{"id":8691,"date":"2021-08-20T06:53:11","date_gmt":"2021-08-20T06:53:11","guid":{"rendered":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/?p=8691"},"modified":"2021-08-20T07:02:39","modified_gmt":"2021-08-20T07:02:39","slug":"den-oandliga-friheten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2021\/08\/den-oandliga-friheten\/","title":{"rendered":"Kristendomens stora frestelse"},"content":{"rendered":"<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">P\u00e5 s\u00f6ndag \u00e4r firnings\u00e4mnet i Den svenska evangelieboken\u00a0<em>Friheten i Kristus<\/em>. F\u00f6r pr\u00e4ster och pastorer som f\u00f6rbereder m\u00e4ssans homilia finns  \u00e5tskilligt att begrunda i det s\u00e4tt p\u00e5 vilket samtida ortodoxa teologer reflekterar \u00f6ver den kristna friheten som o\u00e4ndlig, p\u00e5 samma g\u00e5ng som den f\u00f6r med sig ett o\u00e4ndligt ansvar.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I en bok som p\u00e5 engelska f\u00e5tt titeln&nbsp;<em>Freedom of morality<\/em>, g\u00f6r den grekiske teologen Christos Yannaras upp med fromhetsriktningar som utvecklas till slutna grupper med egna etiska normer. S\u00e5dana r\u00f6relser har i modern tid \u00e4ven p\u00e5verkat den grekiska kyrkan, menar han. F\u00f6r Yannaras representerar dessa en karikatyr av kristendomen. Han skriver:&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>Det kristna livet tycks mer och mer begr\u00e4nsas till \u2019ett s\u00e4tt att bete sig\u2019, till en regel f\u00f6r gott uppf\u00f6rande. Mer och mer f\u00f6r\u00e4ndras kristendomen genom att anta en social karakt\u00e4r, anpassad till de m\u00e4nskliga kravens sm\u00e5aktiga m\u00e5tt, en tr\u00e5ngsynthet och brist p\u00e5 mod, till en m\u00e5ttstock f\u00f6r en ov\u00e4sentlig moral som f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rsk\u00f6na fegheten och den individuella s\u00e4kerheten genom att t\u00e4cka dem med de sociala konventionernas f\u00f6rg\u00e4ngliga utsmyckning.&nbsp;<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Hur ser d\u00e5 en genuint kristen syn p\u00e5 moral ut? F\u00f6r Christos Yannaras handlar det om vad han kallar en&nbsp;<em>transfigurerad etik<\/em>, till skillnad fr\u00e5n den nyttobetonade moral som f\u00f6retr\u00e4ds inte minst av den pietism som i alla sammanhang, vare sig den upptr\u00e4der i v\u00e4stlig eller \u00f6stlig gestalt, tycks vara kristendomens stora frestelse. Moralen \u00e4r f\u00f6r Yannaras ouppl\u00f6sligt knuten till m\u00e4nniskans frihet och utg\u00e5r fr\u00e5n det personbegrepp som tidigt utvecklas av de grekiska kyrkof\u00e4derna. Den \u00e4r f\u00f6rankrad i en gemenskap, inte i ett regelverk. Som den ortodoxe lekmannateologen Torsten K\u00e4lvemark brukade uttrycka det: <\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>Det \u00e4r kyrkan som en gemenskap i k\u00e4rlek av fria personer som \u00e4r moralens grund.<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n<!--themify_builder_content-->\n<div id=\"themify_builder_content-8691\" data-postid=\"8691\" class=\"themify_builder_content themify_builder_content-8691 themify_builder tf_clear\">\n    <\/div>\n<!--\/themify_builder_content-->\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>P\u00e5 s\u00f6ndag \u00e4r firnings\u00e4mnet i Den svenska evangelieboken\u00a0Friheten i Kristus. F\u00f6r pr\u00e4ster och pastorer som f\u00f6rbereder m\u00e4ssans homilia finns \u00e5tskilligt att begrunda i det s\u00e4tt p\u00e5 vilket samtida ortodoxa teologer reflekterar \u00f6ver den kristna friheten som o\u00e4ndlig, p\u00e5 samma g\u00e5ng som den f\u00f6r med sig ett o\u00e4ndligt ansvar. I en bok som p\u00e5 engelska f\u00e5tt [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-8691","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8691","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8691"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8691\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8708,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8691\/revisions\/8708"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8691"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8691"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8691"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}