{"id":5490,"date":"2020-09-09T02:20:00","date_gmt":"2020-09-09T02:20:00","guid":{"rendered":"http:\/\/ekumeniskakommuniteten.se\/fastebloggen\/?p=5490"},"modified":"2020-09-09T02:20:00","modified_gmt":"2020-09-09T02:20:00","slug":"martas-revansch-pa-maria","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2020\/09\/martas-revansch-pa-maria\/","title":{"rendered":"Martas revansch p\u00e5 Maria"},"content":{"rendered":"\n

<\/p>\n\n\n

<\/p>\n\n\n

Det skifte som sker n\u00e4r filosofer och teologer under upplysningen g\u00e5r hand i hand i en alltmer ok\u00e4nslig beskrivning av naturen som m\u00e4nniskans \u00e4godel, innebar vad den franske filosofen och katoliken Etienne Gilson kallat \u201dMartas revansch p\u00e5 Maria\u201d. Ett kontemplativt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt tr\u00e4ngs undan av ett pragmatiskt. Teologin banar nu v\u00e4g f\u00f6r en syn p\u00e5 naturen som r\u00e5material f\u00f6r m\u00e4nniskans behov \u2013 inte r\u00e5material f\u00f6r sakrament, som var fallet tidigare.<\/p>\n\n\n

Brottet i traditionen har skett redan i och med reformationen. Historiker talar om ett paradigmskifte fr\u00e5n en kultur som prioriterar det onyttiga \u2013 konst, kultur, liturgi, kontemplation \u2013 till en kultur f\u00f6r vilken nyttan \u00e4r det ledande v\u00e4rdet. Adjektiven nyttig och onyttig tar plats i det kristna spr\u00e5ket.<\/p>\n\n\n

Allt detta sammanfaller i tid med att en mekanisk syn p\u00e5 naturen som ett urverk, inte en levande organism, blir alltmer dominerande. N\u00e4r m\u00e4nniskans relation till naturen b\u00f6rjar pr\u00e4glas av makt snarare \u00e4n kontemplation, djupnar den ekologiska kris som i dag f\u00e4ller sin hotande skugga \u00f6ver v\u00e5r planet. Men de som med r\u00e4tta framh\u00e5ller kyrkans skuld i denna utveckling saknar ofta kunskap om att det fanns en tid n\u00e4r den ekologiska visionen bland teologerna var en helt annan.<\/p>\n\n\n

En av dem som visat hur \u00e5terv\u00e4ndandet till en tidig \u00f6stlig teologi i kyrkan kan bidra med \u00f6verraskande resurser i m\u00f6tet med de enorma ekologiska utmaningar vi st\u00e5r inf\u00f6r, \u00e4r filosofen och teologen Andreas Nordlander vid G\u00f6teborgs universitet, en av de mest intressanta ekoteologerna i Sverige just nu. Redan i sin avhandling \u2013 Figuring Flesh in Creation<\/em> (2011) \u2013 utforskar han m\u00e4nniskans f\u00f6rh\u00e5llande till naturen, bland annat genom en ov\u00e4ntad nyl\u00e4sning av Augustinus. Han har \u00e4ven introducerat den amerikanske poeten och milj\u00f6k\u00e4mpen Wendell Berry f\u00f6r svenska l\u00e4sare, och under senare \u00e5r \u00e4gnat sig alltmer \u00e5t Maximos Bek\u00e4nnaren, av m\u00e5nga ansedd som en av det f\u00f6rsta \u00e5rtusendets viktigaste teologer i kyrkan. Nyligen publicerade Andreas Nordlander en ing\u00e5ende artikel om en \u201dkontemplativ ekologi\u201d i ljuset av Maximos teologiska vision: Green Purpose: Teleology, Ecological Ethics, and the Recovery of Contemplation<\/em> (Studies in Christian Ethics).  <\/p>\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n

I Maximos, som \u00e4r verksam p\u00e5 600-talet, n\u00e5r den teologiska traditionen fr\u00e5n de grekiska f\u00e4derna p\u00e5 300-talet sin fulla mognad. Ingen har fram till dess s\u00e5 tydligt visat hur \u201db\u00f6rjan och slutet sammanfaller\u201d, som Maximos uttrycker det. Det vill s\u00e4ga, det skapade har inte bara sitt ursprung i Gud, det har sitt m\u00e5l i Gud. D\u00e4rf\u00f6r har allt levande sitt eget inneboende v\u00e4rde, redan innan m\u00e4nniskan tr\u00e4der in p\u00e5 scenen. Trollsl\u00e4ndan, fj\u00e4rilen, fiskarna i havet och himlens f\u00e5glar \u2013 allt \u00e5terspeglar Guds sk\u00f6nhet, f\u00f6r att \u00e5terigen anspela p\u00e5 profeten Jesajas vision. Detta utvecklar Maximos i sin teologi om det skapades\u00a0logoi<\/em>, dess delaktighet i\u00a0Logos<\/em>\u00a0\u2013 Ordet \u2013 genom vilket allt blivit till.\u00a0<\/p>\n\n\n

\u201dDet \u00e4r intressant att notera\u201d, skriver Andreas Nordlander, \u201dhur Maximos ser en n\u00e4ra parallell mellan en l\u00e4sning av Skriften med \u00f6ga f\u00f6r dess dolda, andliga mening och en l\u00e4sning av v\u00e4rlden som ser dess inre, dolda mening.\u201d<\/p>\n\n\n

Skriften och naturen tillh\u00f6r samma \u201dkategori\u201d: de \u00f6ppnar sig p\u00e5 allvar f\u00f6rst genom kontemplation. N\u00e5got som redan den syriske poetteologen Efraim gav uttryck f\u00f6r p\u00e5 300-talet:<\/p>\n\n\n

Vart du \u00e4n v\u00e4nder blicken ser du Guds tecken. Vad du \u00e4n l\u00e4ser m\u00f6ter du Guds texter \u2026 Lyft blicken och se hur naturen och Skriften \u00e4r sammanl\u00e4nkade.<\/em><\/p>\n\n\n

<\/p>\n\n\n

\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det skifte som sker n\u00e4r filosofer och teologer under upplysningen g\u00e5r hand i hand i en alltmer ok\u00e4nslig beskrivning av naturen som m\u00e4nniskans \u00e4godel, innebar vad den franske filosofen och katoliken Etienne Gilson kallat \u201dMartas revansch p\u00e5 Maria\u201d. Ett kontemplativt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt tr\u00e4ngs undan av ett pragmatiskt. Teologin banar nu v\u00e4g f\u00f6r en syn p\u00e5 naturen […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-5490","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5490","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5490"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5490\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5490"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5490"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5490"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}