{"id":6226,"date":"2021-03-22T02:37:00","date_gmt":"2021-03-22T02:37:00","guid":{"rendered":"http:\/\/ekumeniskakommuniteten.se\/fastebloggen\/?p=6226"},"modified":"2021-03-22T02:37:00","modified_gmt":"2021-03-22T02:37:00","slug":"den-lidandes-nodrop","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2021\/03\/den-lidandes-nodrop\/","title":{"rendered":"Den lidandes n\u00f6drop"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">N\u00e4r vi nu g\u00e5r in i passionstiden och fastans tv\u00e5 sista veckor, v\u00e4nder vi uppm\u00e4rksamheten mot Psaltaren och n\u00e5gra av de s\u00e5 kallade passionspsalmerna i vilka kyrkan igenk\u00e4nt Kristi lidandes v\u00e4g. Till att b\u00f6rja med ska vi se n\u00e4rmare p\u00e5 Psalm 22. Den har en s\u00e4rst\u00e4llning bland passionspsalmerna genom att dess inledande ord citeras direkt av Jesus vid korsf\u00e4stelsen: \u201dMin Gud, min Gud, varf\u00f6r har du \u00f6vergivit mig?\u201d.&nbsp;<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I likhet med alla psalmer har den ett konkret historiskt ursprung. Det \u00e4r det lidande Israels stora n\u00f6drop till den tigande Guden vi h\u00f6r. H\u00e4r utspelar sig ett trons drama som b\u00f6rjar med \u00f6vergivenhetens f\u00f6rtvivlan \u2013 \u201ddu har \u00f6vergivit mig \u2026 du svarar inte \u2026 du \u00e4r l\u00e5ngt borta\u201d (v1\u20133) \u2013 och s\u00e5 sm\u00e5ningom slutar i en rungande doxologi: \u201dDu \u00e4r k\u00e4llan till min lovs\u00e5ng\u201d (v 26). Hur blir en s\u00e5 dramatisk omkastning i psalmen m\u00f6jlig? <\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den f\u00f6rsta vi sl\u00e5s av i psalmen \u00e4r hur Guds fr\u00e5nvaro inte leder in i agnostisk h\u00e5gl\u00f6shet, snarare i p\u00e5tr\u00e4ngande b\u00f6n. Inte genom en teologisk undanman\u00f6ver. Psalmisten f\u00f6rs\u00f6ker inte bortf\u00f6rklara Guds fr\u00e5nvaro, men framh\u00e4rdar i sin tro p\u00e5 denne Gud som sin egen Gud: \u201d<em>Min Gud, min Gud<\/em>&nbsp;varf\u00f6r har du \u00f6vergivit mig.\u201d En kritisk fr\u00e5ga infinner sig. St\u00e4mmer det att Gud kommer och g\u00e5r? Att den Gud som varit n\u00e4rvarande i en tid, \u00e4r fr\u00e5nvarande i en annan?&nbsp;<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Teologins f\u00f6rklaring av s\u00e5dana erfarenheter har ofta varit att Gud \u201dtycks\u201d vara fr\u00e5nvarande; han \u00e4r det inte i verkligheten. Walter Brueggemann menar dock att detta \u201dtycks\u201d riskerar att leda in i doketismens l\u00e5tsasteologi. (\u201dDet verkar bara s\u00e5, men \u00e4r det egentligen inte.\u201d) Men psalmisten \u00e4gnar sig inte \u00e5t en retorisk lek, han \u00e4r inte beredd att omdefiniera sin erfarenhet av \u00f6vergivenhet, inte ens i ett f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rsvara Gud. Han k\u00e4nner sig dessutom fri att oh\u00e4mmat ge r\u00f6st s\u00e5v\u00e4l \u00e5t sin \u00f6vertygelse att Gud&nbsp;<em>har<\/em>&nbsp;\u00f6vergivit dem, som att de har r\u00e4tt att f\u00f6rv\u00e4nta sig mer \u00e4n s\u00e5 av Gud. Detta \u00e4r bara en av m\u00e5nga psalmer som visar hur h\u00f6gt i tak det \u00e4r n\u00e4r Israel f\u00f6r dialog med Gud.&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Men framf\u00f6r allt vittnar psalmen om \u00f6vertygelsen att allvarligt menad b\u00f6n g\u00f6r skillnad. B\u00f6nen r\u00f6r vid Guds hj\u00e4rta s\u00e5 till den grad att Gud inte kan annat \u00e4n svara. Den entr\u00e4gna beg\u00e4ran som ljuder genom hela den f\u00f6rsta halvan av psalmen \u00e4r inget fromt spel. Den \u00e4r p\u00e5 liv och d\u00f6d. Och den bedjande f\u00e5r uppleva hur den fr\u00e5nvarande Guden kommer tillbaka. Gud kan inte d\u00f6lja sig f\u00f6r den sj\u00e4l som entr\u00e4get ber.\u00a0<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>N\u00e4r vi nu g\u00e5r in i passionstiden och fastans tv\u00e5 sista veckor, v\u00e4nder vi uppm\u00e4rksamheten mot Psaltaren och n\u00e5gra av de s\u00e5 kallade passionspsalmerna i vilka kyrkan igenk\u00e4nt Kristi lidandes v\u00e4g. Till att b\u00f6rja med ska vi se n\u00e4rmare p\u00e5 Psalm 22. Den har en s\u00e4rst\u00e4llning bland passionspsalmerna genom att dess inledande ord citeras direkt [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-6226","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6226","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6226"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6226\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6226"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6226"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6226"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}