{"id":4940,"date":"2020-04-03T02:50:00","date_gmt":"2020-04-03T02:50:00","guid":{"rendered":"http:\/\/ekumeniskakommuniteten.se\/fastebloggen\/?p=4940"},"modified":"2020-04-03T02:50:00","modified_gmt":"2020-04-03T02:50:00","slug":"den-karismatiska-dimensionen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2020\/04\/den-karismatiska-dimensionen\/","title":{"rendered":"Den karismatiska dimensionen"},"content":{"rendered":"\n

<\/p>\n\n\n

N\u00e5got av det som gjorde den ryska ortodoxa milj\u00f6n i Frankrike s\u00e5 dynamisk var m\u00e5nga av dess teologers f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rena det b\u00e4sta av tv\u00e5 v\u00e4rldar. Torsten K\u00e4lvemark \u00e5terkommer till hur t\u00e4nkare som Lossky och f\u00f6rkunnare som Gillet hade en g\u00e5va att f\u00f6rmedla arvet fr\u00e5n \u00f6st i respekt och lyh\u00f6rdhet f\u00f6r den v\u00e4stliga traditionen. Samtidigt som de kunde framh\u00e5lla v\u00e4sts f\u00f6rtj\u00e4nster, var de ocks\u00e5 tydliga med var traditionerna skilde sig \u00e5t.<\/p>\n\n\n

G\u00e5r det att ringa in vad som \u00e4r \u00f6stkyrkans och den ortodoxa spiritualitetens viktigaste bidrag till kristenheten som helhet? Man kanske inte alltf\u00f6r snabbt ska peka ut en enskild fr\u00e5ga \u2013 K\u00e4lvemark har flera g\u00e5nger ber\u00f6rt antropologins betydelse och d\u00e4rmed synen p\u00e5 m\u00e4nniskans frihet \u2013 men n\u00e5got av det mest v\u00e4sentliga har utan tvekan att g\u00f6ra med synen p\u00e5 den helige Ande. Jag minns sj\u00e4lv ett samtal inom tidskriften Pilgrims referensgrupp f\u00f6r en del \u00e5r sedan d\u00e5 fr\u00e5gan om \u00e4mbete och ledarskap kom p\u00e5 tal. Vilka kyrkliga ledare kan b\u00e4st fr\u00e4mja enheten? Efter en stund tog Torsten K\u00e4lvemark ordet, l\u00e5gm\u00e4lt men med stort eftertryck sk\u00f6t han in en replik som skapade en l\u00e5ng tystnad: \u201dKyrkan har bara en ledare \u2013 den helige Ande!\u201d<\/p>\n\n\n

Den ortodoxa teologins \u201dhuvuduppgift i dag \u00e4r kanske att \u00e5teruppr\u00e4tta den grundl\u00e4ggande bibliska teologin om den helige Ande som Guds n\u00e4rvaro ibland oss\u201d, s\u00e4ger John Meyendorf, citerad i\u00a0L\u00e5set av ull<\/em>. Det finns en karismatisk dimension i den \u00f6stkyrkliga traditionen \u2013 och karismatisk ska d\u00e5 inte f\u00f6rst\u00e5s som n\u00e5got som har med upplevelser och rus att g\u00f6ra \u2013 och det \u00e4r bara mot den bakgrunden man n\u00e5got lite kan ana varf\u00f6r fr\u00e5gan om\u00a0filioque<\/em>\u00a0blivit s\u00e5 k\u00e4nslig. Det grekiska ordet filioque \u2013 \u201doch Sonen\u201d \u2013 st\u00e5r f\u00f6r det till\u00e4gg som p\u00e5 600-talet gjordes i den nicenska trosbek\u00e4nnelsen avseende den helige Andes relation till Fadern och Sonen i treenigheten. Medan det sedan kyrkom\u00f6tet i Konstatinopel 380 hette att Anden utg\u00e5r fr\u00e5n Fadern, introducerades h\u00e4r en formulering som \u00e4n i dag \u00e4r den g\u00e4ngse i v\u00e4st, att Anden utg\u00e5r fr\u00e5n Fadern\u00a0och Sonen<\/em>.<\/p>\n\n\n

Men r\u00f6r det sig \u00e4nd\u00e5 inte om subtiliteter? Mer \u00e4n en har gjort den inv\u00e4ndningen, och h\u00e4r \u00e4r inte platsen att utreda fr\u00e5gan. Men n\u00e4r Torsten K\u00e4lvemar kommenterar Vladimir Lossky, med anledning av att denne framf\u00f6r allt sysselsatt sig med l\u00e4ran om den helige Ande, konstaterar han t\u00e4nkv\u00e4rt att Lossky \u201di den v\u00e4stliga kyrkans dogma om den helige Andes utg\u00e5ende av Sonen (filioque) ser roten till det han beskriver som den v\u00e4sterl\u00e4ndska kyrkans kris med dess olika stadier: skolastik, reformation, pietism och religi\u00f6s liberalism\u201d. Och K\u00e4lvemark forts\u00e4tter:<\/p>\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n

Det \u00e4r f\u00f6r honom en l\u00e4ra som hotar synen p\u00e5 den helige Ande som person och som d\u00e4rmed f\u00f6rsvagar den dynamik som Anden sk\u00e4nker kyrkan, b\u00e5de som den som ger den gudomliga fullheten till var och en av dess medlemmar men ocks\u00e5 som den som fogar samman lemmarna till en helhet. Den balans mellan person och gemenskap som d\u00e4rmed rubbas leder (om man vill g\u00f6ra en f\u00f6rgrovad sammanfattning) ytterst till en auktorit\u00e4r tro som m\u00e5ste hitta sina yttre garantier antingen i ett ofelbart \u00e4mbete eller i en ofelbar Bibel.<\/em><\/p>\n\n\n

M\u00f6jligen provocerar Torsten K\u00e4lvemark en och annan med sin iakttagelse, men den \u00e4r v\u00e4l v\u00e4rd eftertanke. Vad det inte minst handlar om \u00e4r det som g\u00f6r kyrkan till en djupt demokratisk gemenskap i ordets verkliga mening: eftersom Anden \u00e4r given \u00e5t alla \u00e4r varje r\u00f6st viktig att lyssna till n\u00e4r Guds vilja ska urskiljas. Det inneb\u00e4r inte att ledarskapet \u00e4r som en herrel\u00f6s hund, den som griper det f\u00e5r det, men att om n\u00e5gon \u00e4r en andlig ledare \u00e4r det inte f\u00f6r att denne kallar sig s\u00e5 eller \u00e4r vald till en viss position, utan f\u00f6r att gemenskapen hos den personen har igenk\u00e4nt den helige Andes n\u00e4rvaro. <\/p>\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e5got av det som gjorde den ryska ortodoxa milj\u00f6n i Frankrike s\u00e5 dynamisk var m\u00e5nga av dess teologers f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rena det b\u00e4sta av tv\u00e5 v\u00e4rldar. Torsten K\u00e4lvemark \u00e5terkommer till hur t\u00e4nkare som Lossky och f\u00f6rkunnare som Gillet hade en g\u00e5va att f\u00f6rmedla arvet fr\u00e5n \u00f6st i respekt och lyh\u00f6rdhet f\u00f6r den v\u00e4stliga traditionen. Samtidigt […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-4940","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4940","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4940"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4940\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4940"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4940"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4940"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}