<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
Vi har nu hunnit halvv\u00e4gs in i apostlafastan, den tredje av \u00e5rets fyra fasteperioder. Samtliga fastetider mynnar ut i en st\u00f6rre h\u00f6gtid, och utg\u00f6r en f\u00f6rberedelse inf\u00f6r denna. Apostlafastan, som tar sin b\u00f6rjan \u00e5tta dagar efter pingst, leder fram till en av sommarens viktigaste liturgiska fester, firandet av apostlafurstarna Petrus och Paulus som infaller den 29 juni. De b\u00e4gge apostlarna firas just detta datum i b\u00e5de \u00f6st och v\u00e4st \u00e4nda sedan 200-talet, men numera \u00e4r det endast i ortodox tradition som en l\u00e4ngre fasta iakttas inf\u00f6r denna liturgiska festdag.<\/p>\n\n\n\n
I Den svenska evangelieboken h\u00f6gtidligh\u00e5lls inte l\u00e4ngre den 29 juni, utan har ersatts av apostladagen den femte s\u00f6ndagen efter trefaldighet. Den senare har dock inte samma tydliga fokus p\u00e5 Petrus och Paulus och den roll de spelade. Det finns med andra ord goda sk\u00e4l att i gemenskap med kyrkan i b\u00e5de \u00f6st och v\u00e4st markera \u00e4ven den 29 juni genom att m\u00e4ssa firas i den lokala f\u00f6rsamlingen.<\/p>\n\n\n\n
I fastebloggen begrundar vi under \u00e5rets apostlafasta hur en metafor som var oproblematisk i den kultur d\u00e4r kyrkan v\u00e4xte fram, kan bli meningsfull i en kultur d\u00e4r religionen ytterst s\u00e4llan f\u00f6rknippas med offer. Det g\u00e5r att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r m\u00e5nga menar att vi \u00f6verhuvudtaget inte b\u00f6r anv\u00e4nda ett spr\u00e5k som inbegriper offer i nattvarden. Men att, som en del teologer, l\u00e4gga ett katolskt-protestantiskt raster \u00f6ver Gamla testamentets offerkult, \u00e4r att g\u00f6ra det v\u00e4l l\u00e4tt f\u00f6r sig. F\u00f6r dessa \u00e4r leviterna den hebreiska Bibelns katoliker, medan profeterna f\u00f6regriper protestanterna! Men Gamla testamentets komplexa, och rika, offerteologi l\u00e5ter sig inte reduceras till en f\u00f6renklad ritualist-kontra-profet modell.<\/p>\n\n\n\n
S\u00e5 varf\u00f6r argumenterar vi h\u00e4r f\u00f6r att det finns sk\u00e4l att undvika vad Sarah Coakley kallar tippexteologi, och helt stryka ordet \u201doffer\u201d i nattvardsb\u00f6nerna? (Tippex<\/em>\u00a0= den vita v\u00e4tska som anv\u00e4ndes p\u00e5 skrivmaskinernas tid f\u00f6r att stryka o\u00f6nskad text.) Visst \u00e4r andra modeller och metaforer f\u00f6r Kristi d\u00f6d mer tillg\u00e4ngliga f\u00f6r f\u00f6rnuftet. Men kan det vara s\u00e5 att om vi inte vill tala om Kristi d\u00f6d \u2013 och d\u00e4rmed \u00e5minnelsen av hans kors i eukaristin \u2013 som ett offer, kommer vi heller aldrig att ana den gudomliga k\u00e4rlekens bottenl\u00f6sa djup? Och vad h\u00e4nder d\u00e5 med v\u00e5r egen k\u00e4rlek, som ropar efter den rot som inget och ingen f\u00f6rm\u00e5r rycka upp? <\/p>\n\n\n\n Om vi allts\u00e5 forts\u00e4tter att tala om m\u00e4ssan som ett \u201deukaristiskt offer\u201d, \u00e4r det f\u00f6r att g\u00e5va, f\u00f6rlust och delaktighet \u00e4r motiv som knappast mist sin relevans.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n Vi har nu hunnit halvv\u00e4gs in i apostlafastan, den tredje av \u00e5rets fyra fasteperioder. Samtliga fastetider mynnar ut i en st\u00f6rre h\u00f6gtid, och utg\u00f6r en f\u00f6rberedelse inf\u00f6r denna. Apostlafastan, som tar sin b\u00f6rjan \u00e5tta dagar efter pingst, leder fram till en av sommarens viktigaste liturgiska fester, firandet av apostlafurstarna Petrus och Paulus som infaller den […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-6530","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6530","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6530"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6530\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6530"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6530"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6530"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}