\nN\u00e4r Torsten K\u00e4lvemark fick fr\u00e5gan varf\u00f6r han blivit ortodox brukade han \u2013 som vi ber\u00e4ttade om redan vid fastetidens b\u00f6rjan \u2013 svara med ett enda ord: friheten. I inledning av det kapitel som nu f\u00f6ljer, d\u00e4r han delar tankar om den ortodoxa liturgin, skriver han:<\/p>\n
Det \u00e4r f\u00f6r att manifestera denna frihet som vi st\u00e5r upp under den ortodoxa gudstj\u00e4nsten. Vi \u00e4r inga passiva \u00e5sk\u00e5dare till n\u00e5got som sker d\u00e4r framme vid altaret utan vi \u00e4r sj\u00e4lva medagerande i den liturgiska dynamiken. Vi \u00e4r med i ett drama men vi \u00e4r det i egenskap av rollinnehavare, inte som publik, nedsjunkna i salongen.<\/em><\/p>\n Torsten K\u00e4lvemark ber\u00e4ttar att han tre g\u00e5nger av fyra firar gudstj\u00e4nsten p\u00e5 ett spr\u00e5k som han inte sj\u00e4lv f\u00f6rst\u00e5r. Han tillh\u00f6rde under m\u00e5nga \u00e5r den estniska ortodoxa f\u00f6rsamlingen i Stockholm. Visserligen kunde han det mesta utantill, men det var inte den verbala f\u00f6rst\u00e5elsen som var det v\u00e4sentliga utan n\u00e5got annat: \u201dMedvetandet om att b\u00f6nen och lovs\u00e5ngen \u00e4r en del i den kosmiska liturgi d\u00e4r alla och inga spr\u00e5k \u00e4r giltiga, den eviga gudstj\u00e4nst som firas samtidigt \u2019med de trogna i alla tider och med hela den himmelska h\u00e4rskaran\u2019.\u201d Visst skulle man kunna sitta ned om man har svaga ben eller svag rygg, men den systematiska uppst\u00e4llningen av b\u00e4nkar, d\u00e4r man sitter p\u00e5 en och samma plats under en hel gudstj\u00e4nst, har f\u00f6r mig blivit symbolen f\u00f6r en tro som i grunden har sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 m\u00e4nniskans behov av frihet och r\u00f6relse ocks\u00e5 inf\u00f6r sin egen skapare. Den speglar en m\u00e4nniskosyn d\u00e4r grundh\u00e5llningen egentligen \u00e4r \u00e5h\u00f6rarens, den tilltalade \u2013 det senare kanske i dubbel bem\u00e4rkelse.<\/em><\/p>\n N\u00e4r Torsten K\u00e4lvemark fick fr\u00e5gan varf\u00f6r han blivit ortodox brukade han \u2013 som vi ber\u00e4ttade om redan vid fastetidens b\u00f6rjan \u2013 svara med ett enda ord: friheten. I inledning av det kapitel som nu f\u00f6ljer, d\u00e4r han delar tankar om den ortodoxa liturgin, skriver han: Det \u00e4r f\u00f6r att manifestera denna frihet som vi […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-4829","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4829","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4829"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4829\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4829"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4829"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4829"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nDet var just detta, medvetandet om gudstj\u00e4nsten som ett deltagande i ett drama om frihet, som kanske mer \u00e4n n\u00e5got annat drog honom till den ortodoxa kyrkan. Och n\u00e4r han inleder sina reflektioner om liturgins form och inneh\u00e5ll med fr\u00e5gan om att st\u00e5 eller sitta, som kan tyckas var en detalj, \u00e4r sk\u00e4let just att det f\u00f6r honom blivit en symbol f\u00f6r vad gudstj\u00e4nsten egentligen handlar om.<\/p>\n
\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"