<\/p>\n\n\n
Vi har s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt ber\u00f6rt den avg\u00f6rande plats som psalmodin<\/em> kom att f\u00e5 i den andliga disciplin som utvecklades i de tidiga monastiska gemenskaperna i den egyptiska \u00f6knen. Och hur formen f\u00f6r dessa tideb\u00f6ner byggde p\u00e5 en rytm med t\u00e4ta v\u00e4xlingar mellan psalmer och tyst b\u00f6n. Det \u00e4r mot den bakgrunden vi beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5 vad andliga l\u00e4rare som Evagrios av Pontos har att s\u00e4ga om den ord- och bildl\u00f6sa b\u00f6nen. <\/p>\n\n\n Sentida kritik av \u00f6kenf\u00e4derna p\u00e5 denna punkt, och i synnerhet av Evagrios eftersom han \u00e4r den som i skrift sammanst\u00e4ller denna b\u00f6netradition fr\u00e5n 300-talet, har ibland velat g\u00f6ra g\u00e4llande att det apofatiska draget i undervisningen \u2013 att Gud \u00e4r bortom orden och begreppen \u2013 skapade en spiritualitet som avl\u00e4gsnade sig fr\u00e5n solid biblisk mark. En s\u00e5dan tolkning \u00e4r dock bara m\u00f6jlig om man l\u00e4ser Evagrios undervisning om b\u00f6n \u00e5tskild<\/em> fr\u00e5n den praktik d\u00e4r den h\u00f6rde hemma, det vill s\u00e4ga i den dagliga psalmodin med dess pendelr\u00f6relser mellan psaltarpsalmer och tyst b\u00f6n. D\u00e4rtill bortser kritiken fr\u00e5n den genuint kristologiska tolkningen av Psaltaren hos Evagrios. Denna \u00e4r s\u00e5 konsekvent genomf\u00f6rd att psalmerna i praktiken uppfattas som ett gammaltestamentligt kompendium av evangelierna, dolt under texten yta.<\/p>\n\n\n Benediktinmunken och Evagriosk\u00e4nnaren Luke Dysinger kommenterar detta f\u00f6rh\u00e5llande: \u201dEvagrios f\u00f6rmaningar att l\u00e4gga tankar och mentala bilder \u00e5t sidan \u2019vid tiden f\u00f6r b\u00f6nen\u2019, f\u00f6ruts\u00e4tter en monastisk kultur som \u00e4r genomdr\u00e4nkt av Bibelns spr\u00e5k och bilder, i synnerhet Psaltarens.\u201d Dysinger visar hur det som Evagrios kallar \u201dtiden f\u00f6r b\u00f6nen\u201d, inte syftar till l\u00e5nga \u00f6vningar av ordl\u00f6s b\u00f6n och kontemplation utan just till de korta avbrott f\u00f6r stilla b\u00f6n som f\u00f6ljde efter varje psaltarpsalm eller bibell\u00e4sning i den dagliga tideb\u00f6nen. Han framh\u00e5ller dessutom, vilket Johannes Cassianus s\u00e4rskilt betonar, att dessa b\u00f6ner inte skulle vara utdragna. Dysinger skriver:<\/p>\n\n\n Evagrius andliga undervisning utg\u00e5r fr\u00e5n att ordl\u00f6s och bildl\u00f6s b\u00f6n sker i ett dynamiskt samspel med psalmodi och bibelmeditationer fyllda av ord och bilder. D\u00e4rur springer b\u00f6nen fram och dit \u00e5terv\u00e4nder den omg\u00e5ende.<\/em><\/p>\n\n\n Evagrios utl\u00e4ggningar av Psaltaren, d\u00e4r han framh\u00e5ller den andliga erfarenhetens kristologiska och katafatiska dimension, \u00e4r betydligt mer omfattande \u00e4n hans skrifter om den ordl\u00f6sa b\u00f6nen. N\u00e4r han rekommenderar att den som sjunger psalmerna efterstr\u00e4var vad han kallar en \u201dodistraherad psalmodi\u201d, \u00e4r det f\u00f6r att uppm\u00e4rksamheten ska riktas mot textens andliga mening, dess dolda Kristusmysterium. Psalmodin blir nu en erfarenhet av\u00a0theoria physike<\/em>: den \u00f6ppnar \u00f6gonen f\u00f6r \u201dden rika, m\u00e5ngfacetterade visheten\u201d hos Kristus som skapat och uppeh\u00e5ller universum.\u00a0\u00a0<\/p>\n\n\n Genom att i psalmodin f\u00f6rst \u201dkonversera med Psaltaren\u201d, f\u00f6r att tala med Evagrios, bereds v\u00e4gen f\u00f6r den tysta b\u00f6nens \u201dkonversation med Fadern\u201d, den Gud som inga ord f\u00f6rm\u00e5r famna.<\/p>\n\n\n <\/p>\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Vi har s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt ber\u00f6rt den avg\u00f6rande plats som psalmodin kom att f\u00e5 i den andliga disciplin som utvecklades i de tidiga monastiska gemenskaperna i den egyptiska \u00f6knen. Och hur formen f\u00f6r dessa tideb\u00f6ner byggde p\u00e5 en rytm med t\u00e4ta v\u00e4xlingar mellan psalmer och tyst b\u00f6n. Det \u00e4r mot den bakgrunden vi beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5 vad andliga […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-5759","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5759","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5759"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5759\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5759"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5759"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5759"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}