<\/p>\n\n\n
<\/p>\n\n\n
<\/p>\n\n\n
Om man vill f\u00f6rs\u00f6ka genrebest\u00e4mma de etthundrafemtio psalmerna i den hebreiska Bibeln kan det naturligtvis g\u00f6ras p\u00e5 olika s\u00e4tt. Walter Brueggemann, en av de ledande gammaltestamentliga teologerna i v\u00e4st under det senaste halvseklet, identifierar tre kategorier i Psaltaren. De motsvarar tre olika levnadsfaser eller livsst\u00e4mningar. Han kallar dem psalmer av orientering<\/em>, psalmer av desorientering<\/em> och f\u00f6r det tredje psalmer av nyorientering<\/em>.<\/p>\n\n\n Den f\u00f6rsta kategorin \u00e4r den som \u00e4r minst representerad i Psaltaren. N\u00e4r Brueggemann kallar dessa \u201dpsalmer av orientering\u201d, ska det f\u00f6rst\u00e5s som en beskrivning av ett tillst\u00e5nd av j\u00e4mnmod. Inga m\u00f6rka moln syns vid horisonten. Vi \u00e4r t\u00e4mligen v\u00e4lm\u00e5ende. Debet och kredit g\u00e5r ihop. \u00c4ven Gud \u00e4r n\u00e5gorlunda p\u00e5 plats, han vakar \u00f6ver oss fr\u00e5n sin himmel men utan att st\u00f6ra oss n\u00e4mnv\u00e4rt. Det \u00e4r psalmer f\u00f6r en medelklassreligion. R\u00f6ster av m\u00e4nniskor som f\u00e5r \u201dnjuta en ost\u00f6rd fred\u201d och inte beh\u00f6ver se sina \u201dbarn tigga om br\u00f6d\u201d. Psalm 37, d\u00e4r vi m\u00f6ter en rad uttryck som dessa, \u00e4r ett exempel p\u00e5 en s\u00e5dan. Eller psalm 145 med sina trosvissa utrop: \u201dHerren g\u00f6r vad de fromma beg\u00e4r.\u201d I psalmer som dessa finns s\u00e4llan n\u00e5got som skaver, inget provokativt eller utmanande. Psalmisten orienterar sig utifr\u00e5n konvenansens regler. Inget ont i sig om den lojala traditionstroheten, men sinnesst\u00e4mningen i dessa psalmer f\u00f6der inget nytt spr\u00e5k, inga nya s\u00e5nger.<\/p>\n\n\n Flertalet psalmer \u00e4r dock av ett helt annat slag. De \u00e4r inte f\u00f6dda ur j\u00e4mnmod, ur chim\u00e4ren att \u201dallt-\u00e4r-v\u00e4l\u201d. Snarare stiger de ur en upplevelse av desorientering. Livet \u00e4r ur led. Vi h\u00f6r r\u00f6ster av m\u00e4nniskor som drabbats av tillvarons r\u00e5het. De \u00e4r f\u00f6rvirrade, uppr\u00f6rda, f\u00f6rtvivlade, krossade. De befinner sig p\u00e5 existensens brant och tycker sig inte f\u00e5 n\u00e5gon reaktion fr\u00e5n Gud. \u201dVarf\u00f6r sover du, Herre?\u201d (Ps 44:24) Men trots Guds ovilja att svara \u2013 som de upplever det \u2013 forts\u00e4tter de att be. De ger inte Gud n\u00e5gon ro.<\/p>\n\n\n Det \u00e4r dessa psalmer och b\u00f6ner, som bryter mot de religi\u00f6sa konventionerna och v\u00e4grar hymla, som g\u00f6r att Psaltaren, med teologen Karl Barths ord, \u201dalltid har varit den mest relevanta av alla Gamla testamentets b\u00f6cker\u201d. Men d\u00e4r\u00a0business as usual<\/em>\u00a0g\u00e4ller blir s\u00e5dana psalmer obekv\u00e4ma. Vi ansar dem n\u00e4r de ska anv\u00e4ndas i gudstj\u00e4nsten, utel\u00e4mnar de besv\u00e4rande avsnitten. Men n\u00e4r de st\u00f6rande r\u00f6sterna inte f\u00e5r h\u00f6ras i liturgin, bara de vi kan ge v\u00e5ra bifall av \u201damen\u201d och \u201dhalleluja\u201d, kommer vi aldrig att f\u00f6rst\u00e5 po\u00e4ngen med Psaltaren. Den energi som finns i Psaltaren frig\u00f6rs inte.\u00a0<\/p>\n\n\n Just genom att den \u00e4r fylld av b\u00f6ner och rop av utsatthet hj\u00e4lper oss Psaltaren att l\u00e4mna v\u00e5ra trygghetszoner, inte f\u00f6rd\u00f6lja det som \u00e4r kaotiskt i v\u00e5r tillvaro eller g\u00f6mma oss f\u00f6r den skr\u00e4mmande v\u00e4rlden d\u00e4rute. F\u00f6rst i det \u00f6ppna \u2013 i ljuset \u2013 kan helande och en ny orientering bli m\u00f6jlig.<\/p>\n\n\n <\/p>\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Om man vill f\u00f6rs\u00f6ka genrebest\u00e4mma de etthundrafemtio psalmerna i den hebreiska Bibeln kan det naturligtvis g\u00f6ras p\u00e5 olika s\u00e4tt. Walter Brueggemann, en av de ledande gammaltestamentliga teologerna i v\u00e4st under det senaste halvseklet, identifierar tre kategorier i Psaltaren. De motsvarar tre olika levnadsfaser eller livsst\u00e4mningar. Han kallar dem psalmer av orientering, psalmer av desorientering och f\u00f6r det tredje […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-5838","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5838","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5838"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5838\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5838"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5838"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5838"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}