{"id":5816,"date":"2020-12-14T02:57:00","date_gmt":"2020-12-14T02:57:00","guid":{"rendered":"http:\/\/ekumeniskakommuniteten.se\/fastebloggen\/?p=5816"},"modified":"2020-12-14T02:57:00","modified_gmt":"2020-12-14T02:57:00","slug":"sjalens-spegel","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2020\/12\/sjalens-spegel\/","title":{"rendered":"Sj\u00e4lens spegel"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Bilden av Psaltaren som sj\u00e4lens spegel kommer ursprungligen fr\u00e5n Athanasios av Alexandria i ett brev till Marcellinus p\u00e5 300-talet. Han skriver:&nbsp;<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Det tycks vara s\u00e5 f\u00f6r den som ber Psaltaren, att den blir som en spegel d\u00e4r han betraktar sig sj\u00e4lv och blir uppm\u00e4rksam p\u00e5 r\u00f6relserna i sin sj\u00e4l.<\/em><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det blev med tiden en omtyckt och ofta anv\u00e4nd metafor. Psaltarens uppfattades inte bara som en spegel d\u00e4r allt som r\u00f6r sig i m\u00e4nniskan inre, sp\u00e4nnvidden av k\u00e4nslor, st\u00e4mningar och erfarenheter framtr\u00e4der. Psalmerna \u00e4ger ocks\u00e5 f\u00f6rm\u00e5gan att omforma m\u00e4nniskans inre liv.&nbsp;<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">N\u00e4r vi ber psalmerna, precis som de st\u00e5r, tr\u00e4nger de in i v\u00e5rt inre och v\u00e4cker sj\u00e4len till omv\u00e4ndelse. I likhet med andra f\u00f6rfattare vid denna tid skriver Athanasios att den som ber h\u00f6r sin egen r\u00f6st i psalmerna och \u201ddrabbas av orden som om de vore hans egna\u201d. I Psaltarens b\u00f6ner betraktar vi v\u00e5r egen kamp i ljuset av Kristi barmh\u00e4rtighet och Guds handlande. S\u00e5 \u00e5terf\u00e5r den inre m\u00e4nniskan sin harmoni och j\u00e4mvikt.\u00a0<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den tidiga kyrkans l\u00e4rare uppfattade Psaltaren som ett kompendium av hela fr\u00e4lsningshistorien, men inte i formen av en dogmatik utan i b\u00f6nens och den andliga v\u00e4gledningens gestalt. H\u00e4r finns allt man beh\u00f6ver f\u00f6r sin inre m\u00e4nniska f\u00f6r att orientera sig i livet och urskilja Guds v\u00e4gar. Olika psalmer rekommenderas f\u00f6r olika livssituationer. I vilket l\u00e4ge sj\u00e4len \u00e4n befinner sig finns en psalm som svarar mot just det tillst\u00e5ndet.&nbsp;<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">N\u00e4r Johannes Cassianus g\u00e5r s\u00e5 l\u00e5ngt att han s\u00e4ger att \u201dpsalmernas mening finner vi inte i den skrivna texten utan genom v\u00e5ra tidigare erfarenheter\u201d, l\u00e4gger han en solid grund f\u00f6r bruket av Psaltaren som en personlig b\u00f6nbok. Men nyckeln \u00e4r, som Cassianus uttrycker det, att \u201dvi f\u00f6rst\u00e5r ordets ande f\u00f6re dess bokstav\u201d.<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Bilden av Psaltaren som sj\u00e4lens spegel kommer ursprungligen fr\u00e5n Athanasios av Alexandria i ett brev till Marcellinus p\u00e5 300-talet. Han skriver:&nbsp; Det tycks vara s\u00e5 f\u00f6r den som ber Psaltaren, att den blir som en spegel d\u00e4r han betraktar sig sj\u00e4lv och blir uppm\u00e4rksam p\u00e5 r\u00f6relserna i sin sj\u00e4l. Det blev med tiden en omtyckt [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-5816","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5816","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5816"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5816\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5816"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5816"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5816"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}