{"id":5597,"date":"2020-10-23T02:57:00","date_gmt":"2020-10-23T02:57:00","guid":{"rendered":"http:\/\/ekumeniskakommuniteten.se\/fastebloggen\/?p=5597"},"modified":"2020-10-23T02:57:00","modified_gmt":"2020-10-23T02:57:00","slug":"helvetet-ligger-bakom-oss","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2020\/10\/helvetet-ligger-bakom-oss\/","title":{"rendered":"\u201dHelvetet ligger bakom oss\u201d"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Samtida med Madeleine Delbr\u00eal, som vi skrev om f\u00f6rra veckan, var en annan f\u00e4rgstark kvinna i Frankrike under 1900-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft: Maria Skobtsova, eller Maria av Paris, som hon ocks\u00e5 kallas efter att ha blivit kanoniserad i den ortodoxa kyrkan 2004. De tv\u00e5 l\u00e4r aldrig ha m\u00f6tts, den ena var katolik, den andra ortodox, men ber\u00f6ringspunkterna mellan deras liv \u00e4r p\u00e5tagliga.<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Maria, eller Elisabeth som hon egentligen hette \u2013 hon tog sitt nya namn efter Maria av Egypten \u2013 var f\u00f6dd i Riga men flyttade med sin familj till S:t Petersburg d\u00e4r hon i unga \u00e5r r\u00f6rde sig i radikala konstn\u00e4rskretsar. Hon skrev sj\u00e4lv poesi och m\u00e5lade, l\u00e4rde k\u00e4nna stora ryska diktare som Alexander Blok och Anna Achmatova, tr\u00e4ffade Tolstoj, Berdjajev och m\u00e5nga fler. Men det som framf\u00f6r allt kom att utm\u00e4rka Maria Skobtsova fr\u00e5n mycket tidigt var det outtr\u00f6ttliga engagemanget f\u00f6r de fattiga och olyckliga.\u00a0<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Maria Skobtsovas liv var h\u00e4ndelserikt. Hon var gift tv\u00e5 g\u00e5nger, fick tv\u00e5 barn, l\u00e4mnade tillsammans med sin familj Ryssland 1920 och kom via Konstantinopel och Serbien till Paris. D\u00e4r dog hennes dotter Nastia 1926, n\u00e5got som kom att bli en v\u00e4ndpunkt f\u00f6r Maria. Senare talade hon om hur d\u00f6den kan bli liksom \u201den d\u00f6rr som pl\u00f6tsligt \u00f6ppnas mot evigheten. Hela ens naturliga liv har rubbats, fallit s\u00f6nder; beg\u00e4r har slocknat, det meningsfulla blir meningsl\u00f6st och en annan, ofattbar Mening f\u00e5r vingar att v\u00e4xa p\u00e5 ryggen.\u201d<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Efter att hon 1927 skilt sig fr\u00e5n sin make mognade beslutet fram att bli nunna. Men hon s\u00f6kte ett annat klosterideal \u00e4n det traditionella. P\u00e5 rue de Lourmel 77 i Paris organiserade hon ett slags klosterliv som gjorde det m\u00f6jligt att driva soppk\u00f6k, h\u00e5lla ig\u00e5ng hj\u00e4lpverksamhet f\u00f6r ryska emigranter och ge husrum \u00e5t heml\u00f6sa. Huset var samtidigt en samlingsplats f\u00f6r unga intellektuella som tillh\u00f6rde den ortodoxa kyrkan, med f\u00f6rel\u00e4sningar, diskussionskv\u00e4llar och regelbundet gudstj\u00e4nstliv. En av dem som periodvis bodde i huset var Lev Gillet, mer k\u00e4nd under pseudonymen \u201den munk fr\u00e5n \u00f6stkyrkan&#8221;.<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Maria Skobtsova hade f\u00e5tt sin teologiska skolning genom umg\u00e4nget med m\u00e5nga av de betydande ryska exilteologerna, hon hade lusl\u00e4st <em>Filokalian<\/em> och hennes andlige v\u00e4gledare var fader Sergei Bulgakov, sofiologins stora f\u00f6respr\u00e5kare inom rysk teologi. Men hennes egen teologi var i grunden enkel, med en stark koncentration p\u00e5 det andra budet, att \u00e4lska sin n\u00e4sta som sig sj\u00e4lv. \u201dVi \u00e4r kallade\u201d, skriver hon, \u201datt uppr\u00e4tta den \u00e4kta m\u00e4nskliga gemenskapens mysterium gentemot alla falska relationer m\u00e4nniskor emellan. Det \u00e4r den enda v\u00e4g p\u00e5 vilken Kristi k\u00e4rlek kan leva; ja, det \u00e4r den enda v\u00e4gen f\u00f6r livet \u2013 utanf\u00f6r r\u00e5der d\u00f6den.\u201d<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"alignright size-large\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-content\/uploads\/sites\/4\/2020\/10\/Unknown-1.jpeg\" alt=\"\" class=\"wp-image-5598\" \/><\/figure><\/div>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Man kunde f\u00e5 intryck av att den heliga Marias liv var gl\u00e4djel\u00f6st och kr\u00e4vande, men, som Andrew Louth p\u00e5pekar, d\u00e5 har man inte f\u00f6rst\u00e5tt henne r\u00e4tt. Louth skriver: \u201dDet finns ingen anstr\u00e4ngning och inget tryck h\u00e4r \u2013 det \u00e4r fr\u00e5gan om att f\u00e5ngas upp av Guds k\u00e4rlek och f\u00f6rbli i hans f\u00f6rsyn och k\u00e4rlek.\u201d N\u00e5got som illustreras av vad hon s\u00e4ger till en av sina v\u00e4nner n\u00e4r den tyska arm\u00e9n sommaren 1940 t\u00e5gar in i Frankrike:\u00a0<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u201dJag \u00e4r inte r\u00e4dd f\u00f6r att lida. Jag \u00e4lskar d\u00f6den.\u201d N\u00e4r han d\u00e5 fr\u00e5gade henne hur det skulle bli efter d\u00f6den, svarade hon: \u201dRymligt. Och d\u00e5 ska vi f\u00e5 veta en hemlighet: att helvetet redan ligger bakom oss.\u201d<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">P\u00e5 grund av sina dj\u00e4rva insatser f\u00f6r att r\u00e4dda judar arresterades Maria Skobtsova och f\u00f6rdes till Ravensbr\u00fcck, d\u00e4r hon avr\u00e4ttades i gaskammaren den 31 mars 1945.<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator\" \/>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Samtida med Madeleine Delbr\u00eal, som vi skrev om f\u00f6rra veckan, var en annan f\u00e4rgstark kvinna i Frankrike under 1900-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft: Maria Skobtsova, eller Maria av Paris, som hon ocks\u00e5 kallas efter att ha blivit kanoniserad i den ortodoxa kyrkan 2004. De tv\u00e5 l\u00e4r aldrig ha m\u00f6tts, den ena var katolik, den andra ortodox, men [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-5597","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5597","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5597"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5597\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5597"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5597"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5597"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}