Den enhet som \u00e4r kristendomens grundl\u00e4ggande princip \u2013 dess \u201dviktigaste krav\u201d, som Gunnel Vallquist uttryckte det \u2013 uppn\u00e5s inte genom\u00a0sammanj\u00e4mkning<\/em>, snarare genom vad den ryske f\u00f6rfattaren Boris Pasternak med ett centralt ord i sitt f\u00f6rfattarskap kallade\u00a0sammanl\u00e4nkning,\u00a0<\/em>p\u00e5 ryska\u00a0stseplenie<\/em>. Varje f\u00f6rest\u00e4llning, med \u00e5tf\u00f6ljande krampaktiga f\u00f6rs\u00f6k, om att kunna \u00e5stadkomma enhet genom att j\u00e4mka samman olika st\u00e5ndpunkter, leder inte till annat \u00e4n frustration och uppgivenhet. Tron att enhet \u00e4r en f\u00f6ljd av att vi \u00f6vervinner mots\u00e4gelser \u2013 inte l\u00e4r oss leva med dem \u2013 \u00e4r inte bara en farlig illusion, den \u00e4r ett av de st\u00f6rsta hindren f\u00f6r verklig enhet.\u00a0<\/p>\n\n\n Sv\u00e5righeten att leva med mots\u00e4gelser \u00e4r inte bara ett drag i samtiden, det har sedan l\u00e4nge satt en djup pr\u00e4gel p\u00e5 v\u00e4stlig kristendom. Teologin reducerad till en abstrakt disciplin i f\u00f6rening med den protestantiska snusf\u00f6rnuftigheten har knappast fr\u00e4mjat enheten. Det \u00e4r just h\u00e4r den ortodoxa traditionens starka vision av enhet och helhet i tillvaron kan \u00f6ppna v\u00e4gar ut ur den \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd vi hamnat i. Som nyss citerade Pasternak kunde uttrycka sig: \u201dJag har alltid haft en upplevelse av enheten i allt som existerar, av helheten i allt som lever och andas, som h\u00e4nder och uppenbarar sig, en upplevelse av hela tillvaron, av hela livet.\u201d<\/p>\n\n\n H\u00e4r st\u00e5r han i den ryska tradition som sammanfattas i Rubljevs ber\u00f6mda treenighetsikon. De tre \u00e4nglarna sittande i kontemplation vid ett bord, s\u00e5gs av teologer som Pavel Florenskij som uttryck f\u00f6r just l\u00e4ngtan efter enhet och helhet i tillvaron. Den teologiska grunden f\u00f6r denna enhetsvision, som inte bara \u00e4r en f\u00f6rhoppning och en dr\u00f6m, \u00e4r inkarnationen: hela skapelsen har blivit helgad genom att Gud tagit materiell gestalt i Kristus. <\/p>\n\n\n Det \u00e4r just detta s\u00e4rdrag i den ortodoxa andligheten \u2013 grundat p\u00e5 inkarnationen och treenighetstanken \u2013 som leder till en uppv\u00e4rdering av livet p\u00e5 jorden, n\u00e5got som bland annat visat sig i att denna teologiska tradition hanterat milj\u00f6krisen med andra redskap och ett annat spr\u00e5k \u00e4n vad vi gjort som kristna i v\u00e4st. F\u00f6reningen av mikrokosmos och makrokosmos, tron p\u00e5 hela tillvarons sakramentalitet, g\u00f6r att klimatkrisen inte bara bem\u00f6ts med moraliska imperativ, men med en vision om historiens uppst\u00e5ndelse.<\/p>\n\n\n S\u00e5 l\u00e4nge vi tror att v\u00e4gen till enhet \u00e4r att undanr\u00f6ja ett antal \u201dv\u00e4gsp\u00e4rrar f\u00f6r tanken\u201d, forts\u00e4tter vi att ta ett steg fram\u00e5t och tv\u00e5 bak\u00e5t. P\u00e5 f\u00f6rnuftets v\u00e4g kommer vi varken att p\u00e5 djupet f\u00f6rst\u00e5 Bibeln eller n\u00e5 n\u00e4rmare varandra. Bara genom att \u00f6ppna oss f\u00f6r den k\u00e4rlek som den helige Ande utgjuter i hj\u00e4rtat, kan verklig \u201dlidelse f\u00f6r enhet\u201d f\u00f6das. Ingen b\u00f6n kan vara viktigare \u00e4n b\u00f6nen om att denna lidelse ska f\u00f6rnyas i oss.<\/p>\n\n\n <\/p>\n\n\n Treenighetsikonen m\u00e5lad av Robin Johansson.<\/em><\/p>\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" F\u00f6rnya i oss v\u00e5r lidelse f\u00f6r enhet, ber vi i en av b\u00f6nerna under \u00e5rets globala b\u00f6nevecka f\u00f6r enhet, i dag inne p\u00e5 sin femte dag. En b\u00f6n formulerad av kommuniteten i Grandchamp. Den enhet som \u00e4r kristendomens grundl\u00e4ggande princip \u2013 dess \u201dviktigaste krav\u201d, som Gunnel Vallquist uttryckte det \u2013 uppn\u00e5s inte genom\u00a0sammanj\u00e4mkning, snarare genom […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-5954","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5954","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5954"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5954\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5954"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5954"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5954"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-content\/uploads\/sites\/4\/2021\/01\/treenigheten32x40_2018_med_hr-234x300.png\")
<\/figure><\/div>\n\n\n