{"id":5790,"date":"2020-12-12T02:48:00","date_gmt":"2020-12-12T02:48:00","guid":{"rendered":"http:\/\/ekumeniskakommuniteten.se\/fastebloggen\/?p=5790"},"modified":"2020-12-12T02:48:00","modified_gmt":"2020-12-12T02:48:00","slug":"5790","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2020\/12\/5790\/","title":{"rendered":"Affectus cordis"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u201dPsaltaren l\u00e5ter oss l\u00e4ra k\u00e4nna Gud, inte genom att analysera olika begrepp om gudomens v\u00e4sen, utan genom att lovprisa och \u00e4lska Gud\u201d, skriver Thomas Merton. Och han till\u00e4gger: \u201dF\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 psalmerna beh\u00f6ver vi k\u00e4nna vad psalmisten k\u00e4nner.&#8221;<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">P\u00e5 nytt sl\u00e5s vi av sl\u00e4ktskapet med de tidiga monastiska f\u00e4derna. Som n\u00e4r Johannes Cassianus skriver att den som l\u00e5ter orden sjunka in i hj\u00e4rtat kan \u201duppfatta alla nyanser som finns i psalmerna\u201d. Man ber dem d\u00e5 som om man sj\u00e4lv vore dess f\u00f6rfattare, inte som om profeterna hade komponerat dem, menar han. De blir ord som stiger ur hj\u00e4rtats djup. Cassianus forts\u00e4tter: \u201dF\u00f6rh\u00e5llandet till psalmerna blir s\u00e5 personligt att de f\u00e5r sin uppfyllelse dag f\u00f6r dag i det egna livet och inte bara f\u00f6r profeterna i gamla tider.\u201d\u00a0<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00f6r Cassianus \u00e4r det viktigt att&nbsp;<em>psalmodin<\/em>&nbsp;\u2013 tideb\u00f6nen \u2013 inte blir en flykt fr\u00e5n den verkliga v\u00e4rlden. Att be Psaltaren \u00e4r inte att \u00e4gna sig \u00e5t fromma meditationer \u00f6ver avl\u00e4gsna h\u00e4ndelser. Det \u00e4r inte Israels historia vi \u00e4r upptagna av, men psalmerna sk\u00e4rper v\u00e5r egen blick. D\u00e4rf\u00f6r uppmanar han sina medbr\u00f6der att \u00f6ppna sig f\u00f6r den&nbsp;<em>affectus cordis<\/em>&nbsp;\u2013 hj\u00e4rtats patos \u2013 som inspirerade den ursprunglige f\u00f6rfattaren. I sjungandet av psalmerna blickar man d\u00e5 in i en spegel. \u201dVi lyssnar till dem, inte som n\u00e5got vi st\u00e5r fr\u00e4mmande inf\u00f6r, utan som n\u00e5got vi \u00e4r djupt f\u00f6rtrogna med.\u201d En liknande erfarenhet ger Thomas Merton uttryck f\u00f6r:&nbsp;\u201dPsalmerna \u00e4r inte bara profetiska s\u00e5nger inspirerade av Gud, men i djupaste mening uttrycket f\u00f6r kyrkans inre liv.\u201d<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u201dH\u00e4r blir det tydligt hos Cassianus\u201d, kommenterar Luke Dysinger, \u201dhur psalmerna inte bara \u00e4r en f\u00f6rberedelse f\u00f6r de b\u00f6ner som beds mellan dessa. De ska sjungas och bedjas s\u00e5 att de blir personliga b\u00f6ner.\u201d Just detta insk\u00e4rper Cassianus g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng: \u201dN\u00e4r vi ber psalmerna, finns inget avst\u00e5nd mellan oss och dem, de k\u00e4nns inte som en inl\u00e4rd l\u00e4xa, utan som f\u00f6dda ur oss sj\u00e4lva i samma stund.\u201d&nbsp;<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u201dPsaltaren l\u00e5ter oss l\u00e4ra k\u00e4nna Gud, inte genom att analysera olika begrepp om gudomens v\u00e4sen, utan genom att lovprisa och \u00e4lska Gud\u201d, skriver Thomas Merton. Och han till\u00e4gger: \u201dF\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 psalmerna beh\u00f6ver vi k\u00e4nna vad psalmisten k\u00e4nner.&#8221; P\u00e5 nytt sl\u00e5s vi av sl\u00e4ktskapet med de tidiga monastiska f\u00e4derna. Som n\u00e4r Johannes Cassianus skriver att [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-5790","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5790","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5790"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5790\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5790"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5790"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5790"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}