{"id":8616,"date":"2021-08-12T04:21:59","date_gmt":"2021-08-12T04:21:59","guid":{"rendered":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/?p=8616"},"modified":"2021-08-12T04:29:39","modified_gmt":"2021-08-12T04:29:39","slug":"medkanslans-spiritualitet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2021\/08\/medkanslans-spiritualitet\/","title":{"rendered":"Medk\u00e4nslans spiritualitet"},"content":{"rendered":"<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den filokaliska spiritualiteten har ibland kritiserats f\u00f6r att vara v\u00e4rldsfr\u00e5nv\u00e4nd. Det \u00e4r sant att eremiter och munkar drog sig undan v\u00e4rlden. Undervisningen i\u00a0<em>Filokalia<\/em>\u00a0utspelar sig vid sidan om allfarv\u00e4garna, utanf\u00f6r stadens larm. Men n\u00e4r denna r\u00f6relse bort \u00e4r en r\u00f6relse in i Gud, tar den m\u00e4nniskan n\u00e4rmare v\u00e4rlden. Den som efter m\u00e5nga \u00e5r av kamp m\u00f6tt sina egna br\u00e5ddjup och likv\u00e4l m\u00f6tt barmh\u00e4rtighet, vet att hon\u00a0<em>\u00e4r<\/em>\u00a0alla m\u00e4nniskor. Som en abba i \u00f6knen sa: \u201dDet har tagit mig tjugo \u00e5r av kamp att se alla m\u00e4nniskor som en enda.\u201d<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Klostermodern Sisar Kristoduli (d 2020), som var en av Finlands fr\u00e4msta k\u00e4nnare av&nbsp;<em>Filokalia<\/em>&nbsp;och \u00f6vers\u00e4ttare av dessa texter till finska, skriver:&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>Avst\u00e5ndet hj\u00e4lper oss att se helheten, och den andlige k\u00e4mpe som lever l\u00e5ngt fr\u00e5n v\u00e4rlden, ser sig inte l\u00e4ngre som avskild fr\u00e5n alla andra utan han upplever mycket starkt m\u00e4nniskonaturens enhet. Munk \u00e4r den som ser sig sj\u00e4lv i alla andra och som d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r ett med alla.<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Hos moder Kristoduli h\u00f6r vi ekot fr\u00e5n Evagrios och dennes klassiska definition av munken: \u201dMunk \u00e4r den som \u00e4r skild fr\u00e5n allt och f\u00f6renad med allt.\u201d En annan nutida teolog i den ortodoxa traditionen som ofta \u00e5terkom till hur verklig medk\u00e4nsla kr\u00e4ver en inre frihet, var Elisabeth Behr-Sigel:&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>Den spiritualitet av medlidande k\u00e4rlek, till vilken alla Kristustroende \u00e4r inbjudna, \u00e4r ingen enkel v\u00e4g. De som g\u00e5r den uts\u00e4tter sig f\u00f6r kritik, ilska och h\u00e5n. Det kr\u00e4ver den inre frihet och andens fattigdom som renar f\u00f6rh\u00e5llandet till allt och alla.&nbsp;<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Hos de som anat n\u00e5got av vad det inneb\u00e4r att vara ett med m\u00e4nniskorna, ocks\u00e5 i deras synd, \u00e4r medk\u00e4nslan Kristustecknet framf\u00f6r andra. Som den ortodoxe pr\u00e4sten och f\u00f6rfattaren Bengt Pohjanen uttrycker det i en kommentar till&nbsp;<em>Filokalia<\/em>: \u201dMedk\u00e4nslan \u00e4r den starkaste auktoriteten i kyrkan.\u201d<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n<!--themify_builder_content-->\n<div id=\"themify_builder_content-8616\" data-postid=\"8616\" class=\"themify_builder_content themify_builder_content-8616 themify_builder tf_clear\">\n    <\/div>\n<!--\/themify_builder_content-->","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Den filokaliska spiritualiteten har ibland kritiserats f\u00f6r att vara v\u00e4rldsfr\u00e5nv\u00e4nd. Det \u00e4r sant att eremiter och munkar drog sig undan v\u00e4rlden. Undervisningen i\u00a0Filokalia\u00a0utspelar sig vid sidan om allfarv\u00e4garna, utanf\u00f6r stadens larm. Men n\u00e4r denna r\u00f6relse bort \u00e4r en r\u00f6relse in i Gud, tar den m\u00e4nniskan n\u00e4rmare v\u00e4rlden. Den som efter m\u00e5nga \u00e5r av kamp m\u00f6tt [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-8616","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8616","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8616"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8616\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8630,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8616\/revisions\/8630"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8616"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8616"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8616"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}