{"id":4956,"date":"2020-04-04T02:17:00","date_gmt":"2020-04-04T02:17:00","guid":{"rendered":"http:\/\/ekumeniskakommuniteten.se\/fastebloggen\/?p=4956"},"modified":"2020-04-04T02:17:00","modified_gmt":"2020-04-04T02:17:00","slug":"den-brinnande-vaxljuslagans-sprak","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2020\/04\/den-brinnande-vaxljuslagans-sprak\/","title":{"rendered":"Den brinnande vaxljusl\u00e5gans spr\u00e5k"},"content":{"rendered":"\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"aligncenter size-large is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-content\/uploads\/sites\/4\/2020\/04\/Unknown-2-1.jpeg\" alt=\"\" class=\"wp-image-4958\" width=\"260\" height=\"173\" \/><\/figure><\/div>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Vi har nu kommit till slutet av&nbsp;<em>L\u00e5set av ull<\/em>, den bok av Torsten K\u00e4lvemark vi haft som daglig fastel\u00e4sning (s\u00f6ndagar undantagna) sedan askonsdagen den 26 februari. Den avslutande delen med \u00f6verskriften \u201dLitteratur och liv\u201d rymmer tv\u00e5 kapitel, det ena utg\u00f6r anteckningar om Tito Collianders f\u00f6rfattarskap, det andra \u00e4r en form av epilog som f\u00f6rfattaren kallar \u201dFotnot till Brodsky\u201d.&nbsp;<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Fotnoten f\u00e5r vi \u00e5terkomma till en annan g\u00e5ng, men den finlandssvenske f\u00f6rfattaren Tito Colliander var en av de f\u00f6rfattare Torsten K\u00e4lvemark h\u00f6ll allra h\u00f6gst. Dennes unika memoarsvit \u00f6ver sju band l\u00e4ste han \u00e5terkommande. Colliander beskrevs ibland som en finl\u00e4ndsk Dostojevskij, n\u00e5got K\u00e4lvemark menar h\u00f6r samman med att de i stor utstr\u00e4ckning \u00e4r \u201dutfl\u00f6den av samma kulturella och litter\u00e4ra tradition\u201d. Han skriver:<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>De delar en m\u00e4nniskosyn med r\u00f6tter i den ortodoxt kristna traditionen. Men denna m\u00e4nniskosyn handlar inte bara om lidande, f\u00f6rbarmande och f\u00f6rsoning, den handlar ocks\u00e5 om tr\u00f6st, gl\u00e4dje och uppst\u00e5ndelse. Detta senare kan vara sv\u00e5rare att uppt\u00e4cka, men den finns d\u00e4r i rikt m\u00e5tt f\u00f6r den som f\u00f6rm\u00e5r att l\u00e4sa den undertext som m\u00f6jligen f\u00f6ruts\u00e4tter andra glas\u00f6gon \u00e4n de normalslipade<\/em>.<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Kapitlet om Colliander \u00e4r ett av de rikaste i&nbsp;<em>L\u00e5set av Ull<\/em>, som tagit oss fr\u00e5n Grekland till Ryssland och Frankrike och nu till sist Finland, kanske f\u00f6r att Torsten K\u00e4lvemark sj\u00e4lv identifierar sig s\u00e5 djupt med den finlandssvenske f\u00f6rfattaren. \u201dDen ortodoxa traditionen, \u2019den ryska heligheten\u2019, \u00e4r n\u00e4rvarande \u00f6verallt i Tito Collianders b\u00f6cker\u201d, skriver han. Colliander var, liksom K\u00e4lvemark, en s\u00f6kare efter ett spr\u00e5k \u201dbortom bokst\u00e4ver och ljud\u201d, pr\u00e4glad av en djup fromhet, men det var en fromhet \u201dutan ett ord av dogmatik och f\u00f6rkunnelse\u201d, som Herbert Tingsten i en uppskattande recension uttryckte sig om Colliander. \u201dFromheten kommer fram i sj\u00e4lva synen p\u00e5 m\u00e4nniskorna\u201d, skriver Tingsten. Sj\u00e4lv s\u00e4ger Colliander, n\u00e4r han en g\u00e5ng f\u00e5r fr\u00e5gan om han betraktar sig sj\u00e4lv som en \u201dfrom man\u201d:<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>&nbsp;Jag vet inte riktigt vad som menas med det. Det \u00e4r s\u00e5 fr\u00e4mmande f\u00f6r den tradition jag tillh\u00f6r att dela in i f\u00e5llor, att s\u00e4rskilja och s\u00e4ga att den \u00e4r from och den \u00e4r inte from, att den \u00e4r kristen och den \u00e4r det inte. Vi st\u00e5r ju alla d\u00e4r med v\u00e5ra svagheter. Ingen kan d\u00f6ma och avg\u00f6ra. R\u00f6varen hade ju mycket blod p\u00e5 sina h\u00e4nder, men p\u00e5 de gamla ryska ikonerna \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 han, inte Petrus, som st\u00e5r och tar emot oss i Paradiset.<\/em><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Torsten K\u00e4lvemark ber\u00e4ttar om ett av sina personliga m\u00f6ten med Tito Colliander, hemma hos f\u00f6rfattaren p\u00e5 Runebergsgatan i Helsingfors. Han st\u00e4ller bland annat fr\u00e5gan om varf\u00f6r orden&nbsp;<em>Herre, f\u00f6rbarma dig!<\/em>&nbsp;har en s\u00e5 central plats i den ortodoxa traditionen.<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u201dJo\u201d, s\u00e4ger Tito Colliander eftert\u00e4nksamt, \u201df\u00f6ruts\u00e4ttningen \u00e4r ju att man k\u00e4nner sig beroende och otillr\u00e4cklig. De d\u00e4r orden innefattar v\u00e5r st\u00e4llning inte bara inf\u00f6r Herren Kristus utan inf\u00f6r hela skapelsen. Beroenden och misslyckanden. Vi ger inte bort allt vad vi \u00e4ger, v\u00e5r tro \u00e4r svag, vi kan inte f\u00f6rflytta berg. Men \u00e4ven om v\u00e5r tro \u00e4r svag, \u00e4ven om vi inte tror alls kan vi ropa: Herre f\u00f6rbarma dig! F\u00f6r sj\u00e4lva det ropet kan ge oss tro.\u201d<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">N\u00e4r de b\u00e5da forts\u00e4tter sitt samtal s\u00e4tter Colliander efter en stund in detta b\u00f6nerop i ett hoppets och gl\u00e4djens perspektiv:<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Det \u00e4r en b\u00f6n som inte \u00e4r egocentrisk. Den hj\u00e4lper \u00e4n d\u00e4rf\u00f6r att inte d\u00f6ma, att inte hos andra f\u00f6ruts\u00e4tta n\u00e5got slags godhet eller tro eller s\u00e5dant. Utan i st\u00e4llet: f\u00f6rbarma dig \u00f6ver mig s\u00e5 att jag kan se mina egna synder och inte d\u00f6ma min broder, som det st\u00e5r i fasteb\u00f6nen av Efraim Syriern.&nbsp;<\/em><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I det perspektivet menar Colliander att allting blir helgat, och p\u00e5minner om sin biktfader Johannes fr\u00e5n Valamo, som sa n\u00e4r han pekade p\u00e5 gr\u00e4set och alla insekter som r\u00f6rde sig d\u00e4r: \u201dAllt detta \u00e4r fullt av Herrens gl\u00e4dje. Du skall inte tro att du kommer in i paradiset n\u00e5gon g\u00e5ng n\u00e4r du \u00e4r d\u00f6d. Paradiset \u00e4r redan h\u00e4r, n\u00e4r du \u00e4lskar.\u201d<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Torsten K\u00e4lvemark beskriver Tito Collianders spr\u00e5k som \u201dden brinnande vaxljusl\u00e5gans spr\u00e5k\u201d. Kanske finns det ingen annan f\u00f6rfattare p\u00e5 svenska, antyder han, som f\u00f6rt sina l\u00e4sare n\u00e4rmare upplevelsen av det annorlunda ljuset. Det man egentligen inte kan l\u00e4sa sig till, eftersom den enda v\u00e4gen dit \u00e4r \u201dmedlevelsen, verkligheten k\u00e4nd som verklighet\u201d.<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Bilden \u00f6verst: Torsten K\u00e4lvemark framf\u00f6r \u00f6ppna spisen i Vasarummet i Nya Slottet Bj\u00e4rka-S\u00e4by under ett f\u00f6redrag vid ett av Pilgrims vinterm\u00f6ten.<\/em><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Vi har nu kommit till slutet av&nbsp;L\u00e5set av ull, den bok av Torsten K\u00e4lvemark vi haft som daglig fastel\u00e4sning (s\u00f6ndagar undantagna) sedan askonsdagen den 26 februari. Den avslutande delen med \u00f6verskriften \u201dLitteratur och liv\u201d rymmer tv\u00e5 kapitel, det ena utg\u00f6r anteckningar om Tito Collianders f\u00f6rfattarskap, det andra \u00e4r en form av epilog som f\u00f6rfattaren kallar [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-4956","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4956","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4956"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4956\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4956"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4956"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4956"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}