{"id":4734,"date":"2020-03-05T02:29:27","date_gmt":"2020-03-05T02:29:27","guid":{"rendered":"http:\/\/ekumeniskakommuniteten.se\/fastebloggen\/?p=4734"},"modified":"2020-03-05T02:29:27","modified_gmt":"2020-03-05T02:29:27","slug":"den-apofatiska-grundhallningen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2020\/03\/den-apofatiska-grundhallningen\/","title":{"rendered":"Den apofatiska grundh\u00e5llningen"},"content":{"rendered":"<p>&nbsp;<br \/>\nPoesins och konstens spr\u00e5k som grundl\u00e4ggande f\u00f6r m\u00f6jligheten att uttrycka den kristna tron \u00e4r ett huvudtema i <em>L\u00e5set av ull<\/em>. En av dem hos vilka detta \u00e4r s\u00e4rskilt framtr\u00e4dande \u00e4r Christos Yannaras, vid sidan om Zizioulas den internationellt mest namnkunniga av de grekiska teologerna i modern tid. Yannaras som vid en \u00e5lder av 84 \u00e5r var en av f\u00f6rel\u00e4sarna vid det \u00e5rliga symposiet om ortodox spiritualitet i Monastero di Bose f\u00f6rra h\u00f6sten.<br \/>\nN\u00e4r Torsten K\u00e4lvemark \u00e4gnar Yannaras betydande utrymme i sin bok \u00e4r det ocks\u00e5 f\u00f6r att han personligen l\u00e4rde k\u00e4nna denne. Sommaren 1965 bodde han n\u00e5gra dagar i hans hem i Athen, och n\u00e5gra \u00e5r senare inbj\u00f6d han den grekiske teologen att tr\u00e4ffa en grupp svenska teologer i Uppsala. Dessa hade dock, antyder K\u00e4lvemrk, sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 sig p\u00e5 Yannaras, som i en liten skrift med titeln\u00a0<em>Profetians kris<\/em> gjort upp med de skolastiska tendenserna i den samtida teologin.<br \/>\nHos Christos Yannaras g\u00e5r den ortodoxa teologin i dialog med de stora existentiella filosoferna, och hans avhandling \u00e4r en konfrontation mellan Heidegger och de grekiska kyrkof\u00e4derna. I sitt fortsatta f\u00f6rfattarskap \u00e4gnar han sig alltmer \u2013 i likhet med Zizioulas \u2013 \u00e5t personens teologi. Vad \u00e4r egentligen \u201dpersonen\u201d till skillnad fr\u00e5n \u201dindividen\u201d? De tv\u00e5 grekiska teologerna tangerar h\u00e4r den f\u00f6rst\u00e5else av m\u00e4nniskan som allra tydligast vid denna tid representeras av tv\u00e5 judiska teologer, Martin Buber och Emmanuel Levinas. S\u00e5 menar till exempel Zizioulas att det \u00e4r dessa tv\u00e5, framf\u00f6r allt Levinas, som kommer allra n\u00e4rmast den antropologi som utl\u00e4ggs av de kappadokiska kyrkof\u00e4derna p\u00e5 300-talet.<br \/>\nYannaras starka intresse f\u00f6r m\u00e4nniskan som person leder honom vidare till att utforska synen p\u00e5 kroppen i den ortodoxa traditionen, n\u00e5got som blir \u00e4mnet f\u00f6r hans andra avhandling med titeln <em>Kroppens metafysik hos den helige Johannes Klimakos<\/em>. Torsten K\u00e4lvemark medger att Yannaras stora verk inte \u00e4r helt l\u00e4ttl\u00e4sta, men att han samtidigt har en f\u00f6rm\u00e5ga att kommunicera med en bredare publik. Det blir tydligt n\u00e4r han 1983 publicerar <em>Trons ABC<\/em>, en bok som p\u00e5 ett par \u00e5r s\u00e5lde i mer \u00e4n 60\u00a0000 exemplar och som \u00e4ven \u00f6versattes till franska och engelska (<em>Elements of Faith<\/em>).\u00a0Den utg\u00f6r en introduktion till den ortodoxa andligheten, och h\u00e4r beskriver han bland annat inneb\u00f6rden av den apofatiska teologin:<\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px\"><em>Den apofatiska utg\u00e5ngspunkten inneb\u00e4r en v\u00e4gran att utt\u00f6mma kunskapen om sanningen genom att g\u00f6ra den beroende av enskilda formuleringar. Formuleringar \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga och oundg\u00e4ngliga d\u00e4rf\u00f6r att de definierar sanningen, de s\u00e4rskiljer och avskiljer fr\u00e5n varje vanf\u00f6rest\u00e4llning och varje f\u00f6r\u00e4ndring.<\/em><\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px\"><em>D\u00e4rf\u00f6r utg\u00f6r gr\u00e4nserna\/dogmerna ett slags sanningens \u201dkonstanter\u201d f\u00f6r kyrkans medlemmar. De \u00e4r inte f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar eller skilda uppfattningar n\u00e4r det g\u00e4ller formuleringarna. Men samtidigt f\u00e5r dessa formuleringar inte ers\u00e4tta eller utt\u00f6mma sanningens kunskap eftersom den f\u00f6rblir en upplevd erfarenhet, ett s\u00e4tt att leva och inte en teoretisk konstruktion.<\/em><\/p>\n<p>Och Christos Yannaras konstaterar d\u00e4rf\u00f6r:<\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px\"><em>Den apofatiska grundh\u00e5llningen leder den kristna teologin till att snarare anv\u00e4nda poesins och ikonens spr\u00e5k \u00e4n den konventionella logiken och de schematiserade begreppen n\u00e4r det g\u00e4ller tolkningen av trossatserna.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<br \/>\n&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&nbsp; Poesins och konstens spr\u00e5k som grundl\u00e4ggande f\u00f6r m\u00f6jligheten att uttrycka den kristna tron \u00e4r ett huvudtema i L\u00e5set av ull. En av dem hos vilka detta \u00e4r s\u00e4rskilt framtr\u00e4dande \u00e4r Christos Yannaras, vid sidan om Zizioulas den internationellt mest namnkunniga av de grekiska teologerna i modern tid. Yannaras som vid en \u00e5lder av 84 [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-4734","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4734","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4734"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4734\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4734"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4734"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4734"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}