{"id":4766,"date":"2020-03-11T02:54:02","date_gmt":"2020-03-11T02:54:02","guid":{"rendered":"http:\/\/ekumeniskakommuniteten.se\/fastebloggen\/?p=4766"},"modified":"2020-03-11T02:54:02","modified_gmt":"2020-03-11T02:54:02","slug":"what-happiness-it-has-all-been","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2020\/03\/what-happiness-it-has-all-been\/","title":{"rendered":"What happiness it has all been!"},"content":{"rendered":"<p>&nbsp;<br \/>\nVem var egentligen denne ryske pr\u00e4st, Alexander Schmemann, som Torsten K\u00e4lvemark kallar \u201den av mina viktigaste l\u00e4rare\u201d? Den yttre \u201dprofilen\u201d kan tecknas helt kort:<br \/>\nHan f\u00f6ddes i Tallinn \u00e5r 1921, och var bara n\u00e5gra \u00e5r gammal n\u00e4r hans familj br\u00f6t upp fr\u00e5n Sovjetunionen och flyttade till Frankrike. Den unge Alexander formades under sin uppv\u00e4xt i milj\u00f6er d\u00e4r den ryska andliga traditionen h\u00f6lls levande av de m\u00e5nga exilteologer som gjort samma resa som hans egen familj. I 20-\u00e5rs\u00e5ldern b\u00f6rjade han studera vid det teologiska institutet S:t Serge i Paris; 1943 gifte han sig med Juliana, och de fick tre barn tillsammans; 1946 pr\u00e4stvigdes Schmemann och mellan \u00e5ren 1946-1951 undervisade han p\u00e5 S:t Serge, innan han med sin familj flyttade till New York och han b\u00f6rjade undervisa p\u00e5 det ortodoxa seminariet S:t Vladimir\u2019s, d\u00e4r han blev utn\u00e4mnd till rektor 1962, ett uppdrag han innehade fram till sin d\u00f6d. Alexander Schmemann insomnade den 13 december 1983 efter att en l\u00e4ngre tid ha k\u00e4mpat med cancer. De sista ord han nedtecknar i sin dagbok, som utgavs postumt, \u00e4r karakt\u00e4ristiska f\u00f6r hans personlighet och livsh\u00e5llning: <em>What happiness it has all been!<\/em><br \/>\nSchmemanns stora bidrag och betydelse, framf\u00f6r allt vad g\u00e4ller gudstj\u00e4nst och liturgisk teologi, handlar inte om ett <em>ordo\u00a0<\/em>utan om en <em>vision<\/em>. En vision om vad det \u00e4r vi g\u00f6r n\u00e4r vi firar gudstj\u00e4nst \u2013 f\u00f6r vi <em>g\u00f6r<\/em> n\u00e5got \u2013 och d\u00e4rmed en vision av vad kyrkan \u00e4r, och inte minst \u2013 vad v\u00e4rlden \u00e4r, och kan vara, i ljuset av <em>Pascha<\/em>, Kristi p\u00e5sk. Han skriver:<\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px\"><em>Kyrkan tillh\u00f6r den nya eonen, det messianska riket, vilket i f\u00f6rh\u00e5llande till denna v\u00e4rlden \u00e4r den tillkommande tids\u00e5lderns rike. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r den inte av denna v\u00e4rlden, och \u00e4nd\u00e5 finns kyrkan verkligen i denna v\u00e4rld, i denna tids\u00e5lder. I Kristus har Guds rike kommit in i v\u00e4rlden och existerar i den genom kyrkan. Ur denna v\u00e4rldens perspektiv \u00e4r detta rike n\u00e5got i framtiden, i Gud \u00e4r det p\u00e5 en g\u00e5ng evigt och n\u00e4rvarande och framtida.<\/em><\/p>\n<p>Detta \u00e4r Schmemanns stora teologiska tanke, nej mer \u00e4n en tanke \u2013 i gudstj\u00e4nsten blir det en upplevd verklighet. D\u00e4rf\u00f6r utg\u00e5r allt han s\u00e4ger och skriver fr\u00e5n sambandet mellan eukaristin och den nya tids\u00e5lder som den kristna gemenskapen \u00e4r kallad att manifestera. Torsten K\u00e4lvemark kommenterar:<\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px\"><em>Han har visat hur en teologi centrerad kring eukaristin, nattvarden, f\u00e5r konsekvenser f\u00f6r hela livsuppfattningen och s\u00e4ttet att f\u00f6rh\u00e5lla sig till tillvaron. Han v\u00e4nder sig bland annat mot en v\u00e4sterl\u00e4ndsk distinktion mellan kyrka och v\u00e4rld, d\u00e4r de yttersta konsekvenserna \u00e4r spiritualism och sekularism, b\u00e5da lika falska alternativ.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<br \/>\n&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&nbsp; Vem var egentligen denne ryske pr\u00e4st, Alexander Schmemann, som Torsten K\u00e4lvemark kallar \u201den av mina viktigaste l\u00e4rare\u201d? Den yttre \u201dprofilen\u201d kan tecknas helt kort: Han f\u00f6ddes i Tallinn \u00e5r 1921, och var bara n\u00e5gra \u00e5r gammal n\u00e4r hans familj br\u00f6t upp fr\u00e5n Sovjetunionen och flyttade till Frankrike. Den unge Alexander formades under sin uppv\u00e4xt [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-4766","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4766","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4766"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4766\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4766"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4766"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4766"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}