<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
Medan m\u00e5nga kloster i dag \u00e4r relativt sm\u00e5, och kallelserna till traditionellt klosterliv knappa, \u00e4r det allt fler som dras till en monastisk spiritualitet. Tillstr\u00f6mningen av lekm\u00e4n som blir vad som i katolsk tradition kallas oblater<\/em> (inte att f\u00f6rv\u00e4xla med nattvardsbr\u00f6det som i protestantisk tradition kallas oblat!), \u00f6kar oavbrutet. Kanske mest p\u00e5tagligt i USA, men ocks\u00e5 i l\u00e4nder som Frankrike och England. <\/p>\n\n\n\n En\u00a0oblat<\/em>\u00a0\u2013 det latinska ordet anspelar p\u00e5\u00a0\u00f6verl\u00e5telse<\/em>\u00a0\u2013 \u00e4r en person som inte lever ett monastiskt liv, men som avger l\u00f6ften att f\u00f6lja vissa praktiker utm\u00e4rkande f\u00f6r en monastisk spiritualitet. Det kan handla om att dagligen be Psaltaren, att inmuta tid f\u00f6r stillhet och kontemplativ b\u00f6n (och d\u00e4rmed avgr\u00e4nsa sina sociala aktiviteter), att regelbundet g\u00f6ra en retr\u00e4tt, att \u00e4gna tid \u00e5t\u00a0lectio divina<\/em>\u00a0eller att praktisera g\u00e4stfrihet i n\u00e5gon form. I de \u00e4ldre klostertraditionerna kallas dessa lekmannakommuniteter ibland f\u00f6r en \u201dtredje orden\u201d eller som hos karmeliterna en \u201dsekularorden\u201d. Inneb\u00f6rden \u00e4r att man i sitt sekul\u00e4ra liv i samh\u00e4llet \u00f6verl\u00e5ter sig \u00e5t den andliga disciplin som kalibrerats inom den orden eller det kloster man relaterar till. Genom en best\u00e4mt levnadform \u2013 inte prim\u00e4rt genom studier \u2013 utforskar man en monastisk spiritualitet.<\/p>\n\n\n\n Genialiteten i den monastiska spiritualiteten ligger i j\u00e4mvikten<\/em>. De tidiga klosterreglerna efterstr\u00e4var en v\u00e4l avv\u00e4gd balans mellan b\u00f6n och arbete, liksom mellan livet i gemenskap och tiden f\u00f6r avskildhet. I ett kloster ber, lever och arbetar man tillsammans, men man tillbringar ocks\u00e5 avsev\u00e4rd tid i ensamhet. Allt syftar till att bevara en inre resonans, en ro i tanken, s\u00e5 att den v\u00e4sentliga r\u00f6sten kan urskiljas. <\/p>\n\n\n\n Det monastiska livets imperativ \u201dG\u00e5 in i din cell, den ska l\u00e4ra dig allt\u201d handlar i grunden om att finna ett inre f\u00e4ste i livet. Att det vi djupast s\u00f6ker aldrig \u00e4r l\u00e4ngre bort \u00e4n d\u00e4r vi befinner oss. Att less is more<\/em>. Vad som f\u00f6r m\u00e5nga kom att bli en ofrivillig erfarenhet under det g\u00e5nga \u00e5rets pandemi \u2013 hur f\u00e4rre distraktioner per se<\/em> g\u00f6r blicken mer kontemplativ \u2013 tangerar en visdom som kloster h\u00e4rb\u00e4rgerat sedan den helige Antonios dagar. Som Bernhard av Clairvaux uttryckte det p\u00e5 1100-talet: \u201dVis \u00e4r den f\u00f6r vilken alla ting smakar s\u00e5 som de \u00e4r.\u201d<\/p>\n\n\n\n Det monastiska livet<\/em> levs i ett kloster. D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r ingen kalla sig munk som inte \u00e4r det. Men en monastisk spiritualitet<\/em> kan oms\u00e4ttas s\u00e5v\u00e4l i stad som i \u00f6ken. <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n Medan m\u00e5nga kloster i dag \u00e4r relativt sm\u00e5, och kallelserna till traditionellt klosterliv knappa, \u00e4r det allt fler som dras till en monastisk spiritualitet. Tillstr\u00f6mningen av lekm\u00e4n som blir vad som i katolsk tradition kallas oblater (inte att f\u00f6rv\u00e4xla med nattvardsbr\u00f6det som i protestantisk tradition kallas oblat!), \u00f6kar oavbrutet. Kanske mest p\u00e5tagligt i USA, men ocks\u00e5 i […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-8952","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8952","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8952"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8952\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8958,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8952\/revisions\/8958"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8952"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8952"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8952"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}