<\/p>\n\n\n
<\/p>\n\n\n
L\u00e5t oss \u00e5terknyta till begreppet\u00a0theoria physike,\u00a0<\/em>flitigt anv\u00e4nt av Evagrios av Pontos, men framf\u00f6r allt utvecklat av Maximos Bek\u00e4nnaren p\u00e5 600-talet.\u00a0<\/em>Det kan hj\u00e4lpa oss att se hur vi genom Psaltarens b\u00f6ner kan utveckla en kontemplativ blick.<\/p>\n\n\n Vad st\u00e5r uttrycket f\u00f6r? <\/em>Grekiskans theoria<\/em> \u00e4r motsvarigheten till latinets contemplatio<\/em>, varifr\u00e5n vi f\u00e5tt det svenska ordet kontemplation. Det har att g\u00f6ra med blicken. Theoria<\/em> betyder kort och gott \u201dsk\u00e5da\u201d. (Mycket skulle beh\u00f6va s\u00e4gas om vad som h\u00e4nt med det svenska ordet \u201dteori\u201d n\u00e4r det f\u00f6rirrat sig bort fr\u00e5n hj\u00e4rtat.)<\/p>\n\n\n Bibeln talar \u00e5terkommande om tron som ett seende. \u201dSaliga de renhj\u00e4rtade, de skall se Gud\u201d (Matt 5:8). Liksom om hur Gud \u00e4r den f\u00f6rste kontemplative. \u201dHagar sa: \u2019Du \u00e4r seendets Gud.\u2019 Hon t\u00e4nkte n\u00e4mligen: \u2019Har jag d\u00e5 verkligen h\u00e4r f\u00e5tt se en skymt av honom som ser mig<\/em>?\u2019\u201d (1 Mos 16:13)<\/p>\n\n\n Att \u201dkontemplera\u201d \u00e4r n\u00e5got vi annars ofta f\u00f6rknippar med att t\u00e4nka p\u00e5 eller begrunda en viss sak. Men det leder fel \u2013 om vi g\u00f6r en \u00e5tskillnad mellan tanke och hj\u00e4rta. Kontemplationens \u201dorgan\u201d \u00e4r det inre \u00f6gat, p\u00e5 grekiska uttryckt med ordet nous<\/em>, som \u00e4r sv\u00e5r\u00f6versatt i v\u00e5r tid eftersom det spr\u00e5kligt betyder \u201dintellekt\u201d. Men n\u00e4r nous<\/em> flitigt anv\u00e4nds i tidiga kristna texter om den \u201dinstans\u201d hos m\u00e4nniskan som kommunicerar med Gud \u2013 “sj\u00e4lens spetskompetens”, som fader Benedikt, \u00f6vers\u00e4ttaren av Filokalia<\/em> till svenska, kallar det \u2013 har \u00e4nnu ingen klyvning skett mellan f\u00f6rnuft och hj\u00e4rta. Tron \u00e4r det av Anden upplysta f\u00f6rst\u00e5ndet som \u201dsk\u00e5dar Gud\u201d. D\u00e4rf\u00f6r kan till exempel Paulus tala om hur den andliga m\u00e4nniskan kan \u201df\u00f6rst\u00e5<\/em> vad som \u00e4r Guds vilja\u201d (Rom 12:2). I den kristna mystiktraditionen brukar man s\u00e4ga att \u201dvad en m\u00e4nniska inte har sk\u00e5dat, kan en m\u00e4nniska aldrig begripa\u201d.<\/p>\n\n\n Den kontemplativa blicken ser l\u00e4ngre \u00e4n det naturliga \u00f6gat. Den av-sl\u00f6jar <\/em>v\u00e4rlden och f\u00f6rst\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r v\u00e4rlden p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt. Metaforen av sl\u00f6jan som dras undan anv\u00e4nder Nya testamentet f\u00f6r att beskriva den kontemplativa erfarenheten. \u201dAlla vi som utan sl\u00f6ja f\u00f6r ansiktet sk\u00e5dar Herrens h\u00e4rlighet f\u00f6rvandlas till en och samma avbild.\u201d (2 Kor 3:18) Ett kontemplativt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt v\u00e4cker inte bara f\u00f6rundran, men har en transformerande inverkan. Vi f\u00f6rvandlas till likhet med det vi ser, och f\u00f6regriper den dag n\u00e4r Gud ska “utpl\u00e5na den sl\u00f6ja som h\u00f6ljer alla folk” (Jes 25:7).<\/p>\n\n\n Theoria physik<\/em>e\u00a0kan ordagrant \u00f6vers\u00e4ttas \u201dkontemplation av naturen\u201d. Betydelsen \u00e4r helt enkelt att \u201dse Gud i naturen\u201d. Det \u00e4r n\u00e4r Maximos utvecklar sin skapelseteologi som han anv\u00e4nder detta begrepp f\u00f6r att beskriva hur m\u00e4nniskan f\u00f6rnimmer Guds n\u00e4rvaro n\u00e4r hon \u201dgenomsk\u00e5dar\u201d det skapade. Det betyder inte att Gud \u00e4r identisk med skapelsen. Men genom vad Maximos kallar skapelsens\u00a0logoi<\/em>\u00a0\u2013 naturens inneboende energier i kraft av dess gudomliga ursprung \u2013 \u00e4r Gud n\u00e4rvarande i det skapade p\u00e5 liknande s\u00e4tt som i sakramentet.\u00a0<\/p>\n\n\n Att Gud \u00e4r skapelsens innersta k\u00e4rna \u2013 hans h\u00e4rlighet d\u00f6ljer sig i allt och \u00f6verallt \u2013 \u00e4r en tanke djupt rotad i de bibliska texterna, inte minst i Psaltaren. Men utan en kontemplativ blick blir naturen stum.<\/p>\n\n\n <\/p>\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" L\u00e5t oss \u00e5terknyta till begreppet\u00a0theoria physike,\u00a0flitigt anv\u00e4nt av Evagrios av Pontos, men framf\u00f6r allt utvecklat av Maximos Bek\u00e4nnaren p\u00e5 600-talet.\u00a0Det kan hj\u00e4lpa oss att se hur vi genom Psaltarens b\u00f6ner kan utveckla en kontemplativ blick. Vad st\u00e5r uttrycket f\u00f6r? Grekiskans theoria \u00e4r motsvarigheten till latinets contemplatio, varifr\u00e5n vi f\u00e5tt det svenska ordet kontemplation. Det har att g\u00f6ra med blicken. Theoria betyder […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-5770","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5770","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5770"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5770\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5770"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5770"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5770"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}