{"id":6301,"date":"2021-04-02T04:45:16","date_gmt":"2021-04-02T04:45:16","guid":{"rendered":"http:\/\/ekumeniskakommuniteten.se\/fastebloggen\/?p=6301"},"modified":"2021-04-02T04:45:16","modified_gmt":"2021-04-02T04:45:16","slug":"vara-dar-han-ar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2021\/04\/vara-dar-han-ar\/","title":{"rendered":"Vara d\u00e4r han \u00e4r"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Jag st\u00e5r vid d\u00f6dsrikets rand \u2026 Du har drivit bort mina f\u00f6rtrogna \u2026 mitt lidande g\u00f6r blicken skum.<\/em><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I dag kan vi inte undg\u00e5 Kristusprofetian i den \u00e5ttio\u00e5ttonde psalmen. Och det r\u00e5der heller ingen tvekan om vem Jesus refererar sitt lidande till: \u201d<em>Du<\/em>&nbsp;l\u00e5ter dina br\u00e4nningar sl\u00e5 \u00f6ver mig \u2026\u201d.<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Kan Jesu f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt i sitt lidande ge oss v\u00e4gledning i v\u00e5rt? Inneb\u00e4r dessa b\u00f6ner att psalmisten \u2013 Kristus \u2013 menar att Gud ligger bakom det som drabbat dem? Inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis. Men h\u00e4r m\u00f6ter vi en andlig och teologisk tradition \u2013 det hebreiska folkets \u2013 med en sj\u00e4lvklar tro att allt har sin b\u00f6rjan och sitt slut i Gud. Inte ens en sparv faller till marken utanf\u00f6r Gud blick, som Jesus s\u00e4ger. Och om Gud ser, m\u00e5ste han v\u00e4l ocks\u00e5 st\u00e4llas till svars? \u201dMin Gud, min Gud varf\u00f6r har&nbsp;<em>du<\/em>&nbsp;\u00f6vergivit mig?\u201d<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">L\u00e5ngfredagen \u00e4r inte en dag f\u00f6r Jobs v\u00e4nner, besk\u00e4ftigt upptagna av att hitta en f\u00f6rklaring till andras lidande. Det \u00e4r en dag som inbjuder oss att st\u00e5 kvar vid korset, inf\u00f6r ett ogenomtr\u00e4ngligt mysterium, och avvisa frestelsen att \u201df\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5\u201d. Viktigare \u00e4n att f\u00f6rst\u00e5 \u00e4r att <em>vara d\u00e4r Jesus \u00e4r<\/em>. Som vi h\u00f6rde honom s\u00e4ga i sitt avskedstal i g\u00e5r kv\u00e4ll: Jag vill att \u201dni skall vara d\u00e4r jag \u00e4r\u201d (Joh 14:3). Att vara d\u00e4r han \u00e4r kan n\u00e5gon g\u00e5ng vara att dela hans \u00f6vergivenhet och d\u00f6d. Men \u00e4r vi d\u00e4r han \u00e4r \u2013 han som s\u00e4ger \u201dJag \u00e4r i Fadern och Fadern i mig\u201d (Joh 14:11) \u2013 d\u00e5 kan d\u00f6den inte h\u00e5lla oss i sitt grepp ens n\u00e4r den intr\u00e4ffar. \u201dVar inte r\u00e4dda f\u00f6r dem som kan d\u00f6da kroppen men inte kan d\u00f6da sj\u00e4len.\u201d (Matt 10:28) Eller med munkfadern Aimilianos ord: \u201dVerkligt fria blir vi f\u00f6rst n\u00e4r vi ger upp tanken p\u00e5 att befrias fr\u00e5n lidandet, eftersom sann frihet och sant liv kommer ur en r\u00e4tt f\u00f6rh\u00e5llande till Gud.\u201d\u00a0<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I sin bok\u00a0<em>Psalms and the Life of Faith<\/em>\u00a0kommenterar arkimandrit Aimilianos, som i m\u00e5nga \u00e5r var igumen f\u00f6r Panteleimonklostret p\u00e5 Athos, vad som kan tyckas f\u00f6rv\u00e5nande: hur bedjaren i psalm 88 v\u00e4nder sig till Gud trots att han inte f\u00f6rv\u00e4ntar n\u00e5got fr\u00e5n Gud. Inte minsta antydan till en v\u00e4ntande befrielse, l\u00e4kedom eller fr\u00e4lsning g\u00e5r att sk\u00f6nja i denna l\u00e5ngfredagspsalm. \u201dLikv\u00e4l f\u00f6rblir kommunikationen med Gud obruten \u00e4nda till slutet\u201d, skriver arkimandrit Aimilianos. Precis som mellan Sonen och Fadern p\u00e5 korset. \u201dTrots att han inte ser s\u00e5 mycket som en glimt av himmelriket, f\u00f6rblir Gud allt f\u00f6r honom, den han igen och igen v\u00e4nder sig till.\u201d Det enda som betyder n\u00e5got, f\u00f6r psalmisten och f\u00f6r Jesus, \u00e4r att vara d\u00e4r Gud \u00e4r.<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Aimilianos av Panteleimon betonar att en psalm som denna kr\u00e4ver ett stort m\u00e5tt av insikt och urskillning. Varken psykologiska, sociologiska eller filosofiska analyser eller teorier kan hj\u00e4lpa oss att tr\u00e4nga in i dess djupare mening: \u201dF\u00f6rst i det \u00f6gonblick vi accepterar d\u00f6den, kan vi ta emot livet.\u201d&nbsp;<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">S\u00e4tter Athosmunken h\u00e4r ord p\u00e5 l\u00e5ngfredagens avg\u00f6rande hemlighet? Psalm 88 har en sj\u00e4lvklar plats i kyrkans gudstj\u00e4nst denna dag. I den ortodoxa liturgin beds den alltid under l\u00e5ngfredagens aftongudstj\u00e4nst. I Ekumeniska Kommunitetens tideg\u00e4rd ber vi den i dag i completoriet. Denna kv\u00e4ll, n\u00e4r Jesu d\u00f6da kropp tagits ned fr\u00e5n korset och lagts i en grav, skildrar den \u00e5ttio\u00e5ttonde psalmen inte bara diktarens historia i antikens Israel. Vi h\u00f6r Kristi r\u00f6st.\u00a0<em>Du har st\u00f6rtat mig ner i graven, i det m\u00f6rkaste djupet.<\/em>\u00a0H\u00f6r vi ocks\u00e5 v\u00e5r egen? M\u00e4nsklighetens?<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Psalm 88 rymmer varje sj\u00e4ls historia. Och om inte min egen existentiella position \u00e4r vid \u201dd\u00f6dsrikets rand\u201d just nu, kan psalmen hj\u00e4lpa mig till djupare medk\u00e4nsla med dem som befinner sig d\u00e4r. Psaltaren kallar oss att g\u00f6ra den andres sm\u00e4rta till v\u00e5r egen, att be f\u00f6r dem som pl\u00e5gas av \u00e5ngest, som famlar i livets labyrint \u2013 i synnerhet de som inte sj\u00e4lva ber. Det \u00e4r ocks\u00e5 att \u201dvara d\u00e4r han \u00e4r\u201d.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Jag st\u00e5r vid d\u00f6dsrikets rand \u2026 Du har drivit bort mina f\u00f6rtrogna \u2026 mitt lidande g\u00f6r blicken skum. I dag kan vi inte undg\u00e5 Kristusprofetian i den \u00e5ttio\u00e5ttonde psalmen. Och det r\u00e5der heller ingen tvekan om vem Jesus refererar sitt lidande till: \u201dDu&nbsp;l\u00e5ter dina br\u00e4nningar sl\u00e5 \u00f6ver mig \u2026\u201d. Kan Jesu f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt i sitt lidande [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-6301","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6301","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6301"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6301\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6301"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6301"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6301"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}