{"id":4761,"date":"2020-03-10T03:41:26","date_gmt":"2020-03-10T03:41:26","guid":{"rendered":"http:\/\/ekumeniskakommuniteten.se\/fastebloggen\/?p=4761"},"modified":"2020-03-10T03:41:26","modified_gmt":"2020-03-10T03:41:26","slug":"den-religiosa-frestelsen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2020\/03\/den-religiosa-frestelsen\/","title":{"rendered":"Den religi\u00f6sa frestelsen"},"content":{"rendered":"

 
\nAlexander Schmemann \u00e5terkommer i flera av sina b\u00f6cker till den \u201dreligi\u00f6sa frestelsen\u201d, som han menar att alla de stora trosriktningarna i kyrkan fallit f\u00f6r. Han \u00e4r inte minst kritisk mot \u00e5tskilligt av utvecklingen inom sin egen ortodoxa kyrka. \u201dV\u00e5r kyrka har sedan l\u00e4nge identifierat sig med \u2019templet\u2019, har uppl\u00f6st sig i detta tempel vilket betyder att den \u00e5terv\u00e4nt till det hedniska templet som sin religi\u00f6sa bas\u201d, skriver han. Templet st\u00e5r h\u00e4r som en symbol f\u00f6r en religion d\u00e4r \u201dliturgisk och sakramental\u201d blivit ett rollfack som st\u00e4nger in Gud i kulten och d\u00e4rmed leder till likgiltighet f\u00f6r v\u00e4rlden utanf\u00f6r.
\nOm den protestantiska traditionen skriver han:<\/p>\n

Protestantismen var ett f\u00f6rs\u00f6k att r\u00e4dda tron, att rena den fr\u00e5n att reduceras till religion. Men protestanterna har betalat ett h\u00f6gt pris f\u00f6r att de f\u00f6rnekat eskatologin och ersatt den med en personlig individuell fr\u00e4lsning och d\u00e4rigenom i sj\u00e4lva verket f\u00f6rnekat kyrkan.<\/em><\/p>\n

\"\"Vi f\u00e5r anledning att \u00e5terkomma till vad Schmemann h\u00e4r menar med \u201df\u00f6rnekandet av eskatologin\u201d. Han \u00e4r lika kritisk n\u00e4r han uttalar sig om den romerska kyrkan vars ordning han menar var m\u00f6jlig att uppr\u00e4tth\u00e5lla s\u00e5 l\u00e4nge man lyckades f\u00f6rneka och begr\u00e4nsa den personliga friheten, den ny tidens grundl\u00e4ggande dogm. \u201dN\u00e4r den f\u00f6rs\u00f6kt l\u00e4gga om kursen genom att f\u00f6rena sig med friheten har katolicismen helt enkelt kollapsat och jag kan inte se hur den skulle kunna \u00e5terh\u00e4mta sig\u201d, skriver han p\u00e5 1970-talet.
\nVad menar Alexander Schmemann med att alla de tre stora kristna trosriktningarna fallit f\u00f6r den religi\u00f6sa frestelsen? Mot denna frestelse st\u00e4ller han vad han anser vara den enkla men grundl\u00e4ggande fr\u00e5gan n\u00e4r det g\u00e4ller kyrkans och de kristnas vittnesb\u00f6rd i v\u00e4rlden:<\/p>\n

Om vad \u00e4r vi vittnen? Vad har vi sett, ber\u00f6rt med v\u00e5ra h\u00e4nder? Vad har vi f\u00e5tt del av? Vart kallar vi m\u00e4nniskor? Vad kan vi erbjuda dem.<\/em><\/p>\n

Schmemann \u00e4r medveten om att hans kritik och hans fr\u00e5gor kan v\u00e4cka f\u00f6rv\u00e5ning n\u00e4r den kommer fr\u00e5n n\u00e5gon som representerar den ryska kyrkan, som ju i m\u00e5ngas \u00f6gon tycks specialiserad p\u00e5 \u201dandlighet\u201d. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 Schmemann beh\u00f6ver man se hur hans stora teologiska vision \u00e4r Guds rike, inte som en ok\u00e4nd framtid, utan som en verklighet som \u00e4r n\u00e4rvarande i v\u00e4rlden h\u00e4r och nu. Det \u00e4r detta han beskriver som kristendomens eskatologiska dimension:<\/p>\n

Kyrkan som n\u00e4rvaron i denna v\u00e4rld av Guds rike, av den tillkommande v\u00e4rlden \u2013 och denna n\u00e4rvaro som v\u00e4rldens fr\u00e4lsning och inte som en flykt fr\u00e5n den. <\/em><\/p>\n

 
\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

  Alexander Schmemann \u00e5terkommer i flera av sina b\u00f6cker till den \u201dreligi\u00f6sa frestelsen\u201d, som han menar att alla de stora trosriktningarna i kyrkan fallit f\u00f6r. Han \u00e4r inte minst kritisk mot \u00e5tskilligt av utvecklingen inom sin egen ortodoxa kyrka. \u201dV\u00e5r kyrka har sedan l\u00e4nge identifierat sig med \u2019templet\u2019, har uppl\u00f6st sig i detta tempel vilket […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-4761","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4761","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4761"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4761\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4761"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4761"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4761"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}