<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
I sina reflektioner under rubriken Rethinking eschatology<\/em> vidgar Rowan Williams sin eskatologiska \u201dl\u00e4sning\u201d av eukaristin till att g\u00e4lla \u00e4ven andra omr\u00e5den. Hans po\u00e4ng \u00e4r att en f\u00f6rdjupad eukaristisk vision \u2013 i eskatologins ljus \u2013 kan bli v\u00e4gledande f\u00f6r v\u00e5rt s\u00e4tt att n\u00e4rma oss det kristna livet som helhet. All teologi beh\u00f6ver ett eskatologiskt raster.<\/p>\n\n\n\n Vad skulle till exempel h\u00e4nda om vi angrep fr\u00e5gan om kristen etik utifr\u00e5n ett eskatologiskt perspektiv? Rowan Williams skriver:<\/p>\n\n\n\n Hur vi lever som kristna skulle d\u00e5 inte handla s\u00e5 mycket om att f\u00f6rs\u00f6ka \u201dimitera\u201d Kristus och helgonen, eller lyda gudomliga f\u00f6reskrifter, utan snarare vara en manifestation av det som v\u00e5rt hopp<\/em> str\u00e4cker sig mot \u2013 en levd eukaristisk f\u00f6rsoning och transparens, d\u00e4r ett liv i Kristi efterf\u00f6ljelse v\u00e4xer ur \u00f6ppenheten f\u00f6r Anden och d\u00e4r lydnaden best\u00e5r av v\u00e5rt gensvar p\u00e5 den eukaristiska relationen (till Gud, varandra och den materiella v\u00e4rlden).<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n H\u00e4r anknyter Rowan Williams till ortodoxa teologer som Johannes Zizioulas, Christos Yannaras och Olivier Cl\u00e9ment, som bidragit till ett radikalt nyt\u00e4nkande i synen p\u00e5 kristen etik genom att visa hur det \u00e4r kyrkan som eukaristisk gemenskap \u2013 en gemenskap grundad i k\u00e4rlek \u2013 som \u00e4r den kristna moralens grund. I synnerhet Yannaras g\u00f6r i sin bok The freedom of morality<\/em> upp med en typ av fromhet som tenderar att utveckla slutna grupper med egna etiska koder. Det kristna livet begr\u00e4nsas till \u201dett s\u00e4tt att bete sig\u201d. <\/p>\n\n\n\n Vad inneb\u00e4r d\u00e5 en kristen etik i ljuset av eukaristin? Christos Yannaras kallar det f\u00f6r en transfigurerad etik,<\/em> i motsats till den nyttobetonade moral som f\u00f6retr\u00e4ds av den pietism som i alla sammanhang, vare sig den upptr\u00e4der i v\u00e4stlig eller \u00f6stlig gestalt, tycks vara kristendomens stora frestelse. F\u00f6r de ortodoxa teologer som Rowan Williams anknyter till \u00e4r etiken ouppl\u00f6sligt knuten till m\u00e4nniskans frihet och utg\u00e5r fr\u00e5n det personbegrepp som tidigt utvecklas av de grekiska kyrkof\u00e4derna. Den \u00e4r f\u00f6rankrad i den eukaristiska gemenskapen \u2013 inte i ett regelverk. <\/p>\n\n\n\n Den enda diskurs vi har om \u201dden yttersta tiden\u201d \u2013 mot bakgrund av att eskatologin inte har n\u00e5got narrativ eftersom den handlar om det som \u00e4nnu inte h\u00e4nt \u2013 \u00e4r det vittnesb\u00f6rd som ett kristet l\u00e4rjungaskap format av kyrkans eukaristiska liv utg\u00f6r: det f\u00f6regriper och f\u00f6rkroppsligar det kommande rikets ankomst. Den akt genom vilken Gud \u2013 “med domens ande och reningens ande”, f\u00f6r att citera dagens profetl\u00e4sning (Jes 4:4) \u2013 d\u00f6mer och transfigurerar v\u00e4rlden.\u00a0<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n I sina reflektioner under rubriken Rethinking eschatology vidgar Rowan Williams sin eskatologiska \u201dl\u00e4sning\u201d av eukaristin till att g\u00e4lla \u00e4ven andra omr\u00e5den. Hans po\u00e4ng \u00e4r att en f\u00f6rdjupad eukaristisk vision \u2013 i eskatologins ljus \u2013 kan bli v\u00e4gledande f\u00f6r v\u00e5rt s\u00e4tt att n\u00e4rma oss det kristna livet som helhet. All teologi beh\u00f6ver ett eskatologiskt raster. Vad skulle till […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-9048","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9048","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9048"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9048\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9069,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9048\/revisions\/9069"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9048"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9048"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9048"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}