<\/p>\n\n\n
<\/p>\n\n\n
<\/p>\n\n\n
Namnet Sion<\/em> dyker upp f\u00f6rsta g\u00e5ngen i Bibeln i samband med Davids er\u00f6vring av Jerusalem fr\u00e5n jevuseerna: \u201dMen David intog Sionsborgen, allts\u00e5 Jerusalem.\u201d (2 Sam 5:7) <\/p>\n\n\n Sion var allts\u00e5 ursprungligen namnet p\u00e5 en f\u00e4stning som l\u00e5g p\u00e5 det bergf\u00e4ste d\u00e4r Salomos tempel senare skulle byggas. Namnet blev symbolladdat och kom att beteckna platsen d\u00e4r Gud har sin boning. I bibeltexterna liknas Sion vid en jungfru och en dotter; enbart i Psaltaren \u00e5terkommer namnet Sion 29 g\u00e5nger. I en kristologisk l\u00e4sning av Gamla testamentet \u2013 som Jesus sj\u00e4lv uppmanar till: profeterna och psalmerna talar om mig<\/em> (Luk 24:44) \u2013 har Sion blivit en symbol b\u00e5de f\u00f6r kyrkan och f\u00f6r himmelriket. Vid sidan om Filadelfia, Betel, Elim och Smyrna var Sion ett av de vanligaste namnen bland de frikyrkliga f\u00f6rsamlingar som bildades i Sverige till f\u00f6ljd av v\u00e4ckelsen i slutet av 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet.<\/p>\n\n\n I hebreisk tradition blev Sion med tiden synonymt inte bara med staden Jerusalem utan med det judiska folkets hemland. Det \u00e4r i den meningen vi m\u00f6ter namnet i de ber\u00f6mda raderna i Psalm 137: \u201dVid Babylons floder satt vi och gr\u00e4t, n\u00e4r vi t\u00e4nkte p\u00e5 Sion.\u201d Efter templets f\u00f6rst\u00f6relse och judarnas f\u00f6rskingring \u00e5r 70 e Kr har dr\u00f6mmen om Sion, och ett \u00e5terv\u00e4ndande, aldrig slocknat. N\u00e4r den europeiska nationalismen utvecklades i slutet av 1800-talet, och med den en v\u00e4xande diskriminering och f\u00f6rf\u00f6ljelse av judar, f\u00f6ddes sionismen som politisk r\u00f6relse. Dess m\u00e5l var att skapa ett hemland f\u00f6r v\u00e4rldens judar i Palestina, f\u00f6delseplatsen f\u00f6r detta folk. Den unga sionismen var ett sekul\u00e4rt, tidvis antireligi\u00f6st projekt, som m\u00e5nga traditionella judar v\u00e4nde sig mot eftersom man uppfattade det som ett s\u00e4tt att ta det gudomliga l\u00f6ftet i egna h\u00e4nder.<\/p>\n\n\n F\u00f6r tidiga sionister som Martin Buber \u2013 h\u00e4r kan \u00e4ven n\u00e4mnas Albert Einstein och Hanna Arendt \u2013 var sionismen ett religi\u00f6st och kulturellt imperativ mer \u00e4n ett politiskt. Med folkets \u00e5terv\u00e4ndande till landet f\u00f6ljde, menade man, en tydlig mission: att bygga ett samh\u00e4lle fr\u00e5n vilket ljuset och sanningen kunde spridas i v\u00e4rlden. De ville se Palestina som ett land som \u00f6ppnade sina gr\u00e4nser f\u00f6r judar, men inte en f\u00e4stning som st\u00e4ngde araber ute. N\u00e4r Albert Einstein skulle beskriva det specifikt judiska sa han: \u201dDet band som har f\u00f6renat judar under tusentals \u00e5r och f\u00f6renar dem \u00e4n i dag \u00e4r, framf\u00f6r allt, det demokratiska ideal som hyllar social r\u00e4ttvisa tillsammans med tron p\u00e5 \u00f6msesidighet och tolerans mellan alla m\u00e4nniskor.\u201d<\/p>\n\n\n <\/p>\n\n\n Namnet Sion dyker upp f\u00f6rsta g\u00e5ngen i Bibeln i samband med Davids er\u00f6vring av Jerusalem fr\u00e5n jevuseerna: \u201dMen David intog Sionsborgen, allts\u00e5 Jerusalem.\u201d (2 Sam 5:7) Sion var allts\u00e5 ursprungligen namnet p\u00e5 en f\u00e4stning som l\u00e5g p\u00e5 det bergf\u00e4ste d\u00e4r Salomos tempel senare skulle byggas. Namnet blev symbolladdat och kom att beteckna platsen d\u00e4r Gud har sin […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-5411","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5411","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5411"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5411\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5411"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5411"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5411"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"