<\/p>\n\n\n
<\/p>\n\n\n
<\/p>\n\n\n
Den st\u00e4ndiga b\u00f6nen \u00e4r m\u00e5let f\u00f6r munkens liv, sj\u00e4lva dess springande punkt.<\/em><\/p>\n\n\n Orden kommer fr\u00e5n Johannes Cassianus, vars liv och skrifter utgjorde en brygga fr\u00e5n den egyptiska \u00f6knen till Europa p\u00e5 400-talet. Det \u00e4r i uppmaningen till \u201dst\u00e4ndig b\u00f6n\u201d, accentuerad av Jesus i flera liknelser (Luk 18:1) och formulerad som ett imperativ i Nya testamentets kortaste vers (1 Thess 5:17), som vi sp\u00e5rar r\u00f6tterna till de dagliga tideb\u00f6nerna. N\u00e4r bruket att be psaltarpsalmer vid fasta tider v\u00e4xer fram, ska det f\u00f6rst\u00e5s \u201dsom en konkret till\u00e4mpning av Jesu uppmaning till st\u00e4ndig b\u00f6n\u201d, som Ingmar Svanteson uttrycker det i sin kommentar till Benedikts regel.<\/p>\n\n\n Tideb\u00f6nen \u00e4r allts\u00e5 svaret p\u00e5 fr\u00e5gan: Hur g\u00f6r man, helt konkret, f\u00f6r att \u201dbe st\u00e4ndigt\u201d? Genom att dagen perforeras av faktisk b\u00f6n, blir b\u00f6nen med tiden inte bara n\u00e5got vi g\u00f6r<\/em>, den blir n\u00e5got vi \u00e4r<\/em>. B\u00f6nen som en inre andning, en oavbruten puls i hj\u00e4rtat, f\u00e5r livet att levas v\u00e4nt mot Gud. <\/p>\n\n\n Sk\u00e4let till att b\u00f6nen \u00e4r vad Cassianus kallar den \u201dspringande punkten\u201d i livet, anger han genom att ringa in \u201dtecknet\u201d p\u00e5 st\u00e4ndig b\u00f6n: \u201dhj\u00e4rtats fullkomliga k\u00e4rlek.\u201d Och hur vet vi att k\u00e4rleken \u00e4r \u201dfullkomlig\u201d? N\u00e4r den fyller oss med medk\u00e4nsla<\/em> f\u00f6r allt skapat, \u00e4ven f\u00f6r v\u00e5ra ov\u00e4nner. K\u00e4rleken till fienden \u00e4r enligt Jesus det kristna l\u00e4rjungaskapets egg, dess mest karakt\u00e4ristiska drag. Utan b\u00f6n undflyr den k\u00e4rleken oss.<\/p>\n\n\n H\u00e4r \u00e4r allts\u00e5 bakgrunden till den utveckling som tidigt i kyrkan f\u00e5r n\u00e5gra olika linjer att utkristallisera sig i s\u00e4ttet att be med Psaltarens ord i dagliga tideb\u00f6ner. Under \u00e5rets adventstid ska vi se n\u00e4rmare p\u00e5 tideb\u00f6nen som en \u201dspringande punkt\u201d i v\u00e5ra liv, och framf\u00f6r allt st\u00e4lla fr\u00e5gor som: Varf\u00f6r ber vi just Psaltaren? Varifr\u00e5n kommer dessa b\u00f6ner? Hur kan vi f\u00f6rh\u00e5lla oss till det som \u00e4r sv\u00e5rt, f\u00f6r att inte s\u00e4ga st\u00f6tande, i Psaltaren? Och inte minst: Hur kan vi s\u00e5v\u00e4l i gemenskap som n\u00e4r vi \u00e4r ensamma, be tideb\u00f6nernas psalmer?\u00a0<\/p>\n\n\n Som brukligt, n\u00e4r vi n\u00e4rmar oss ett specifikt \u00e4mne p\u00e5 denna plats, g\u00f6r vi det inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis systematiskt och kronologist, snarare idiorytmiskt. Olika perspektiv, erfarenheter och historiska tillbakablickar f\u00e5r bilda en mosaik av orientaliskt slag. <\/p>\n\n\n <\/p>\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Den st\u00e4ndiga b\u00f6nen \u00e4r m\u00e5let f\u00f6r munkens liv, sj\u00e4lva dess springande punkt. Orden kommer fr\u00e5n Johannes Cassianus, vars liv och skrifter utgjorde en brygga fr\u00e5n den egyptiska \u00f6knen till Europa p\u00e5 400-talet. Det \u00e4r i uppmaningen till \u201dst\u00e4ndig b\u00f6n\u201d, accentuerad av Jesus i flera liknelser (Luk 18:1) och formulerad som ett imperativ i Nya testamentets […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-5684","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5684","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5684"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5684\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5684"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5684"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5684"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}