<\/p>\n\n\n
Den vision av gudstj\u00e4nsten som Torsten K\u00e4lvemark tecknar i sin ess\u00e4bok L\u00e5set av ull<\/em> \u00e4r starkt f\u00f6rbunden med den tidsmystik som pr\u00e4glar s\u00e5v\u00e4l den judiska som den tidiga kristna traditionen. N\u00e4r Kristus uppst\u00e5r p\u00e5 veckans f\u00f6rsta dag \u00e4r det f\u00f6r de tidiga kristna tecknet p\u00e5 att den messianska tiden brutit in. S\u00f6ndagen uppfattas som den nya skapelsens f\u00f6rsta dag och kallas d\u00e4rf\u00f6r den \u00e5ttonde dagen. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r kyrkan redan fr\u00e5n b\u00f6rjan firar sin huvudgudstj\u00e4nst denna dag. Det \u00e4r en dag till\u00e4gnad den nya skapelsen, vilket f\u00e5r sin fr\u00e4msta manifestation i nattvarden, och \u2013 som K\u00e4lvemark uttrycker det \u2013 \u201dn\u00e5gon annan mening med s\u00f6ndagen \u00e4n att samlas till eukaristi ar ot\u00e4nkbart f\u00f6r de f\u00f6rsta 1500 \u00e5rens kristna\u201d.<\/p>\n\n\n S\u00f6ndagen \u00e4r allts\u00e5 inte en ers\u00e4ttning f\u00f6r sabbaten, vilket har varit ett seglivat missf\u00f6rst\u00e5nd bland m\u00e5nga kristna, den \u00e4r snarare dess fullkomning och f\u00f6rnyelse, markerad som en den m\u00e4nskliga frihetens festdag. \u201dF\u00f6rst\u00e5r man inte detta\u201d, skriver Torsten K\u00e4lvemark, \u201dfattar man inte heller sj\u00e4lva po\u00e4ngen med kristendomen som d\u00e5 reduceras fr\u00e5n en revolutionerande, gl\u00e4djefylld och paradoxal utopi till en trist sm\u00e5borgerlig morall\u00e4ra.\u201d<\/p>\n\n\n H\u00e4r \u00e5terkommer K\u00e4lvemark till det beslut som fattades vid kyrkom\u00f6tet i Nicaea 325, att de kristna p\u00e5 s\u00f6ndagar skulle st\u00e5 uppr\u00e4tta n\u00e4r de firade gudstj\u00e4nst, inte kn\u00e4falla, \u00e4n mindre sitta. N\u00e5got som Basileios av Caesarea vid mitten av 300-talet framh\u00e5ller med eftertryck n\u00e4r han beskriver hur s\u00f6ndagen representerar \u201den dag utan solnedg\u00e5ng, utan skymning, utan n\u00e5gon efterf\u00f6ljare, en tids\u00e5lder som inte kan f\u00f6r\u00e4ndras eller ta slut. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r n\u00f6dv\u00e4ndigt att kyrkan l\u00e4r sina nyf\u00f6dda barn att st\u00e5 uppr\u00e4tta n\u00e4r de ber p\u00e5 denna dag, s\u00e5 att de alltid p\u00e5minns om det eviga livet och inte f\u00f6rsummar att f\u00f6rbereda sig f\u00f6r sin resa\u201d.<\/p>\n\n\n Mot denna bakgrund n\u00e4rmar sig nu f\u00f6rfattaren kapitelrubrikens fr\u00e5gest\u00e4llning, om gudstj\u00e4nsten som symbol eller verklighet. Varf\u00f6r \u00e4r fr\u00e5gan viktig att st\u00e4lla? D\u00e4rf\u00f6r att begreppet symbol i de allra flesta sammanhang kommit att f\u00e5 en illustrativ betydelse. N\u00e4r vi talar om att en viss sak symboliserar n\u00e5got t\u00e4nker vi oss att det illustrerar eller representerar det vi talar om. Det \u00e4r i den mening m\u00e5nga kristna traditioner talar om br\u00f6det och vinet som \u201dsymboler\u201d f\u00f6r Kristi kropp och blod. Symbolen blir h\u00e4r n\u00e5got som \u00e4r skilt fr\u00e5n verkligheten, inte verkligheten sj\u00e4lv n\u00e4rvarande h\u00e4r och nu. Det var denna \u201dillustrativa symbolism\u201d som Alexander Schmemann s\u00e5 kraftfullt v\u00e4nde sig mot. \u201dVad m\u00e5nga inte ser\u201d, sa han, \u201d\u00e4r att denna symbolism f\u00f6rst\u00f6r sj\u00e4lva det kristna gudstj\u00e4nstbegreppet och dessutom \u00e4r en av orsakerna till det liturgiska livets allm\u00e4nna bedr\u00f6vliga tillst\u00e5nd\u201d.<\/p>\n\n\n En r\u00e4tt f\u00f6rst\u00e5else av symbolen g\u00f6r att gudstj\u00e4nstens tempus alltid \u00e4r presens \u2013 inte perfekt eller imperfekt. \u201dI dag\u201d \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ett av liturgins viktigaste ord. I dag<\/em> f\u00f6ds Kristus, i dag<\/em> st\u00e5r han p\u00e5 berget Tabor, i dag<\/em> h\u00e4nger han p\u00e5 korset. Symbolen \u00e4r inte f\u00f6rest\u00e4llande utan aktualiserande. Dialektiken i den ortodoxa liturgin mellan tid och evighet, s\u00e5 avg\u00f6rande, po\u00e4ngteras av en annan ortodox teolog, Paul Evdokimov, som ocks\u00e5 f\u00e5r komma till tals i L\u00e5set av ull<\/em>:<\/p>\n\n\n Under liturgin f\u00f6rs vi, liksom av en helig kraft, till den punkt d\u00e4r evigheten korsar tiden, och p\u00e5 denna punkt blir vi verkligt samtida med de bibliska h\u00e4ndelserna fr\u00e5n skapelsen till parusin, vi upplever dem konkret som vore vi \u00f6gonvittnen.<\/em><\/p>\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Den vision av gudstj\u00e4nsten som Torsten K\u00e4lvemark tecknar i sin ess\u00e4bok L\u00e5set av ull \u00e4r starkt f\u00f6rbunden med den tidsmystik som pr\u00e4glar s\u00e5v\u00e4l den judiska som den tidiga kristna traditionen. N\u00e4r Kristus uppst\u00e5r p\u00e5 veckans f\u00f6rsta dag \u00e4r det f\u00f6r de tidiga kristna tecknet p\u00e5 att den messianska tiden brutit in. S\u00f6ndagen uppfattas som den nya skapelsens […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-4851","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4851","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4851"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4851\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4851"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4851"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4851"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}