<\/p>\n\n\n
<\/p>\n\n\n
I en serie l\u00e4ngre texter reflekterar Evagrios av Pontos \u2013 Johannes Cassianus l\u00e4rare p\u00e5 300-talet \u2013 \u00f6ver syftet med att be Psaltaren. N\u00e4r psalmerna \u201dbeds stilla och ost\u00f6rt \u2026 f\u00e5r de lidelserna att l\u00e4gga sig och sk\u00e4nker vila \u00e5t v\u00e5r oroliga kropp\u201d, skriver han bland annat. H\u00e4r lyser frukterna av hans egen erfarenhet igenom, konstaterar Evagrios-k\u00e4nnaren Gabriel Bunge, som menar att Evagrios undervisning om Psaltaren \u00e4r mer till\u00e4mpbar p\u00e5 den enskilda tideb\u00f6nen \u00e4n p\u00e5 den gemensamma psaltars\u00e5ngen.<\/p>\n\n\n
Evagrios \u00e4gnar stort utrymme \u00e5t Psaltarens terapeutiska roll. Psalmerna har en l\u00e4kande kraft f\u00f6r den som mediterar \u00f6ver dem eller lyssnar till dess ord. En g\u00e4rna anv\u00e4nd liknelse vid denna tid var ber\u00e4ttelsen om hur Sauls vredesutbrott stillas genom Davids \u201dpsalmodi\u201d. Skildringen av hur David, som betraktas som Psaltarens huvudf\u00f6rfattare, med sin harpa och sina psalmer f\u00e5r demonerna att sl\u00e4ppa taget om Sauls sj\u00e4l, blir i den tidiga kyrkan en talande bild f\u00f6r Psaltaren som botemedel mot sj\u00e4lens lidelser. <\/p>\n\n\n
Genom den alternerande rytmen av psalmer och b\u00f6ner lagrades en hel arsenal av psaltarverser i minnet. Dessa kunde anv\u00e4ndas s\u00e5v\u00e4l i \u00f6gonblick av anf\u00e4ktelse som f\u00f6r att uppmuntra och l\u00e4ka sig sj\u00e4lv eller dem som kom f\u00f6r att s\u00f6ka r\u00e5d. Evagrios var f\u00f6r egen en efters\u00f6kt sj\u00e4las\u00f6rjare. Det ber\u00e4ttas hur han dagligen tog emot fem eller sex pilgrimer som s\u00f6kte upp honom f\u00f6r r\u00e5d och v\u00e4gledning.<\/p>\n\n\n
Bruket av medicinska termer och terapeutiska metaforer i den andliga r\u00e5dgivningen \u2013 s\u00e4rskilt utbrett i den \u00f6stliga kristenheten vid denna tid \u2013 var knappast l\u00e5ngs\u00f6kt: om Kristus \u00e4r den vi m\u00f6ter i psalmerna, han som \u00e4r universums skapare och \u00e5terl\u00f6sare, d\u00e5 kan vi f\u00f6rv\u00e4nta oss l\u00e4kedom om vi anv\u00e4nder Psaltaren p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt. <\/p>\n\n\n
Tematiken \u201dKristus l\u00e4karen\u201d blev en popul\u00e4r genre i den tidigkristna litteraturen, och mot slutet av 300-talet finns en etablerad tradition av att illustrera andliga principer med hj\u00e4lp av medicinska begrepp. Bildspr\u00e5ket m\u00f6ter vi redan i evangelierna: Jesus liknar sig sj\u00e4lv vid en l\u00e4kare som inte kommit f\u00f6r de friska utan f\u00f6r de sjuka och i Uppenbarelseboken ordineras \u00f6gonsalva som bot mot andlig blindhet. I generationen efter apostlarna dyker det upp i Ignatios av Antiochias ber\u00f6mda metafor av eukaristin som \u201dod\u00f6dlighetens l\u00e4kemedel\u201d. Heresin d\u00e4remot, s\u00e4ger Ignatios, \u00e4r en \u201dd\u00f6dlig drog\u201d.<\/p>\n\n\n
Ytterligare en generation senare talar Klemens av Alexandria om hur den andliga utvecklingen tar sin b\u00f6rjan n\u00e4r vi blir helade fr\u00e5n lidelsernas \u201ds\u00e5r\u201d. Ingen annan l\u00e4kare \u00e4n Jesus kan hela dessa s\u00e5r, f\u00f6rklarar han. I sin biografi \u00f6ver Antonios anv\u00e4nder Athanasios en liknande bild om den arketypiske munken: \u201dDet var i sj\u00e4lva verket som om Gud hade s\u00e4nt en l\u00e4kare till Egypten.\u201d Och i det tidigare citerade brevet till Marcellinus s\u00e4ger Athanasios att psalmodin \u2013 tideb\u00f6nen \u2013 \u201dl\u00e4ker ut det som v\u00e5llar obehag i sj\u00e4len och helar fr\u00e5n det som bedr\u00f6var oss.\u201d<\/p>\n\n\n
<\/p>\n\n\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I en serie l\u00e4ngre texter reflekterar Evagrios av Pontos \u2013 Johannes Cassianus l\u00e4rare p\u00e5 300-talet \u2013 \u00f6ver syftet med att be Psaltaren. N\u00e4r psalmerna \u201dbeds stilla och ost\u00f6rt \u2026 f\u00e5r de lidelserna att l\u00e4gga sig och sk\u00e4nker vila \u00e5t v\u00e5r oroliga kropp\u201d, skriver han bland annat. H\u00e4r lyser frukterna av hans egen erfarenhet igenom, konstaterar […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-5825","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5825","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5825"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5825\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5825"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5825"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5825"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}