<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
L\u00e5t oss sammanfatta s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt n\u00e4r vi nu g\u00e5r in apostlafastans avslutande vecka. Vi har uppeh\u00e5llit oss vid inneb\u00f6rden av eukaristin som ett \u201doffer\u201d, s\u00e5 som det bland annat uttrycks n\u00e4r celebranten i den v\u00e4stliga m\u00e4ssans offertorium s\u00e4ger \u201dL\u00e5t oss be att Gud tar emot v\u00e5rt och hela kyrkans offer, varp\u00e5 f\u00f6rsamlingen \u2013 s\u00e5 som ett heligt pr\u00e4sterskap av \u201dmedcelebranter\u201d \u2013 svarar: \u201dHonom till \u00e4ra och v\u00e4rlden till fr\u00e4lsning.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Sambandet mellan m\u00e4ssans offer, Guds \u00e4ra och v\u00e4rldens fr\u00e4lsning kan inte bli tydligare \u00e4n i denna dialog i liturgin. Men vad menar vi med v\u00e4rldens fr\u00e4lsning<\/em>? Vad v\u00e4rlden beh\u00f6ver bli fr\u00e4lst fr\u00e5n \u00e4r allt det som hindrar den att vara vad den \u00e4r t\u00e4nkt att vara. Fr\u00e4lsning \u00e4r i kristet spr\u00e5kbruk synonymt med \u201ddet naturliga\u201d. Vi beh\u00f6ver bli fr\u00e4lsta fr\u00e5n det som korrumperar naturen.<\/p>\n\n\n\n M\u00e4nniskans fr\u00e4lsning \u2013 vad som i \u00f6stkyrkan kallas hennes gudomligg\u00f6relse<\/em> \u2013 \u00e4r det skeende som \u00e5terst\u00e4ller och full\u00e4ndar hennes m\u00e4nskliga natur. I bibliskt spr\u00e5kbruk beskrivs det ocks\u00e5 i termer av att bli \u201dlik Kristus\u201d. Vad menar vi med Kristuslikhet?Det som skiljer Jesus fr\u00e5n oss \u00e4r inte att hans m\u00e4nskliga natur i n\u00e5got avseende \u00e4r annorlunda \u00e4n v\u00e5r, utan det s\u00e4tt p\u00e5 vilket han lever ut den. Det finns med andra ord inget m\u00e4nskligt som beh\u00f6ver d\u00f6, f\u00f6rnekas eller offras f\u00f6r att vi ska passa in i Guds rike. Det \u00e4r alla s\u00e5dana f\u00f6rest\u00e4llningar \u2013 att v\u00e5r m\u00e4nsklighet i sig inte skulle vara en tillr\u00e4cklig kontaktyta med det gudomliga \u2013 som Jesus omintetg\u00f6r genom att helt och fullt bli m\u00e4nniska.<\/p>\n\n\n\n Det som d\u00e4remot m\u00e5ste d\u00f6 \u00e4r allt det som hindrar oss att vara naturliga. Det som l\u00e5ser in oss i om\u00e4nskliga beteenden, och f\u00e5r livet att upptas av sj\u00e4lvf\u00f6rsvar i st\u00e4llet f\u00f6r att mynna ut i sj\u00e4lvf\u00f6rgl\u00f6mmelse. Restaureringen av det genuint m\u00e4nskliga \u00e4r inte m\u00f6jlig utan Kristi \u2013 och v\u00e5rt \u2013 offer: \u201dS\u00e5 \u00e4lskade Gud v\u00e4rlden att han utgav sig sin ende son\u2026\u201d. <\/p>\n\n\n\n Jesu offer best\u00e5r i att han aldrig upph\u00f6r att \u00e4lska, vad som \u00e4n drabbar honom. N\u00e4r han p\u00e5 korset drabbas av all v\u00e4rldens ondska och grymhet, upph\u00f6r han likv\u00e4l inte att \u00e4lska. D\u00e4rmed ger Sonen tillbaka \u00e5t Fadern den sanna m\u00e4nsklighet som Gud t\u00e4nkte sig n\u00e4r han skapade Adam och Eva. <\/p>\n\n\n\n I det eukaristiska framb\u00e4randet av Kristi offer, f\u00e5r vi n\u00e5d att i f\u00f6rening med Jesus framb\u00e4ra oss sj\u00e4lva som \u201dett levande och heligt offer\u201d. Jesu liv avslutar en ordning \u2013 d\u00e4r lika byts mot lika och vi f\u00e5r det vi f\u00f6rtj\u00e4nar \u2013 och ers\u00e4tts av en annan ordning: den som i en v\u00e4rld av hat, svek och v\u00e5ld utm\u00e4rks av en resolut v\u00e4gran att hata och h\u00e4mnas. Det \u00e4r ingen enkel v\u00e4g. S\u00e5 firar vi heller inte m\u00e4ssan f\u00f6r att vi \u00e4r kristna. Vi \u00e4r kristna \u2013 det vill s\u00e4ga, v\u00e4xer i Kristuslikhet \u2013 d\u00e4rf\u00f6r att vi firar m\u00e4ssan. Varje gudstj\u00e4nst \u00e4r en tillv\u00e4njning till ett naturligare s\u00e4tt att leva.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n L\u00e5t oss sammanfatta s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt n\u00e4r vi nu g\u00e5r in apostlafastans avslutande vecka. Vi har uppeh\u00e5llit oss vid inneb\u00f6rden av eukaristin som ett \u201doffer\u201d, s\u00e5 som det bland annat uttrycks n\u00e4r celebranten i den v\u00e4stliga m\u00e4ssans offertorium s\u00e4ger \u201dL\u00e5t oss be att Gud tar emot v\u00e5rt och hela kyrkans offer, varp\u00e5 f\u00f6rsamlingen \u2013 s\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-6627","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6627","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6627"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6627\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8196,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6627\/revisions\/8196"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6627"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6627"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6627"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}