<\/p>\n\n\n
<\/p>\n\n\n
\u00c4r det m\u00f6jligt att som kristen tala om Israel och Jerusalem p\u00e5 ett s\u00e4tt som blir ett evangelium f\u00f6r alla som i dag bor och lever i det heliga landet, judar s\u00e5v\u00e4l som palestinier? Ligger inte det kristna evangeliets differentia specifica, <\/em>dess s\u00e4rart, <\/em>just h\u00e4r? Det som \u00e4r goda nyheter f\u00f6r en, m\u00e5ste vara goda nyheter f\u00f6r alla. <\/p>\n\n\n I denna br\u00e4nnbara fr\u00e5ga har l\u00e4nge funnits tv\u00e5 extrema positioner. Ingen av dem g\u00f6r r\u00e4ttvisa \u00e5t komplexiteten i de bibliska texterna, ingen av dem fr\u00e4mjar heller en f\u00f6rdjupad \u00f6msesidighet mellan det judiska folket och de folk som lever i dess omedelbara n\u00e4rhet. P\u00e5 den ena ytterkanten finns de som uttalar sitt obetingade st\u00f6d f\u00f6r varje beslut som Israels regering tar f\u00f6r att utvidga och s\u00e4kerst\u00e4lla sitt territorium, n\u00e5got man grundar p\u00e5 en apokalyptisk teologi med minst sagt tvivelaktigt st\u00f6d i s\u00e5v\u00e4l den hebreiska som den kristna Bibeln. P\u00e5 den andra kanten finns uppfattningen att det judiska folket och staten Israel har spelat ut sin roll i Guds fr\u00e4lsningsplan, en syn som kolliderar inte minst med Paulus p\u00e5 samma g\u00e5ng eftert\u00e4nksamma och kvalfyllda reflexioner i Romarbrevet 9\u201311.<\/p>\n\n\n Medan det okritiska framh\u00e5llandet av Israels best\u00e5ende s\u00e4rst\u00e4llning v\u00e4cker fr\u00e5gor om synen p\u00e5 Jesu identitet och evangeliets universalitet (“Nu \u00e4r ingen l\u00e4ngre jude eller grek”), finns i den s\u00e5 kallade ers\u00e4ttningsteologin ingen f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r det judiska folkets speciella kallelse; h\u00e4r \u00e4r kyrkan ensam Guds \u201dnya folk\u201d. Men, som teologen Rowan Williams uttrycker det, \u201dden bild Bibeln tecknar avvisar b\u00e4gge dessa f\u00f6renklingar\u201d. <\/p>\n\n\n Hur ser en trov\u00e4rdig kristen teologi om Israel ut? Vad betyder \u201dIsrael\u201d i det nya f\u00f6rbundet? N\u00e4r vi n\u00e4rmar oss de fr\u00e5gorna finns tv\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llanden, som inte minst den judisk-kristna dialogen l\u00e4nge f\u00f6rs\u00f6kt hitta ett s\u00e4tta att navigera mellan. Den ena \u00e4r Israel som f\u00f6rbundets folk, med en unik kallelse att vittna om Guds r\u00e4ttf\u00e4rdighet och vishet inf\u00f6r alla folk. Den andra \u00e4r den moderna staten Israel som en sekul\u00e4r politisk realitet och p\u00e5 samma g\u00e5ng hemland f\u00f6r det judiska folk som \u00e4r f\u00f6rbundets b\u00e4rare.<\/p>\n\n\n Den kritiska fr\u00e5gan \u00e4r: Hur f\u00f6rh\u00e5ller sig det bibliska Israel till den moderna staten Israel och dess politik? Har de inget med varandra att g\u00f6ra? Eller g\u00e5r det att tala om att dessa tv\u00e5 realiteter i viss mening \u00f6verlappar, utan att d\u00e4rmed inta en okritisk attityd till den politik som f\u00f6rs av Israels regering? Under Gudsmodersfastans andra vecka ska vi se n\u00e4rmare p\u00e5 den fr\u00e5gan.<\/p>\n\n\n <\/p>\n\n\n \u00c4r det m\u00f6jligt att som kristen tala om Israel och Jerusalem p\u00e5 ett s\u00e4tt som blir ett evangelium f\u00f6r alla som i dag bor och lever i det heliga landet, judar s\u00e5v\u00e4l som palestinier? Ligger inte det kristna evangeliets differentia specifica, dess s\u00e4rart, just h\u00e4r? Det som \u00e4r goda nyheter f\u00f6r en, m\u00e5ste vara goda nyheter f\u00f6r alla. […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-5423","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5423","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5423"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5423\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5423"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5423"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5423"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"