{"id":4782,"date":"2020-03-14T02:31:29","date_gmt":"2020-03-14T02:31:29","guid":{"rendered":"http:\/\/ekumeniskakommuniteten.se\/fastebloggen\/?p=4782"},"modified":"2020-03-14T02:31:29","modified_gmt":"2020-03-14T02:31:29","slug":"gladjens-teolog","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2020\/03\/gladjens-teolog\/","title":{"rendered":"Gl\u00e4djens teolog"},"content":{"rendered":"<p>&nbsp;<br \/>\nF\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 Alexander Schmemanns vision\u00a0kan man utg\u00e5 fr\u00e5n det andliga testamente han \u00f6verl\u00e4mnade \u00e5t sina n\u00e4rmaste p\u00e5 d\u00f6dsb\u00e4dden 1983. Det bestod i tv\u00e5 <em>nej<\/em> och ett <em>ja<\/em>. Nej till religion. Nej till sekularism. Ja till Guds rike. Religionen och sekularismen g\u00f6r egentligen samma sak: f\u00f6rpassar Gud till det religi\u00f6sas sf\u00e4r, och hindrar den d\u00e4rmed fr\u00e5n att kn\u00e5das in i samh\u00e4llet och kulturen i \u00f6vrigt.<br \/>\nGuds rike, s\u00e5 som Schmemann f\u00f6rst\u00e5r det, handlar inte om att denna v\u00e4rlden ska ers\u00e4ttas av en annan v\u00e4rld, utan att v\u00e4rlden ska transfigureras. Kyrkans tj\u00e4nst f\u00f6r v\u00e4rlden, hennes <em>leitourgia<\/em>, syftar till denna f\u00f6rvandling. Kyrkan l\u00e4mnar v\u00e4rlden, men \u00f6verger den inte. Gudstj\u00e4nsten firas h\u00e4r i tiden, men uppenbarar n\u00e5got som tiden inte kan rymma, det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r s\u00f6ndagen kallas den \u00e5ttonde dagen \u2013 en dag utanf\u00f6r tiden. Guds rike har gjort entr\u00e9 i historien f\u00f6r att dra hela historien till sig. Schmemann skriver:<\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px\"><em>Liturgins k\u00e4rna best\u00e5r i att l\u00e4mna den fallna, fragmenterade tiden och flytta in i en tid som \u00e4r \u00e5teruppr\u00e4ttad i hela sin fullhet. D\u00e4rf\u00f6r firas hela liturgin i Anden.<\/em><\/p>\n<p>Det var inte underligt att en vision som denna gjorde Schmemann till en \u201dlivets och gl\u00e4djens teolog\u201d, och K\u00e4lvemark avslutar kapitlet som han gett denna rubrik med att citera Alexander Schmemann i ett av hans sista f\u00f6redrag, om liturgi och eskatologi, i Oxford 1982:<\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px\"><em>Egentligen finns ingen teologisk definition av gl\u00e4djen. F\u00f6r vi kan aldrig definiera den k\u00e4nsla av gl\u00e4dje som ingen kan ta ifr\u00e5n oss och p\u00e5 denna punkt tystnar alla definitioner. \u00c4nd\u00e5: det \u00e4r bara om denna uppenbarelse av Himmelrikets gl\u00e4dje i all sin fullhet s\u00e4tts i centrum f\u00f6r v\u00e5r teologi som det blir m\u00f6jligt f\u00f6r teologin att p\u00e5 nytt behandla skapelsen i dess sanna kosmiska dimensioner.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<br \/>\n&nbsp;<br \/>\n&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&nbsp; F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 Alexander Schmemanns vision\u00a0kan man utg\u00e5 fr\u00e5n det andliga testamente han \u00f6verl\u00e4mnade \u00e5t sina n\u00e4rmaste p\u00e5 d\u00f6dsb\u00e4dden 1983. Det bestod i tv\u00e5 nej och ett ja. Nej till religion. Nej till sekularism. Ja till Guds rike. Religionen och sekularismen g\u00f6r egentligen samma sak: f\u00f6rpassar Gud till det religi\u00f6sas sf\u00e4r, och hindrar den [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-4782","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4782","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4782"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4782\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4782"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4782"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4782"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}