<\/p>\n\n\n
<\/p>\n\n\n
<\/p>\n\n\n
Som teologiskt fenomen \u00e4r Israel en besynnerlighet och ett mysterium. Ett folk vars existens i Fr\u00e4mre Orientens v\u00e4rld \u2013 geografiskt, sociologiskt och politiskt \u2013 \u00e4r helt avh\u00e4ngigt Guds suver\u00e4na beslut och handling. Israel blir till genom ett gudomligt dekret. Detta outgrundliga och o\u00e5terkalleliga initiativ skildras i tv\u00e5 stora ber\u00e4ttelser: historien om Israels f\u00f6rf\u00e4der i F\u00f6rsta Moseboken 12\u201326 och historien om befrielsen ur Egypten i Andra Moseboken 1\u201312. <\/p>\n\n\n
Gemensamt f\u00f6r de tv\u00e5 initiationsber\u00e4ttelserna n\u00e4r Israel blir till som folk, \u00e4r att de m\u00e4nniskor i vars liv Gud ingriper saknar b\u00e5de framtid och hopp. Men genom ett ord fr\u00e5n Guds mun f\u00f6r\u00e4ndras situationen dramatiskt f\u00f6r de ofruktsamma och de ofria. N\u00e4r Israel senare begrundar sin tillblivelse som folk ges inga f\u00f6rklaringar till dess existens. Den enda \u201df\u00f6rklaring\u201d vi kan h\u00f6ra best\u00e5r av h\u00e4pnad och tacksamhet. Israels existens som folk \u00e4r uteslutande rotat i Guds utf\u00e4stelse. Denna medvetenhet om sin egen tillkomst blir i Israel ett \u00e4mne f\u00f6r \u00e5terkommande begrundan.<\/p>\n\n\n
Tanken p\u00e5 ett folks s\u00e4rskilda utvaldhet har inte s\u00e4llan uppfattats som problematisk i Bibeln. I Israels sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e5else \u00e4r denna utvaldhet aldrig n\u00e5got som skapar f\u00f6rl\u00e4genhet, inget man k\u00e4nner behov av att urs\u00e4kta eller f\u00f6rklara. Israel accepterar sin roll som \u201ds\u00e4r-skild\u201d. Profeterna \u00e4r de som klarast ser hur utvaldheten inte inneb\u00e4r exklusivitet, och varnar d\u00e4rf\u00f6r sitt folk f\u00f6r f\u00f6rm\u00e4tenhetens subtila frestelse. I profetlitteraturen, allra tydligast hos Jeremia, intar \u201dfolken\u201d en framtr\u00e4dande plats. Gud har hela m\u00e4nskligheten i blickf\u00e5nget n\u00e4r han utv\u00e4ljer Israel.<\/p>\n\n\n
F\u00f6rbundet blir den \u201drubrik\u201d under vilken Israels sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e5else som folk i relation till Gud tar gestalt. N\u00e4r Herren sj\u00e4lv definierar inneb\u00f6rden av det f\u00f6rbund han ing\u00e5tt med Israel, s\u00e4ger han: \u201dNi skall vara mitt folk och jag skall vara er Gud.\u201d (Jer 30:22, 31:33, 32:38) F\u00f6rbundet \u00e4r ett k\u00e4rleksavtal som inneb\u00e4r en \u201dgenuin \u00f6msesidighet\u201d f\u00f6r att l\u00e5na ett uttryck fr\u00e5n Emmanuel Levinas. Det \u00e4r ett f\u00f6rbund mellan tv\u00e5 som \u00f6verl\u00e5tit sig \u00e5t varandra.<\/p>\n\n\n
Lagen \u2013\u00a0Torah<\/em>\u00a0p\u00e5 hebreiska \u2013 blir inte begriplig om den inte redan n\u00e4r den ges p\u00e5 Sinai placeras i k\u00e4rleksf\u00f6rbundets sammanhang. F\u00f6rbundet \u00e4r en relationell pakt. Bland alla stereotyper av judisk tro som pr\u00e4glat kristnas l\u00e4sning av Gamla testamentet, har ingen varit mer seglivad \u00e4n f\u00f6rest\u00e4llningen om judisk \u201dlegalism\u201d. N\u00e4r \u201dkristen n\u00e5d\u201d st\u00e4lls mot \u201djudisk lag\u201d skapas en karikerad bild som den troende juden knappast skulle k\u00e4nna igen sig i, och som d\u00e4rtill tenderar att omtolka Jesu sj\u00e4lvklara tal om k\u00e4rlekens lydnad.\u00a0<\/p>\n\n\n All h\u00e4ngivenhet kan sl\u00e5 \u00f6ver i legalism, det g\u00e4ller juden s\u00e5v\u00e4l som den kristne, men lika sant \u00e4r att en k\u00e4rlek utan f\u00f6rpliktelser om\u00f6jligen kan leda till trofasta relationer. Det r\u00e4cker att lyssna till psalmerna f\u00f6r att inse att den fromme juden varken drivs av skuld, r\u00e4dsla eller tv\u00e5ng i sitt f\u00f6rh\u00e5llande till Gud. Det \u00e4r den k\u00e4rlek som sammanfattar buden som \u00e4r trons horisont, drivkraft och gl\u00f6dande centrum \u00e4ven i det f\u00f6rsta f\u00f6rbundet. <\/p>\n\n\n <\/p>\n\n\n Som teologiskt fenomen \u00e4r Israel en besynnerlighet och ett mysterium. Ett folk vars existens i Fr\u00e4mre Orientens v\u00e4rld \u2013 geografiskt, sociologiskt och politiskt \u2013 \u00e4r helt avh\u00e4ngigt Guds suver\u00e4na beslut och handling. Israel blir till genom ett gudomligt dekret. Detta outgrundliga och o\u00e5terkalleliga initiativ skildras i tv\u00e5 stora ber\u00e4ttelser: historien om Israels f\u00f6rf\u00e4der i F\u00f6rsta […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-5400","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5400","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5400"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5400\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5400"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5400"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5400"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"