{"id":5506,"date":"2020-09-11T02:37:00","date_gmt":"2020-09-11T02:37:00","guid":{"rendered":"http:\/\/ekumeniskakommuniteten.se\/fastebloggen\/?p=5506"},"modified":"2020-09-11T02:37:00","modified_gmt":"2020-09-11T02:37:00","slug":"5506","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2020\/09\/5506\/","title":{"rendered":"Ett nytt s\u00e4tt att se"},"content":{"rendered":"\n

<\/p>\n\n\n

<\/p>\n\n\n

Bland de begrepp fr\u00e5n grekisk filosofi som den unga kyrkans l\u00e4rare tidigt “d\u00f6pte” \u00e4r inget viktigare \u00e4n Logos<\/em>. F\u00f6rst ut var evangelisten Johannes: I begynnelsen var Ordet \u2013 Logos<\/em> \u2013 genom vilket allt \u00e4r till.<\/p>\n\n\n

N\u00e4r vi p\u00e5 svenska \u00f6vers\u00e4tter grekiskans Logos<\/em> med \u201dOrdet\u201d, \u00e4r det inte givet att vi uppfattar allt som ryms i originalet. Logos<\/em> \u00e4r ett m\u00e5ngtydigt begrepp, det st\u00e5r f\u00f6r livets innersta hemlighet, skaparordet, sj\u00e4lva livsprincipen. I den judiska vishetslitteraturen framst\u00e4lls Ordet, Logos<\/em>, tillsammans med Visheten som f\u00f6rmedlare mellan Gud och v\u00e4rlden. H\u00e4r \u00e4r bakgrunden till att den tidiga kristenheten kom att tala om det skapade som f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r kontemplation och d\u00e4rmed en v\u00e4g till gudsk\u00e4nnedom.<\/p>\n\n\n

Begreppet kontemplation \u2013 theoria <\/em>p\u00e5 grekiska \u2013 kom att f\u00e5 stor betydelse i synnerhet inom den monastiska spiritualiteten. N\u00e5got som inte berodde s\u00e5 mycket p\u00e5 den grekiska filosofin som p\u00e5 de bibliska texterna d\u00e4r f\u00f6rnimmelsen av Gud genomg\u00e5ende, b\u00e5de i Gamla och Nya testamentet, beskrivs som ett sk\u00e5dande<\/em>. M\u00e5let f\u00f6r all kontemplation \u00e4r, med Paulus ord, att \u201dutan sl\u00f6ja f\u00f6r ansiktet sk\u00e5da Herrens h\u00e4rlighet\u201d, det som i den tidigkristna litteraturen r\u00e4tt och sl\u00e4tt kallas \u201dteologi\u201d. <\/p>\n\n\n

Men teologi f\u00f6ruts\u00e4tter\u00a0askes<\/em>, en \u00f6vning vars frukt \u00e4r urskillning: f\u00f6rm\u00e5gan att skilja mellan gott och ont, mellan dygder och laster. N\u00e4r blicken renas b\u00f6rjar vi se klarare p\u00e5 v\u00e4rlden omkring oss: i Honom \u00e4r det allt lever, r\u00f6r sig och \u00e4r till. Eller som Kallistos Ware uttrycker det: “Endast Gud \u00e4r subjekt; allt skapat \u00e4r adjektiv.” Genom vad munkf\u00e4derna kallar\u00a0theoria physike,\u00a0<\/em>\u201dkontemplation av naturen\u201d, v\u00e4xer v\u00f6rdnaden f\u00f6r livet och insikten om att Gud \u00e4r skapelsens innersta k\u00e4rna. L\u00e5ngsamt \u00f6ppnar sig sinnet och hj\u00e4rtat f\u00f6r \u201dteologins n\u00e5d\u201d: att se ansikte mot ansikte. (\u201dAnsikte mot ansikte talade Herren till er ur elden p\u00e5 berget\u201d, 5 Mos 5:4.)<\/p>\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n

Evagrios av Pontos \u00e4r den f\u00f6rste som klarg\u00f6r denna trefaldiga struktur, den utvecklas under de kommande \u00e5rhundrandena av teologer som Johannes Cassianus och Dionysios Areopagiten, och n\u00e5r s\u00e5 sm\u00e5ningom sin h\u00f6jdpunkt hos Maximos Bek\u00e4nnaren p\u00e5 600-talet. Andreas Nordlander visar hur den kontemplativa h\u00e5llning till naturen som Maximos f\u00f6respr\u00e5kar \u201duppmuntrar oss att n\u00e4rma oss det skapade p\u00e5 ett icke-antropocentriskt vis, lyh\u00f6rda f\u00f6r dess egen \u2019inre natur\u2019, dess logos<\/em>, snarare \u00e4n utifr\u00e5n dess praktisk nytta eller v\u00e5ra egna beg\u00e4r\u201d.<\/p>\n\n\n

Vad saken handlar om, menar han, \u00e4r att odla ett s\u00e4tt att se p\u00e5 v\u00e4rlden som b\u00e5de f\u00f6r\u00e4ndrar oss sj\u00e4lva och hejdar exploateringen av jorden.<\/p>\n\n\n

<\/p>\n\n\n

\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Bland de begrepp fr\u00e5n grekisk filosofi som den unga kyrkans l\u00e4rare tidigt “d\u00f6pte” \u00e4r inget viktigare \u00e4n Logos. F\u00f6rst ut var evangelisten Johannes: I begynnelsen var Ordet \u2013 Logos \u2013 genom vilket allt \u00e4r till. N\u00e4r vi p\u00e5 svenska \u00f6vers\u00e4tter grekiskans Logos med \u201dOrdet\u201d, \u00e4r det inte givet att vi uppfattar allt som ryms i originalet. Logos \u00e4r ett m\u00e5ngtydigt begrepp, det […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-5506","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5506","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5506"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5506\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5506"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5506"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5506"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}