<\/p>\n\n\n
<\/p>\n\n\n
<\/p>\n\n\n
<\/p>\n\n\n
Det s\u00e4gs ibland att Psaltaren \u201degentligen\u201d \u00e4r en s\u00e5ngbok och att det \u00e4r som s\u00e5dan den i f\u00f6rsta hand ska anv\u00e4ndas. Men st\u00e4mmer det?<\/p>\n\n\n
Anders Ekenberg, katolsk teolog och kyrkomusiker, \u00e4r en av dem som i likhet med andra nutida forskare visat hur Psaltaren i den tidiga kristna traditionen var l\u00e5ngt mer \u00e4n en liturgisk s\u00e5ngbok. Att Psaltaren kom att betraktas som Bibeln k\u00e4rna vid sidan om evangelierna berodde p\u00e5 att man s\u00e5g den som b\u00e4rare av den profetiska och poetiska uppenbarelsen. \u201dDen ger oss inte bara ord f\u00f6r v\u00e5r b\u00f6n, v\u00e5r klagan och v\u00e5r lovs\u00e5ng\u201d, skriver Ekenberg, \u201dutan \u00e4r minst lika mycket Guds ord till oss, ett ord att ta emot, besinna och inf\u00f6rliva med v\u00e5r inre m\u00e4nniska.\u201d<\/p>\n\n\n
\u00c4ven om vi kan sp\u00e5ra exempel p\u00e5 hur psalmerna sj\u00f6ngs i gudstj\u00e4nster redan under de f\u00f6rsta \u00e5rhundradena, var det vanligare vid den tiden att Psaltaren anv\u00e4ndes som personlig b\u00f6nbok eller som helig skrift i gudstj\u00e4nsten. Den l\u00e4stes och kommenterades i predikan och utgjorde en form av lectio divina<\/em> f\u00f6r enskilda kristna. I poesin dolde sig profetia: h\u00e4r igenk\u00e4nde man Jesu ansikte, h\u00f6rde hans r\u00f6st, s\u00e5g hans \u00f6de skildrat inf\u00f6r sina egna \u00f6gon. <\/p>\n\n\n Det enskilda bruket av Psaltaren \u00e4r rotat i judisk tradition och fromhet. Det var l\u00e5ngt ifr\u00e5n enbart i tempelkulten som man i Israel anv\u00e4nde psalmerna. Under Jesu tid f\u00f6rekom ett m\u00e5ngskiftande bruk av Psaltaren, den var inte minst en del av den personliga andakten. Det f\u00f6rklarar varf\u00f6r Jesus sj\u00e4lv var s\u00e5 f\u00f6rtrogen med psalmerna. Just detta enskilda bruk av Psaltaren f\u00e5r senare stort utrymme bland eremiterna och munkarna i \u00f6knen n\u00e4r den monastiska r\u00f6relsen v\u00e4xer fram mot slutet av 200-talet. Idisslandet av psalmerna h\u00f6rde till den viktigaste andliga f\u00f6dan.<\/p>\n\n\n N\u00e4r det med tiden blir vanligare att man ocks\u00e5 anv\u00e4nder Psaltaren i den gemensamma b\u00f6nen, sker det till att b\u00f6rja med genom att en solist reciterar psalmerna medan de \u00f6vriga lyssnar eller st\u00e4mmer in i ett omkv\u00e4de, det vi i tideb\u00f6nen kallar antifon<\/em>. Under 300-talet blir denna praxis en del av s\u00f6ndagens liturgiska ordo, <\/em>n\u00e5got som speglas i Johannes Chrysostomos uppmaning i en predikan att \u201dinte sjunga psalmomkv\u00e4dena tankl\u00f6st\u201d. Han till\u00e4gger: \u201dVarje vers \u00e4r nog f\u00f6r att sk\u00e4nka oss mycken vishet.\u201d D\u00e4rf\u00f6r ger han sina f\u00f6rsamlingsbor r\u00e5det att \u201dsamla p\u00e5 psalmomkv\u00e4dena som p\u00e5 dyrbara p\u00e4rlor\u201d. <\/p>\n\n\n Det s\u00e4tt p\u00e5 vilket psalmerna i den tidiga kristenheten i f\u00f6rsta hand uppfattades som Guds ord till sj\u00e4len och f\u00f6rst i andra hand anv\u00e4ndes som b\u00f6n och lovs\u00e5ng till Gud, visar vilket brett anv\u00e4ndningsomr\u00e5de Psaltaren erbjuder. Och den \u00e4r lika viktig i den personliga l\u00e4sningen och b\u00f6nen som i den gemensamma gudstj\u00e4nsten. Enskild tideb\u00f6n \u00e4r inte det \u201dn\u00e4st b\u00e4sta\u201d f\u00f6r den som inte har m\u00f6jlighet att delta i en gemensam laudes<\/em> eller vesper<\/em>. <\/p>\n\n\n <\/p>\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det s\u00e4gs ibland att Psaltaren \u201degentligen\u201d \u00e4r en s\u00e5ngbok och att det \u00e4r som s\u00e5dan den i f\u00f6rsta hand ska anv\u00e4ndas. Men st\u00e4mmer det? Anders Ekenberg, katolsk teolog och kyrkomusiker, \u00e4r en av dem som i likhet med andra nutida forskare visat hur Psaltaren i den tidiga kristna traditionen var l\u00e5ngt mer \u00e4n en liturgisk […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-5690","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5690","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5690"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5690\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5690"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5690"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5690"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}