{"id":4729,"date":"2020-03-04T02:44:01","date_gmt":"2020-03-04T02:44:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ekumeniskakommuniteten.se\/fastebloggen\/?p=4729"},"modified":"2020-03-04T02:44:01","modified_gmt":"2020-03-04T02:44:01","slug":"av-ditt-ger-vi-at-dig","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2020\/03\/av-ditt-ger-vi-at-dig\/","title":{"rendered":"\u201dAv ditt ger vi \u00e5t dig\u201d"},"content":{"rendered":"<p>&nbsp;<br \/>\nDet \u00e4r ingen tillf\u00e4llighet att Johannes Zizioulas, med sin teologiska vision, kommit att bli en av de mest klarsynta kristna r\u00f6sterna i den ekologiska kris som skapat vad forskare i dag kallar ett \u201dakutl\u00e4ge\u201d f\u00f6r planeten. Det \u00e4r en vision som utg\u00e5r fr\u00e5n en antropologi som beskriver m\u00e4nniskan som Guds avbild. Men vad inneb\u00e4r det?<br \/>\nZizioulas visar hur kyrkof\u00e4derna framh\u00e5ller att det \u00e4r genom sin rationalitet som m\u00e4nniskan \u00e5terspeglar Guds v\u00e4sen i skapelsen. Nu hade rationalitet vid denna tid en helt annan inneb\u00f6rd \u00e4n vad det senare kommit att f\u00e5. Vi f\u00f6rknippar rationalitet med f\u00f6rm\u00e5gan att resonera f\u00f6rnuftigt. M\u00e4nniskans rationalitet, eller <em>logos<\/em>, f\u00f6rstods i den tidiga kyrkan som hennes f\u00f6rm\u00e5ga att skapa harmoni och enhet i en diversifierad och fragmenterad v\u00e4rld. Med andra ord, att g\u00f6ra ett <em>kosmos<\/em> av v\u00e4rlden. (Kosmos, det grekiska ordet f\u00f6r v\u00e4rlden, har betydelsen sk\u00f6nhet.)<br \/>\nD\u00e4rf\u00f6r n\u00f6jer sig kyrkof\u00e4derna inte med att beskriva m\u00e4nniskans roll i f\u00f6rh\u00e5llande till v\u00e4rlden som f\u00f6rvaltarens. Som Guds avbild \u00e4r hon skapelsens pr\u00e4st, eller med Maximos Bek\u00e4nnarens uttryck, ett <em>mikrokosmos<\/em>. M\u00e4nniskan rymmer hela v\u00e4rlden och hennes kallelse \u00e4r att vara en l\u00e4nk, en medlare, mellan Skaparen och den \u00f6vriga skapelsen. Det \u00e4r den roll Adam anf\u00f6rtros men avvisar. M\u00e4nniskan n\u00f6jer sig inte med att vara skapelsens pr\u00e4st; hon vill vara skapelsens gud. En hybris som inneb\u00e4r att skapelsen b\u00f6rjar d\u00f6. Men Gud vill inte dess d\u00f6d. D\u00e4rf\u00f6r kommer den nye Adam, och i f\u00f6rl\u00e4ngningen den i Kristus uppr\u00e4ttade m\u00e4nniskan, f\u00f6r att <em>vara<\/em> det Gud fr\u00e5n b\u00f6rjan gav Adam i uppdrag att vara: skapelsens pr\u00e4st.<br \/>\nVad \u00e4r det att vara pr\u00e4st? Pr\u00e4sten \u00e4r n\u00e5gon som tar v\u00e4rlden i sina h\u00e4nder och b\u00e4r den fram till Gud. Genom denna akt f\u00f6renas skapelsen med Skaparen, och ur Guds h\u00e4nder f\u00e5r m\u00e4nniskan tillbaka det skapade som <em>sakrament<\/em>. Det \u00e4r just detta som sker varje g\u00e5ng eukaristin firas \u2013 inte bara \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6rs, men n\u00e5got som verkligen <em>sker<\/em>. I eukaristin \u00f6var vi oss som d\u00f6pta att vara skapelsens pr\u00e4ster. Vi tillv\u00e4njer oss ett f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till skapelsen som inte \u00e4r etiskt, men \u00e4r pr\u00e4glat av ett nytt ethos. Ett crescendo i den ortodoxa liturgin \u00e4r n\u00e4r pr\u00e4sten i <em>anamnesb\u00f6nen<\/em> efter instiftelseorden s\u00e4ger: <em>Av ditt ger vi \u00e5t dig<\/em>. De orden ger uttryck f\u00f6r essensen i pr\u00e4sttj\u00e4nsten: eftersom skapelsen tillh\u00f6r Gud, ger vi den tillbaka till Gud. Och i det \u00f6gonblicket blir den f\u00f6r oss till gemenskap med Gud. Hela v\u00e4rlden \u00e4r r\u00e5material f\u00f6r sakrament, allt skapat ger oss gemenskap med Gud, f\u00f6rutsatt att vi f\u00f6rh\u00e5ller oss till skapelsen som pr\u00e4ster och inte som drottar.<br \/>\n&nbsp;<br \/>\n&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&nbsp; Det \u00e4r ingen tillf\u00e4llighet att Johannes Zizioulas, med sin teologiska vision, kommit att bli en av de mest klarsynta kristna r\u00f6sterna i den ekologiska kris som skapat vad forskare i dag kallar ett \u201dakutl\u00e4ge\u201d f\u00f6r planeten. Det \u00e4r en vision som utg\u00e5r fr\u00e5n en antropologi som beskriver m\u00e4nniskan som Guds avbild. Men vad inneb\u00e4r [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-4729","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4729","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4729"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4729\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4729"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4729"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4729"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}