{"id":9427,"date":"2021-12-21T01:22:00","date_gmt":"2021-12-21T01:22:00","guid":{"rendered":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/?p=9427"},"modified":"2021-12-21T09:47:17","modified_gmt":"2021-12-21T09:47:17","slug":"andlighetens-risker","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2021\/12\/andlighetens-risker\/","title":{"rendered":"Andlighetens risker"},"content":{"rendered":"<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">N\u00e4r Rowan Williams inleder sin magistrala bok&nbsp;<em>Looking East in Winter<\/em>&nbsp;med ett omfattande kapitel om&nbsp;<em>Filokalias<\/em>&nbsp;andliga v\u00e4rld, tar han sin utg\u00e5ngspunkt i den kritik mot dessa texter som Alexander Schmemann ger uttryck f\u00f6r i sina dagb\u00f6cker.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u201dSamlingen av asketiska texter i\u00a0<em>Filokalia<\/em>\u00a0har f\u00e5tt ett enormt inflytande i en del esoteriska kretsar, d\u00e4r man \u00e4r fullst\u00e4ndigt likgiltiga inf\u00f6r Jesu Kristi liv, d\u00f6d och uppst\u00e5ndelse\u201d, kunde Schmemann skriva. \u00c5terkommande finns i dagb\u00f6ckerna en misst\u00e4nksamhet mot vad han beskriver som en monastisk elitism inom sin egen ortodoxa kyrka, en sj\u00e4lvmedveten spiritualitet som gjort sig f\u00f6rtj\u00e4nt av den Nietcheanska polemiken mot en religion \u201dsom skapade overkliga k\u00e4nslor f\u00f6r overkliga ting och d\u00e4rmed ber\u00f6vade kristendomen dess mest utm\u00e4rkande tecken \u2013 den eskatologiska gl\u00e4djen \u00f6ver sakramenten som f\u00f6rkunnar transfigurationen av den h\u00e4r v\u00e4rlden\u201d, som Rowan Williams uttrycker det.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Rowan Williams menar att vad Schmemann kritiserar \u00e4r ett s\u00e4tt att n\u00e4rma sig dessa texter som konsekvent undviker den breda teologiska vision de rymmer, utan i st\u00e4llet reducerar dem till en introvert spiritualitet. I en nyl\u00e4sning av&nbsp;<em>Filokalia<\/em> finns det d\u00e4rf\u00f6r, h\u00e4vdar han, all anledning att ta sin utg\u00e5ngspunkt just i Schememanns sakramentala teologi \u2013 \u201doch det \u00e4r dit dessa texter ocks\u00e5 kommer att f\u00f6ra oss\u201d. Han \u00e4r v\u00e4l medveten om att det har sina risker att n\u00e4rma sig&nbsp;<em>Filokalias<\/em> v\u00e4gledning \u201dutifr\u00e5n\u201d, n\u00e4r man sj\u00e4lv inte befinner sig i den milj\u00f6 av andlig tr\u00e4ning och m\u00f6dosamt f\u00f6rv\u00e4rvad urskillning d\u00e4r texterna har sin upprinnelse. Eller n\u00e4r man \u00e4r formad av andliga och intellektuella str\u00f6mningar i v\u00e4st d\u00e4r andligheten och kyrkan g\u00e4rna h\u00e5lls \u00e5tskilda. Rowan Williams skriver:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>De som rannsakar sig sj\u00e4lv i ljuset av dessa texter \u00e4r m\u00e4nniskor som b\u00f6rjat l\u00e4ra sig att leva sant i v\u00e4rlden s\u00e5dan den verkligen \u00e4r. Och ett liv i sanning \u00e4r inte m\u00f6jligt utan en Gud som b\u00e5de ger sig till k\u00e4nna och som utger sig sj\u00e4lv i m\u00e4nniskornas v\u00e4rld. Det finns ingen spiritualitet utan dogmatik, och det motsatsf\u00f6rh\u00e5llande mellan de tv\u00e5 som vi g\u00e4rna h\u00e5ller oss med \u00e4r meningsl\u00f6st i&nbsp;<em>Filokalias<\/em>&nbsp;v\u00e4rld.<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det g\u00e4ller allts\u00e5 att vara medveten om andlighetens faror, hur vi under sken av att s\u00f6ka en djupare andlighet kan f\u00f6rirra oss ut i falska f\u00f6rest\u00e4llningar om s\u00e5v\u00e4l det m\u00e4nskliga som det gudomliga. Rowan Williams ing\u00e5ng i&nbsp;<em>Filokalia<\/em>&nbsp;\u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en reflexion \u00f6ver&nbsp;<em>naturen<\/em>. \u201dOm n\u00e5got \u00e4r naturligt \u00e4r det s\u00e5dant Gud har avsett och skapat det att vara.\u201d I skildringen av den helige Antonios liv i Athanasios biografi \u00f6ver den f\u00f6rste munken \u00e4r det sl\u00e5ende hur helighet identifieras med det naturliga. Antonios kamp handlar inte om att uppn\u00e5 en ny \u201dniv\u00e5\u201d av andlighet, men om att \u201dbevara sin natur of\u00f6rd\u00e4rvad\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den urskillning som f\u00f6rfinas i&nbsp;<em>Filokalia<\/em>&nbsp;handlar bland annat om att bli medveten om skillnaden mellan att betrakta v\u00e4rlden med eller utan beg\u00e4r. Inget i v\u00e4rlden \u00e4r i sig ont. Men den demoniska lockelsen vill f\u00e5 oss att se v\u00e4rlden som n\u00e5got vi kan beh\u00e4rska och profitera p\u00e5, vilket kan ta sig mycket subtila uttryck. Till och med k\u00e4rleken kan f\u00e5 demoniska drag, bli &#8220;onaturlig&#8221;. Rowan Williams kommenterar:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>K\u00e4rlek kan aldrig vara beroende av omst\u00e4ndigheter eller attityder. V\u00e5r k\u00e4rlek \u00e4r inte fullkomlig om den \u00e4r beroende av att en annan m\u00e4nniska ser v\u00e4lvilligt p\u00e5 oss, utan bara om vi accepterar den ombytlighet och obest\u00e4ndighet med vilken andra betraktar eller behandlar oss.<\/p><\/blockquote>\n\n<!--themify_builder_content-->\n<div id=\"themify_builder_content-9427\" data-postid=\"9427\" class=\"themify_builder_content themify_builder_content-9427 themify_builder tf_clear\">\n    <\/div>\n<!--\/themify_builder_content-->\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>N\u00e4r Rowan Williams inleder sin magistrala bok&nbsp;Looking East in Winter&nbsp;med ett omfattande kapitel om&nbsp;Filokalias&nbsp;andliga v\u00e4rld, tar han sin utg\u00e5ngspunkt i den kritik mot dessa texter som Alexander Schmemann ger uttryck f\u00f6r i sina dagb\u00f6cker.&nbsp; \u201dSamlingen av asketiska texter i\u00a0Filokalia\u00a0har f\u00e5tt ett enormt inflytande i en del esoteriska kretsar, d\u00e4r man \u00e4r fullst\u00e4ndigt likgiltiga inf\u00f6r Jesu [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-9427","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9427","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9427"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9427\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9452,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9427\/revisions\/9452"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9427"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9427"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9427"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}