{"id":6306,"date":"2021-04-03T02:26:00","date_gmt":"2021-04-03T02:26:00","guid":{"rendered":"http:\/\/ekumeniskakommuniteten.se\/fastebloggen\/?p=6306"},"modified":"2021-06-21T17:04:52","modified_gmt":"2021-06-21T17:04:52","slug":"6306","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2021\/04\/6306\/","title":{"rendered":"Anastasia &#8220;Gud st\u00e5r upp!&#8221;"},"content":{"rendered":"<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Kristi lidandes historia igenk\u00e4ndes tidigt av kyrkan i Psaltarens  passionspsalmer, s\u00e5som den tjugoandra och den \u00e5ttio\u00e5ttonde som vi sett n\u00e4rmare p\u00e5 under \u00e5rets passionstid. Men hur \u00e4r det med uppst\u00e5ndelsen? Var s\u00e5g man den dold i psalmerna?<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Mot slutet av 840-talet framst\u00e4lldes i Konstantinopel tre psalterier, gudstj\u00e4nstb\u00f6cker som inneh\u00f6ll den grekiska \u00f6vers\u00e4ttningen av Psaltaren, d\u00e4r enstaka verser i psalmerna var illustrerade. Bilderna visar hur vissa psalmer i den tidiga kyrkan tolkades i ljuset av uppst\u00e5ndelsen och d\u00e4rmed fick rollen som p\u00e5skprofetior i liturgin. De tre k\u00e4nda psalterierna, som allts\u00e5 anv\u00e4ndes i gudstj\u00e4nstlivet i kyrkorna i Konstatinopel, finns alla bevarade. Ett av dem p\u00e5 historiska museet vid R\u00f6da torget i Moskva, ett p\u00e5 Nationalbiblioteket i Paris och det tredje i Pantokratorklostret p\u00e5 Athos.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I de tre psalterierna \u00e4r sammanlagt nio psaltarverser illustrerade med uppst\u00e5ndelsemotiv, ofta tillsammans med rubriken&nbsp;<em>Anastasia<\/em>, det grekiska ordet f\u00f6r uppst\u00e5ndelse. Det visar hur den tidiga kyrkan inte bara s\u00e5g Kristi lidande och d\u00f6d, utan ocks\u00e5 hans uppst\u00e5ndelse f\u00f6reb\u00e5dad i Psaltaren. Flera av dessa verser inneh\u00e5ller i&nbsp;<em>Septuaginta<\/em>, den grekiska \u00f6vers\u00e4ttningen av Gamla testamentet, uttryck som har sin rot i ordet&nbsp;<em>anastemi<\/em>, som anv\u00e4nds om uppst\u00e5ndelsen i Nya testamentet. De \u00f6vers\u00e4tts d\u00e5 vanligen med \u201dst\u00e5 upp\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Denna inneb\u00f6rd av \u201duppst\u00e5ndelse\u201d i Psaltaren har dock g\u00e5tt f\u00f6rlorad i den senaste svenska bibel\u00f6vers\u00e4ttningen. Ist\u00e4llet f\u00f6r \u201dst\u00e5 upp\u201d, med vilket 1917 \u00e5rs bibel \u00f6vers\u00e4tter grekiskans&nbsp;<em>anastemi<\/em>&nbsp;i Psaltaren, har Bibel 2000 i valt uttrycket \u201dgrip in\u201d eller &#8220;reser sig&#8221;. Ett av flera exempel \u00e4r Psalm 68:2. I Bibel 2000 l\u00e4ser vi: \u201dGud&nbsp;<em>reser sig<\/em>, hans fiender skingras, hans motst\u00e5ndare flyr undan.\u201d&nbsp;Medan 1917 \u00e5rs bibel har f\u00f6ljande \u00f6vers\u00e4ttning: \u201dGud&nbsp;<em>st\u00e5r upp<\/em>; hans fiender varda f\u00f6rskingrade, och de som hata honom fly f\u00f6r hans ansikte.\u201d&nbsp;\u00d6vers\u00e4ttningen \u201dGud reser sig\u201d beh\u00f6ver inte vara fel, men uppst\u00e5ndelsemotivet framtr\u00e4der l\u00e5ngt ifr\u00e5n lika tydligt som i orden \u201dGud st\u00e5r upp\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Ingen bild f\u00e5ngar evangeliets universalitet lika dramatiskt och omv\u00e4lvande som p\u00e5skens stora uppst\u00e5ndelseikon i \u00f6stkyrkan, ofta kallad&nbsp;<em>Anastasia<\/em>. Inget annat motiv \u00e4r heller s\u00e5 troget den framtidsvision som tecknas av hebreiska profeter som Mika och Jesaja av en v\u00e4rld i universell fred. Eller den tro som f\u00f6rkunnas av en nytestamentlig apostel som Paulus om hur Kristi uppst\u00e5ndelse till sist sv\u00e4ljer all d\u00f6d och ondska s\u00e5 \u201datt Gud blir allt, \u00f6verallt\u201d. (1 Kor 15:28)<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I flera psalterier fr\u00e5n 1000-talet, som i sin tur bygger p\u00e5 de tre tidigare n\u00e4mnda liturgib\u00f6ckerna fr\u00e5n 800-talet, illustreras Psaltaren 107 med en bild som f\u00f6rest\u00e4ller Kristi uppst\u00e5ndelse. I ett av dessa psalterier, bevarat i Vatikanbiblioteket och daterat till 1095, syns Kristus \u00f6verst i bilden i en mandorla, han h\u00e5ller en bokrulle i sin v\u00e4nstra hand, och griper om Adams handled med sin h\u00f6gra hand. D\u00e4refter, i denna unika avbildning, griper Adam om Evas hand, som i sin tur tar Abels hand. Allt i en upp\u00e5tstigande dans. L\u00e4ngst upp i bilden finns texten fr\u00e5n vers 15\u201316 i Psaltaren 107:<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>De skall tacka Herren f\u00f6r hans godhet,<\/em><br><em>hans underbara g\u00e4rningar mot m\u00e4nniskor.<\/em><br><em>Han krossar kopparportarna,<\/em><br><em>j\u00e4rnbommarna sl\u00e5r han s\u00f6nder.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I uppst\u00e5ndelsens ljus tolkar allts\u00e5 ikonmotivet Psalm 107 som ett firande av segern \u00f6ver d\u00f6dsriket, dess portar \u00e4r krossade och den syndfulla m\u00e4nsklighetens befrias. Triumfen \u00f6ver d\u00f6den framst\u00e4lls som en dans!<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Uppst\u00e5ndelsens&nbsp;m\u00e5l \u00e4r hela skapelsens slutliga f\u00f6rvandling.&nbsp;Historien str\u00e4cker sig mot&nbsp;<em>novum ultimum<\/em>, alltings nyskapelse genom den Gud som i Kristus nedtrampat d\u00f6den, f\u00f6r att vi \u201den dag ska kunna sjunga tillsammans att med d\u00f6den kan man besegra d\u00f6den\u201d, som den grekiske teologen Christos Yannaras uttrycker det. Allt \u00e4r v\u00e4nt mot den kosmiska f\u00f6rvandlingen.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator\"\/>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Fastebloggen g\u00f6r uppeh\u00e5ll under p\u00e5sktiden och \u00e5terkommer p\u00e5 apostlafastans f\u00f6rsta dag, den 1 juni. Glad p\u00e5sk!<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator\"\/>\n\n<!--themify_builder_content-->\n<div id=\"themify_builder_content-6306\" data-postid=\"6306\" class=\"themify_builder_content themify_builder_content-6306 themify_builder tf_clear\">\n    <\/div>\n<!--\/themify_builder_content-->","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kristi lidandes historia igenk\u00e4ndes tidigt av kyrkan i Psaltarens passionspsalmer, s\u00e5som den tjugoandra och den \u00e5ttio\u00e5ttonde som vi sett n\u00e4rmare p\u00e5 under \u00e5rets passionstid. Men hur \u00e4r det med uppst\u00e5ndelsen? Var s\u00e5g man den dold i psalmerna? Mot slutet av 840-talet framst\u00e4lldes i Konstantinopel tre psalterier, gudstj\u00e4nstb\u00f6cker som inneh\u00f6ll den grekiska \u00f6vers\u00e4ttningen av Psaltaren, d\u00e4r [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-6306","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6306","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6306"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6306\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8171,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6306\/revisions\/8171"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6306"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6306"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6306"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}