{"id":4893,"date":"2020-03-30T02:29:00","date_gmt":"2020-03-30T02:29:00","guid":{"rendered":"http:\/\/ekumeniskakommuniteten.se\/fastebloggen\/?p=4893"},"modified":"2020-03-30T02:29:00","modified_gmt":"2020-03-30T02:29:00","slug":"grat-inte-o-moder","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2020\/03\/grat-inte-o-moder\/","title":{"rendered":"Gr\u00e5t inte o Moder"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n

Den tredje delen i Torsten K\u00e4lvemarks ess\u00e4samling L\u00e5set av ull<\/em> \u2013 v\u00e5r l\u00e4sning under fastan \u2013 handlar om Ryssland, tragedin och exilen. Den best\u00e5r av tv\u00e5 kapitel d\u00e4r det f\u00f6rsta ber\u00f6r vad f\u00f6rfattaren kallar \u201dden st\u00f6rsta f\u00f6rf\u00f6ljelsen i kristenhetens historia\u201d. Den ryska martyrhistoria, som tog sin b\u00f6rjan kort efter revolutionen 1917 och varade i 75 \u00e5r, kom Torsten K\u00e4lvemark att \u00e4gna sin sista bok \u00e5t,\u00a0Katedralen som spr\u00e4ngdes<\/em>. Tiotusentals pr\u00e4ster m\u00f6rdades. En stor majoritet av biskoparna miste livet p\u00e5 avr\u00e4ttningsplatser och i f\u00e5ngl\u00e4ger. Kyrkligt aktiva kvinnor, ibland i \u00e5ttio\u00e5rs\u00e5ldern, anklagades f\u00f6r p\u00e5hittade brott och m\u00f6rdades med ett nackskott. Och allt detta inf\u00f6r en ofta likgiltig omv\u00e4rld.<\/p>\n\n\n

N\u00e4r den kristna tron \u00e5ter kommit att bli en av de starkaste krafterna i den nutida ryska kulturen, m\u00e5ste det f\u00f6rst\u00e5s mot bakgrund av denna martyrhistoria, menar Torsten K\u00e4lvemark. Han skriver: \u201dDet religi\u00f6sa uppvaknande som nu under flera decennier varit s\u00e5 karakt\u00e4ristiskt f\u00f6r den ryska intelligentsian har inte uppst\u00e5tt ur intet. Den har sina r\u00f6tter djupt i den sovjetiska Gulag-arkipelagen.\u201d<\/p>\n\n\n

Den v\u00e5g av f\u00f6rf\u00f6ljelse och terror som kulminerade under 1930-talets slut kom bland annat till uttryck i den lidandets poesi som Anna Achmatova publicerade under titeln Requiem. Bakgrunden \u00e4r sonen Lev Gumiljovs \u2013 och maken Nikolaj Punins \u2013 arrestering i gryningen den 23 oktober 1935. Den best\u00e5r av en samling dikter fr\u00e5n perioden 1935\u201340, bevarade i poetens huvud och nedskrivna f\u00f6rst 1957 och tryckta sex \u00e5r senare efter att ha utsmugglats till M\u00fcnchen. Diktsamlingen har av Magnus Ljunggren, professor i rysk litteratur, beskrivits som “Rysslands tyngsta och viktigaste poetiska vittnesb\u00f6rd under det g\u00e5ngna seklet”. <\/p>\n\n\n

Det kollektiva lidande som de ryska m\u00f6drarna \u2013 av vilka hos sj\u00e4lv var en \u2013utsattes f\u00f6r under de fruktansv\u00e4rda \u00e5ren speglas i dikten “Korsf\u00e4stelsen”, som anknyter till den ikon i rysk tradition som kallas \u201dGr\u00e5t inte o Moder\u201d. Dikten \u00e4r ett eko av den hymn som i den ortodoxa gudstj\u00e4nsten sjungs vid p\u00e5skaftonens morgongudstj\u00e4nst.<\/p>\n\n\n

\n

\u00c4nglarnas k\u00f6r prisade den stora stunden<\/em>
och himlarna uppslukades av eld.<\/em>
Han sade till Fadern: \u201dVarf\u00f6r har du \u00f6vergivit mig?\u201d<\/em>
Och till Modern: \u201dGr\u00e5t inte.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n

Maria Magdalena skakade av gr\u00e5t,<\/em>
den l\u00e4rjunge han \u00e4lskade f\u00f6rstenades<\/em>,
men ingen v\u00e5gade se dit<\/em>
d\u00e4r modern tigande stod.<\/em><\/p>\n\n\n

<\/p>\n\n\n

(ikonen \u00e4r m\u00e5lad av Robin Johansson.)<\/p>\n<\/div><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den tredje delen i Torsten K\u00e4lvemarks ess\u00e4samling L\u00e5set av ull \u2013 v\u00e5r l\u00e4sning under fastan \u2013 handlar om Ryssland, tragedin och exilen. Den best\u00e5r av tv\u00e5 kapitel d\u00e4r det f\u00f6rsta ber\u00f6r vad f\u00f6rfattaren kallar \u201dden st\u00f6rsta f\u00f6rf\u00f6ljelsen i kristenhetens historia\u201d. Den ryska martyrhistoria, som tog sin b\u00f6rjan kort efter revolutionen 1917 och varade i 75 […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-4893","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4893","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4893"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4893\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4893"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4893"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4893"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}