<\/p>\n\n\n
P\u00e5 93 Rue de Crim\u00e9e, i en av Paris stadsdelar, finns p\u00e5 en liten h\u00f6jd en enkel tr\u00e4kyrka, som i mitten av 1920-talet p\u00e5 m\u00e4rkliga v\u00e4gar hamnade i rysk \u00e4go. H\u00e4r kom det ber\u00f6mda teologiska institutet Saint-Serge att v\u00e4xa fram, som under de sv\u00e5ra \u00e5ren som f\u00f6ljde efter revolutionen blev den ryska teologiska traditionen utpost i Paris och ett av dess mest levande centra i v\u00e4st.<\/p>\n\n\n
Torsten K\u00e4lvemark kom hit f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1962 f\u00f6r att fira p\u00e5sken, och skulle sedan \u00e5terv\u00e4nda \u00e5tskilliga g\u00e5nger. Vid det f\u00f6rsta bes\u00f6ket deltog han tillsammans med en grupp v\u00e4steuropeiska studenter i ett seminarium som f\u00f6regick p\u00e5skfirandet och leddes av den dynamiske professorn Lev Zander, l\u00e4rjunge till den legendariske Bulgakov. Men det var framf\u00f6r allt stilla veckans och p\u00e5skens gudstj\u00e4nster som p\u00e5 allvar blev en introduktion till den ortodoxa teologins andliga universum. I kapitlet \u201dOm den ryska teologins v\u00e4gar\u201d ber\u00e4ttar han: <\/p>\n\n\n
Att stiga innanf\u00f6r kyrkportarna var en upplevelse. \u00d6ver det knarrande tr\u00e4golvet r\u00f6rde sig den ryska exilens f\u00f6rsta, andra och tredje generation. Framf\u00f6r altaret stod institutets rektor, biskop Kassian, som varit privatdocent vid universitetet i Petersburg, professor i Tasjkent och som i b\u00f6rjan av 1920-talet st\u00e5tt n\u00e4ra metropoliten Benjamin av Petrograd n\u00e4r denne d\u00f6mdes till d\u00f6den \u2026 Vid biskop Kassians sida innanf\u00f6r ikonotasen fanns prosten och professorn Nikolaj Afanasiev, en annan av de tidiga emigranterna och en mycket skarpsinnig forskare p\u00e5 kyrkohistoriens och liturgikens omr\u00e5de.<\/em><\/p>\n\n\n M\u00f6tet med denna milj\u00f6 i Paris blev avg\u00f6rande f\u00f6r den unge studenten Torsten K\u00e4lvemark i hans fortsatta orientering. H\u00e4r fanns vad han kallar \u201dgr\u00e4nspasserarna\u201d, m\u00e4n och kvinnor som f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rena det b\u00e4sta i de skilda andliga och intellektuella traditionerna i \u00f6st och v\u00e4st. Vladimir Lossky \u201dblev min teologiska idol\u201d, skriver han, mer \u00e4n kanske n\u00e5gon annan en symbol f\u00f6r denna m\u00f6jlighet att f\u00f6rena ortodoxt t\u00e4nkande med den v\u00e4sterl\u00e4ndska traditionen. Det var h\u00e4r han fann livsl\u00e5ng inspiration till sitt eget s\u00f6kande efter \u201db\u00e5de samband och gr\u00e4nser\u201d, n\u00e5got han ber\u00e4ttar mer om i memoarboken V\u00e4gen mellan \u00f6st och v\u00e4st<\/em>. <\/p>\n\n\n En av dem som tidigt kom till Paris i exil, redan 1922, var Nikolaj Berdjajev. Han var inte sj\u00e4lv knuten till den teologiska akademin vid Saint-Serge, men dess st\u00e4ndige dialogpartner. Han dog 1948, Torsten K\u00e4lvemark m\u00f6tte honom allts\u00e5 inte personligen, men kom att fascineras av hans teologiska och filosofiska t\u00e4nkande, framf\u00f6r allt Berdjajevs antropologi, dennes st\u00e4ndiga arbete med att f\u00f6rst\u00e5 m\u00e4nniskans natur. N\u00e5got K\u00e4lvemark ofta \u00e5terkommer till som ett av \u00f6stkyrkans viktigaste bidrag till den \u00f6vriga kristenheten: synen p\u00e5 m\u00e4nniskan som o\u00e4ndligt fri och o\u00e4ndligt ansvarig, \u00f6vertygelsen att \u201ddet inte \u00e4r m\u00e4nniskan utan Gud som i grunden \u00e4r m\u00e4nsklig\u201d. Han citerar f\u00f6ljande ur Berdjajevs sj\u00e4lvbiografi:<\/p>\n\n\n N\u00e4r det g\u00e4ller synden upplever jag inte den som olydnad utan som f\u00f6rlusten av friheten. Friheten \u00e4r f\u00f6r mig gudomlig. Gud \u00e4r friheten och det \u00e4r han som har gett den till mig. Han \u00e4r inte h\u00e4rskare utan befriare fr\u00e5n v\u00e4rldens tr\u00e4ldom. Det \u00e4r genom friheten som Gud handlar.<\/em><\/p>\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" P\u00e5 93 Rue de Crim\u00e9e, i en av Paris stadsdelar, finns p\u00e5 en liten h\u00f6jd en enkel tr\u00e4kyrka, som i mitten av 1920-talet p\u00e5 m\u00e4rkliga v\u00e4gar hamnade i rysk \u00e4go. H\u00e4r kom det ber\u00f6mda teologiska institutet Saint-Serge att v\u00e4xa fram, som under de sv\u00e5ra \u00e5ren som f\u00f6ljde efter revolutionen blev den ryska teologiska traditionen utpost […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-4917","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4917","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4917"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4917\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4917"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4917"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4917"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}