{"id":4930,"date":"2020-04-02T01:58:00","date_gmt":"2020-04-02T01:58:00","guid":{"rendered":"http:\/\/ekumeniskakommuniteten.se\/fastebloggen\/?p=4930"},"modified":"2020-04-02T01:58:00","modified_gmt":"2020-04-02T01:58:00","slug":"att-utge-sig-utan-att-se-nagra-resultat","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2020\/04\/att-utge-sig-utan-att-se-nagra-resultat\/","title":{"rendered":"Att utge sig utan att se n\u00e5gra resultat"},"content":{"rendered":"\n

<\/p>\n\n\n

Genom en andlig oas som uppstod i Paris kom allts\u00e5 fl\u00f6dena fr\u00e5n Rysslands k\u00e4llor att vattna v\u00e4sterlandet. Nikolaj Berdjajev, Sergej Bulgakov, Vladimir Lossky, Maria Skobcova, John Meyendorff, Paul Evdokimov, George Florovsky, Alexander Schmemann, Olivier Cl\u00e9ment, Elisabeth Behr Siegel och Lev Gillet var bara n\u00e5gra av dem som kom att g\u00f6ra ortodox teologi och spiritualitet tillg\u00e4nglig i v\u00e4st. Samtliga dessa var under kortare eller l\u00e4ngre perioder verksamma i Paris, d\u00e4r ocks\u00e5 flera livskraftiga ryska kyrkor v\u00e4xte fram, inte minst p\u00e5 Rue Daru med pr\u00e4sten Boris Bobrinskoy som herde.<\/p>\n\n\n

I det kapitel i L\u00e5set av ull<\/em> d\u00e4r han g\u00f6r en expos\u00e9 \u00f6ver n\u00e5gra av dessa andliga v\u00e4gvisare avslutar Torsten K\u00e4lvemark med en liten anekdot. Sommaren 1994, 32 \u00e5r efter hans f\u00f6rsta m\u00f6te med Saint-Serge, och efter m\u00e5nga bes\u00f6k vid de olika ryska milj\u00f6erna i Paris, kom han genom of\u00f6rutsedda h\u00e4ndelser att bo tv\u00e5 veckor i f\u00f6rorten Clamart, strax s\u00f6der om stadsgr\u00e4nsen. D\u00e4r v\u00e4ntade uppt\u00e4ckter av nya och ov\u00e4ntade samband.<\/p>\n\n\n

Att Berdjajev bott just h\u00e4r visste han sedan tidigare, men nu fick han ocks\u00e5 klart f\u00f6r sig att det var just h\u00e4r, i den lilla kyrkan till\u00e4gnad Konstantin och hans mor Helena, som Cyprien Kern, en av professorerna vid St. Sergius, hade verkat som pr\u00e4st. Och hans assistent under en period p\u00e5 1940-talet i just denna lilla kyrka hade varit hans fr\u00e4mste elev: Alexander Schmemann. K\u00e4lvemark forts\u00e4tter:<\/p>\n\n\n

Det var ocks\u00e5 h\u00e4r i Clamart som den franske katolske pr\u00e4sten och munken Lev Gillet den 25 maj 1928 blev upptagen som pr\u00e4st i den ortodoxa kyrkan genom ett enkelt gemensamt firande av liturgin tillsammans med metropoliten Evlogij och fader Sergej Bulgakov. Det skedde i samma lilla kapell i n\u00e4rvaro av bland andra Nikolaj Berdjajev, George Florovsky och poeten Marina Tsvetajeva.<\/em><\/p>\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n

Lev Gillet, som skrev sina b\u00f6cker under pseudonymen \u201dEn munk fr\u00e5n \u00f6stkyrkan\u201d, efterl\u00e4mnade inga omfattade teologiska verk, men var \u00e5 andra en av dem som betydde allra mest f\u00f6r att g\u00f6ra den ortodoxa fromheten k\u00e4nd och uppskattad i v\u00e4sterlandet. Hans b\u00f6cker om Jesusb\u00f6nen, liksom hans enkla betraktelser \u00f6ver evangelierna, \u00e4r spridda \u00f6ver hela v\u00e4rlden och \u00f6versatta till en m\u00e4ngd spr\u00e5k. Lev Gillet var p\u00e5tagligt pr\u00e4glad av den ryska s\u00e5 kallade kenotiska<\/em> spiritualiteten, och n\u00e4r han ser tillbaka p\u00e5 sitt liv skriver han:<\/p>\n\n\n

Ju mer jag rannsakar mig sj\u00e4lv, desto mer inser jag att ett liv \u00e4gnat \u00e5t att skapa och organisera, att n\u00e5 resultat och framg\u00e5ng, inte \u00e4r min kallelse, \u00e4ven om jag, f\u00f6r lydnadens skull, hade kunnat verka i den riktningen och till och med n\u00e5 vissa resultat. Vad som tilltalar mig \u00e4r en utblottelsens kallelse \u2013 att fritt utge sig utan n\u00e5gra synliga resultat, Gud ensam k\u00e4nner ju frukten. Med andra ord: att mista sitt liv f\u00f6r att vinna det.<\/em><\/p>\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Genom en andlig oas som uppstod i Paris kom allts\u00e5 fl\u00f6dena fr\u00e5n Rysslands k\u00e4llor att vattna v\u00e4sterlandet. Nikolaj Berdjajev, Sergej Bulgakov, Vladimir Lossky, Maria Skobcova, John Meyendorff, Paul Evdokimov, George Florovsky, Alexander Schmemann, Olivier Cl\u00e9ment, Elisabeth Behr Siegel och Lev Gillet var bara n\u00e5gra av dem som kom att g\u00f6ra ortodox teologi och spiritualitet tillg\u00e4nglig […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-4930","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4930","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4930"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4930\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4930"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4930"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4930"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}