{"id":4871,"date":"2020-03-27T01:47:00","date_gmt":"2020-03-27T01:47:00","guid":{"rendered":"http:\/\/ekumeniskakommuniteten.se\/fastebloggen\/?p=4871"},"modified":"2020-03-27T01:47:00","modified_gmt":"2020-03-27T01:47:00","slug":"ikonen-och-fornekelsen-av-inkarnationen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2020\/03\/ikonen-och-fornekelsen-av-inkarnationen\/","title":{"rendered":"Ikonen och f\u00f6rnekelsen av inkarnationen"},"content":{"rendered":"\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"aligncenter size-large is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-content\/uploads\/sites\/4\/2014\/08\/MG_6143_230.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1735\" width=\"210\" height=\"263\" \/><\/figure><\/div>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Hur ska man beskriva kristendomens egenart? I det kapitel som nu f\u00f6ljer \u2013 om bild och teologi \u2013 l\u00e5nar Torsten K\u00e4lvemark inledningsvis ett ord av Paulus som en beskrivning: \u201dBokstaven d\u00f6dar men Anden g\u00f6r levande.\u201d Eller som K\u00e4lvemark sj\u00e4lv uttrycker det: \u201dBokstaven antyder och bilden bekr\u00e4ftar.\u201d<\/p>\n\n\n<p class=\"has-text-align-left wp-block-paragraph\"><em>Den kristna tron bygger n\u00e4mligen inte p\u00e5 n\u00e5gon skrift. Den h\u00e5ller d\u00e4remot vissa texter f\u00f6r heliga d\u00e4rf\u00f6r att de vittnar om det som \u00e4r trons verkliga grund: att Gud blev m\u00e4nniska och bodde ibland oss och att n\u00e5gra kunde se honom s\u00e5dan han var.<\/em><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Att bilden kom att bli s\u00e5 avg\u00f6rande i den kristna kyrkan, och s\u00e5 har f\u00f6rblivit i ortodox tradition, h\u00e4nger samman med tv\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llanden. Den ena \u00e4r att fr\u00e4lsningen \u00e4r knuten till begreppen avbild och likhet, som vi m\u00f6ter redan i skapelseber\u00e4ttelsen, och vars f\u00f6rh\u00e5llande tillvarandra varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r otal utl\u00e4ggningar av ortodoxa teologer. I dessa reflexioner finns en rikedom av tankar och metaforerna som tillsammans bidrar till att skapa \u201dden dynamiska m\u00e4nniskosyn som \u00e4r den \u00f6stliga traditionens signum&#8221;, som K\u00e4lvemark uttrycker det. Det \u00e4r \u00e5terst\u00e4llandet av den genom fallet skadade gudsbilden som h\u00e4r setts som det kristna livet m\u00e5l. \u201dFr\u00e4lsningen \u00e4r en process d\u00e4r den vanst\u00e4llda avbilden l\u00e5ngsamt restaureras till dess att den \u00e5terf\u00e5tt sin f\u00f6rsta form och gestalt\u201d, skriver Torsten K\u00e4lvemark.<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det andra som skapar en bildens teologi \u00e4r naturligtvis inkarnationen, \u201dkristendomens grundl\u00e4ggande dogmatiska faktum\u201d, med Vladimir Losskys ord. N\u00e4r den stora bildstriden br\u00f6t ut p\u00e5 700-talet var den en f\u00f6rl\u00e4ngning av de teologiska striderna flera sekler tidigare, de som handlade om Kristus som p\u00e5 en g\u00e5ng sann Gud och sann m\u00e4nniska. \u201dF\u00f6rnekelsen av bilden s\u00e5gs som en f\u00f6rnekelse av inkarnationen och d\u00e4rmed ocks\u00e5 av m\u00e4nniskan som Guds avbild\u201d, skriver K\u00e4lvemark. Huvudargumentet f\u00f6r ikonernas teologer \u2013 av vilka Johannes av Damaskus var den fr\u00e4mste \u2013 var att Kristus kunde ses och beskrivas eftersom han blivit m\u00e4nniska.<\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En av Johannes moderna \u00f6vers\u00e4ttare till engelska, David Andersson, sammanfattar i n\u00e5gra tillspetsade rader den store ikonf\u00f6rsvararens teologi och st\u00e4ller den samtidigt i relation till v\u00e5r egen tid:<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-group\"><div class=\"wp-block-group__inner-container is-layout-flow wp-block-group-is-layout-flow\">\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Johannes visar att ikonoklasternas st\u00e4llningstagande b\u00f6rjar med en ofullst\u00e4ndig f\u00f6rst\u00e5else av att Gud blivit verklig m\u00e4nniska och att det slutar med en religion som blivit s\u00e5 \u201drenad\u201d och \u201dreformerad\u201d att den har blivit \u201davinkarnerad\u201d, en manikeism i vilken kroppen inte \u00e4r v\u00e4rd att fr\u00e4lsa \u2026 En s\u00e5dan ikonoklasm \u00e4r mycket mer \u00e4n ett historiskt problem. V\u00e5r egen tids \u201dpopul\u00e4ra\u201d och \u201dcivila\u201d religion \u2013 den som ofta framst\u00e4lls som kristendom \u2013 handlar verkligen inte heller om den inkarnerade Gudomens gestalt.<\/em><\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hur ska man beskriva kristendomens egenart? I det kapitel som nu f\u00f6ljer \u2013 om bild och teologi \u2013 l\u00e5nar Torsten K\u00e4lvemark inledningsvis ett ord av Paulus som en beskrivning: \u201dBokstaven d\u00f6dar men Anden g\u00f6r levande.\u201d Eller som K\u00e4lvemark sj\u00e4lv uttrycker det: \u201dBokstaven antyder och bilden bekr\u00e4ftar.\u201d Den kristna tron bygger n\u00e4mligen inte p\u00e5 n\u00e5gon skrift. [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-4871","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4871","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4871"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4871\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4871"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4871"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4871"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}