![\"\"](\"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-content\/uploads\/sites\/4\/2020\/03\/Unknown-3.jpeg\")
<\/figure><\/div>\n\n\nDen som mer \u00e4n n\u00e5gon annan bidrog till att St. Sergiusakademin blev den ortodoxa kyrkans fr\u00e4msta teologiska centrum var Sergius Bulgakov, som ocks\u00e5 blev den f\u00f6rste innehavaren av professuren i dogmatik n\u00e4r institutet slog upp sina portar i Paris 1926. Det var allts\u00e5 l\u00e4rjungar till denne, och d\u00e4rmed arvet fr\u00e5n Bulgakov, som Torsten K\u00e4lvemark tog s\u00e5 starka intryck av n\u00e4r han kom till Institut Saint-Serge 1962.<\/p>\n\n\n
Vem var d\u00e5 denne Bulgakov, vars teologiska \u00f6ppenhet och kreativitet, liksom f\u00f6rm\u00e5ga att inf\u00f6r en v\u00e4sterl\u00e4ndsk publik presentera den \u00f6stkyrkliga traditionen, bidrog till att skapa ett ekumeniskt klimat som ocks\u00e5 gav viktiga impulser till den franska katolicismen? Sergej Bulgakov (1871\u20131944) f\u00f6ddes i en traditionellt ortodox familj i mellersta Ryssland. Sex generationer av hans f\u00f6rf\u00e4der hade varit pr\u00e4ster och han b\u00f6rjade sj\u00e4lv studera vid ett pr\u00e4stseminarium. D\u00e4r greps av tvivel, f\u00f6rlorade sin tro och skrev ist\u00e4llet in sig vid den juridiska fakulteten i Moskva. Hans studier var framg\u00e5ngsrika och hans filosofiska grunduppfattning blev nu alltmer marxistisk. Bulgakov blev s\u00e5 sm\u00e5ningom professor i nationalekonomi, men snart skedde en omorientering som ledde till att han b\u00f6rjade distansera sig fr\u00e5n sin nya ideologi. Om den marxistiska dogmatiken skriver han senare att den \u201dvar dogmatisk i ordets s\u00e4msta betydelse, den bestod av mots\u00e4gelser och vidskepelse\u201d. <\/p>\n\n\n
Det var framf\u00f6r allt inflytandet fr\u00e5n t\u00e4nkare som Solovjev och Dostojevskij som kom att dra Bulgakov tillbaka till den kristna tron. Tanken p\u00e5 att bli pr\u00e4st vaknade p\u00e5 nytt, det var ett stort steg, men de yttre h\u00e4ndelserna efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget f\u00f6r\u00e4ndrade l\u00e4get. \u00c5r 1923 tvingades Bulgakov i landsflykt, han kom f\u00f6rst till Prag d\u00e4r han deltog i bildandet av den ryska kristna studentr\u00f6relsen, och s\u00f6kte sig senare till Paris och blev den ledande bland de ryska exilteologerna som kom dit under 1920-talet. <\/p>\n\n\n
Torsten K\u00e4vlemark sammanfattar i L\u00e5set av ull<\/em> Bulgakovs teologiska t\u00e4nkande, d\u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet mellan Gud och v\u00e4rlden, med utg\u00e5ngspunkt i inkarnationen, spelade en avg\u00f6rande roll.<\/p>\n\n\n F\u00f6r Bulgakov finns det tv\u00e5 motsatta poler i den kristna synen p\u00e5 livet. B\u00e5da \u00e4r lika falska i sin ensidighet. Den ena \u00e4r en v\u00e4rldsf\u00f6rnekande manikeism som anser att det finns en icke \u00f6verbryggbar klyfta mellan Gud och v\u00e4rlden och som d\u00e4rf\u00f6r naturligtvis f\u00f6rnekar varje m\u00f6jlighet till f\u00f6rening av det gudomliga och det m\u00e4nskliga. Den andra \u00e4r en underkastelse under v\u00e4rlden s\u00e5dan som den \u00e4r, det som vi brukar kalla sekularisering.<\/em><\/p>\n\n\n Bulgakov menade att den f\u00f6rra risken \u2013 en v\u00e4rldsf\u00f6rnekande h\u00e5llning \u2013 \u00e4ven fanns i hans egen tradition, bland annat inom det han kallar \u201dpseudo-monastisk\u201d teologi, men att den framf\u00f6r allt \u00e4r uppenbar inom protestantismen som betonar Guds transcendens s\u00e5 starkt att man i praktiken undandrar v\u00e4rlden fr\u00e5n Gud. Han h\u00e4vdade best\u00e4mt att s\u00e5 l\u00e4nge det finns en klyfta mellan tron och v\u00e4rlden kan kristendomen inte r\u00e4kna med att ses som ett verkligt alternativ f\u00f6r m\u00e5nga m\u00e4nniskor. Han skriver:<\/p>\n\n\n Vi beh\u00f6ver en sant kristen \u201daskes\u201d i f\u00f6rh\u00e5llande till v\u00e4rlden best\u00e5ende av en kamp med v\u00e4rlden utifr\u00e5n en k\u00e4rlek till den. Vi m\u00e5ste uppt\u00e4cka hur vi kan \u00f6vervinna reformationens och ren\u00e4ssansens sekulariserande krafter, inte p\u00e5 ett negativt s\u00e4tt eller \u201ddialektiskt\u201d, vilket under alla omst\u00e4ndigheter bara \u00e4r teoretiskt och kraftl\u00f6st, utan p\u00e5 ett positivt s\u00e4tt \u2013 genom k\u00e4rlek till v\u00e4rlden\u2026<\/em><\/p>\n\n\n <\/p>\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Den som mer \u00e4n n\u00e5gon annan bidrog till att St. Sergiusakademin blev den ortodoxa kyrkans fr\u00e4msta teologiska centrum var Sergius Bulgakov, som ocks\u00e5 blev den f\u00f6rste innehavaren av professuren i dogmatik n\u00e4r institutet slog upp sina portar i Paris 1926. Det var allts\u00e5 l\u00e4rjungar till denne, och d\u00e4rmed arvet fr\u00e5n Bulgakov, som Torsten K\u00e4lvemark tog […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-4923","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4923","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4923"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4923\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4923"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4923"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4923"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-content\/uploads\/sites\/4\/2020\/03\/images-1.jpeg\")
<\/figure><\/div>\n\n\n