{"id":8257,"date":"2021-06-25T01:44:00","date_gmt":"2021-06-25T01:44:00","guid":{"rendered":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/?p=8257"},"modified":"2021-06-25T07:15:16","modified_gmt":"2021-06-25T07:15:16","slug":"den-felande-lanken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2021\/06\/den-felande-lanken\/","title":{"rendered":"Den brustna l\u00e4nken"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r vi nu n\u00e4rmar oss apostlafastans slutskede \u00e4r det dags att f\u00f6rs\u00f6ka sammanfatta det \u00e4mne vi varit upptagna av de senaste veckorna. Inneb\u00f6rden av att v\u00e5rt firande av den m\u00e5ltid som har olika namn \u2013 eukaristin var det vanligaste i den tidiga kyrkan medan vi i de yngre kyrkorna p\u00e5 protestantisk mark ofta kallar den nattvarden \u2013 kan beskrivas som ett offer<\/em>. <\/p>\n\n\n\n

Att detta kan vara sv\u00e5rsm\u00e4lt beror inte bara p\u00e5 att vi lever i ett kulturellt och filosofiskt klimat med en stark aversion mot talet om offer. Det f\u00f6rknippas ofta med v\u00e5ld, n\u00e5got som inte minst den \u201dofferteologi\u201d inom delar av Islam bidragit till, som med \u00f6desdigra konsekvenser rekryterar sj\u00e4lvmordsbombare. \u00c4ven inom kyrkan har talet om offer tonats ned. I Svenska kyrkans nya handbok f\u00f6r gudstj\u00e4nsten finns endast en reminiscens av en offerteologi bevarad. I en klassisk eukaristib\u00f6n som inf\u00f6rdes av \u00e4rkebiskop Yngve Brilioth, m\u00f6ter vi f\u00f6ljande formulering (Nattvardsb\u00f6n 5 i Kyrkohandbok f\u00f6r Svenska kyrkan):<\/p>\n\n\n\n

Se till hans fullkomliga och eviga offer <\/em>
med vilket du har f\u00f6rsonat v\u00e4rlden med dig sj\u00e4lv.<\/em>
L\u00e5t oss alla genom den heliga Anden<\/em>
f\u00f6renas till en enda kropp<\/em>
och fullkomnas till ett levande offer i Kristus.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

Varf\u00f6r har detta betydelse? N\u00e4r vi argumenterar f\u00f6r en f\u00f6rnyad f\u00f6rst\u00e5else av nattvardens offerkarakt\u00e4r \u2013 i riktning mot den tidiga kyrkans vision \u2013 \u00e4r den fr\u00e5ga vi \u00e4r upptagna av hur firandet av eukaristin kan leda till en djupg\u00e5ende och p\u00e5g\u00e5ende f\u00f6rvandling av v\u00e5ra liv. Avg\u00f6rande h\u00e4r \u00e4r l\u00e4nken mellan g\u00e5va<\/em> och offer<\/em>, en l\u00e4nk som i h\u00f6g grad brustit. Kan vi tala om Kristi d\u00f6d p\u00e5 korset som b\u00e5de<\/em> g\u00e5va och offer, och i f\u00f6rl\u00e4ngningen uppfatta v\u00e5rt liv som kristna p\u00e5 samma s\u00e4tt? Och \u00e4r nattvarden den handling som, tillsammans med v\u00e5rt kontemplativa liv, realiserar detta? <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r v\u00e4l k\u00e4nt att Luther hade sv\u00e5rt att f\u00f6rena g\u00e5va och offer. Han menade att det var ologiskt. \u00c4ven bland vissa katolska teologer i modern tid har funnits en trend att vilja omf\u00f6rhandla f\u00f6rh\u00e5llandet mellan g\u00e5va och offer. Den anglikanske teologen Sarah Coakley, som vi refererat till tidigare, h\u00f6r dock till dem som f\u00f6rsvarar sambandet. \u201dAtt g\u00f6ra en \u00e5tskillnad mellan g\u00e5va och offer har ett teologiskt pris\u201d menar hon. N\u00e4r hon h\u00e4vdar att vi beh\u00f6ver en f\u00f6rdjupad f\u00f6rst\u00e5else av vad det \u00e4r att leva sj\u00e4lvutgivande, s\u00e4tter hon bland annat in eukaristin i ett ekologiskt sammanhang. Hur kan viljan att avst\u00e5 bli v\u00e5r g\u00e5va som bidrar s\u00e5v\u00e4l till hopp som till skapelsens restaurering i klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas kritiska era? (Ett perspektiv som g\u00e4rna kan lyftas fram p\u00e5 midsommardagen n\u00e4r m\u00e4ssans firnings\u00e4mne \u00e4r Skapelsen<\/em>.)<\/p>\n\n\n\n

En av de mest vision\u00e4ra teologerna under 1900-talet var i det h\u00e4r avseendet den franske jesuiten Maurice de la Taille (1872\u20131933). Bortgl\u00f6md av de flesta, men p\u00e5 nytt uppm\u00e4rksammad genom forskningen under senaste \u00e5ren. (F\u00f6r den intresserade rekommenderas Michon M. Matthiesen bok Sacrifice as Gift: Eucharist, Grace, and Contemplative Prayer in Maurice de la Taille.) <\/em>Han \u00e4gnade \u00e5tskilliga \u00e5r \u00e5t att studera Bibeln och forska i kyrkof\u00e4dernas skrifter just f\u00f6r att tr\u00e4nga djupare i inneb\u00f6rden av eukaristin som g\u00e5va och offer. Resultat var fem magistrala volymer om Trons mysterium<\/em>. Maurice de la Taille v\u00e4rjde sig b\u00e5de mot konservativa teologer i hans egen katolska kyrka som han tyckte gick f\u00f6r l\u00e5ngt i sin beskrivning av m\u00e4ssoffret, men kritiserade ocks\u00e5 protestantismens motvilja mot offertanken i m\u00e4ssan. <\/p>\n\n\n\n

Maurice de la Tailles l\u00f6sning var att framh\u00e5lla det ouppl\u00f6sliga sambandet mellan den sista m\u00e5ltiden, Jesu d\u00f6d p\u00e5 korset och kyrkans firande av eukaristin. Det \u00e4r samma skeende som p\u00e5g\u00e5r: Kristus framb\u00e4r sig som en frivillig offerg\u00e5va. Det Jesus g\u00f6r i den sista m\u00e5ltiden f\u00f6regriper hans enda och eviga offer p\u00e5 korset, som inte beh\u00f6ver upprepas eller “reaktiveras”, men som \u00e4r n\u00e4rvarande i varje nattvard. En nyckel i de la Tailles teologiska vision \u00e4r det s\u00e4tt p\u00e5 vilket han knyter samman eukaristin och den kontemplativa b\u00f6nen.<\/p>\n\n\n\n

Den g\u00e5va som best\u00e5r av ett frivilligt offer \u2013 inte en muta eller ett blidkande av en vred Gud \u2013 sker inte utan sm\u00e4rta. Det g\u00e4llde Kristus, och det g\u00e4ller var och en som f\u00f6renar sig med honom. Den br\u00e4nnande fr\u00e5gan \u00e4r: I vilken utstr\u00e4ckning t\u00e4nker vi oss att v\u00e5rt firande av den eukaristiska m\u00e5ltiden ocks\u00e5 har ett pris? Hur skulle v\u00e5rt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till m\u00e4ssan, nattvarden, p\u00e5verkas om vi s\u00e5g eukaristisk teologi och asketisk teologi som intimt sammanv\u00e4vda? Om firandet av m\u00e4ssan inspirerade oss till en kontemplativ receptivitet av Kristi offer? <\/p>\n\n\n\n

Skulle det ocks\u00e5 kunna ge oss en tolkningsnyckel till ett av Nya testamentets mest g\u00e5tfulla och sv\u00e5rtolkade ord: \u201dVad som \u00e4nnu fattas i Kristi lidanden, det lider jag i mitt eget k\u00f6tt, f\u00f6r hans kropp, som \u00e4r kyrkan\u201d (Kol 1:24)? Ett eko av denna livsh\u00e5llning hos Paulus h\u00f6r vi i den b\u00f6n som avslutar dagens Laudes i Tideb\u00f6ner under \u00e5ret<\/em>:<\/p>\n\n\n\n

Barmh\u00e4rtige Gud, n\u00e4r din Son dog p\u00e5 korset <\/em>
visade han oss din eviga k\u00e4rlek.<\/em>
L\u00e5t \u00e5minnelsen av hans lidand<\/em>e ge oss styrka<\/em>
att i v\u00e5r vardag<\/em> leva i sann k\u00e4rlek till varandra,<\/em>
och b\u00e4ra varje motg\u00e5ng<\/em> som en del av hans lidande f\u00f6r v\u00e4rlden.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

(Eftersom s\u00f6ndagen, med firandet av Johannes d\u00f6parens f\u00f6delse, f\u00f6reg\u00e5s av midsommardagen som ocks\u00e5 \u00e4r en “r\u00f6d” dag n\u00e4r m\u00e4ssa firas, \u00e5terkommer vi med apostlafastans avslutande inl\u00e4gg m\u00e5ndag den 28 juni.)<\/em><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n

\n <\/div>\n\n\n\n



<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r vi nu n\u00e4rmar oss apostlafastans slutskede \u00e4r det dags att f\u00f6rs\u00f6ka sammanfatta det \u00e4mne vi varit upptagna av de senaste veckorna. Inneb\u00f6rden av att v\u00e5rt firande av den m\u00e5ltid som har olika namn \u2013 eukaristin var det vanligaste i den tidiga kyrkan medan vi i de yngre kyrkorna p\u00e5 protestantisk mark ofta kallar den […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-8257","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8257","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8257"}],"version-history":[{"count":72,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8257\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8338,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8257\/revisions\/8338"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8257"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8257"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8257"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}