{"id":4719,"date":"2020-03-02T02:23:41","date_gmt":"2020-03-02T02:23:41","guid":{"rendered":"http:\/\/ekumeniskakommuniteten.se\/fastebloggen\/?p=4719"},"modified":"2020-03-02T02:23:41","modified_gmt":"2020-03-02T02:23:41","slug":"materialiserade-hymner","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2020\/03\/materialiserade-hymner\/","title":{"rendered":"Materialiserade hymner"},"content":{"rendered":"

 
\nRedan titeln till den bok vi l\u00e4ser, inspirerad av en dikt av Gunnar Ekel\u00f6f, rymmer ett slags trosbek\u00e4nnelse. Till poesin som trons modersm\u00e5l. N\u00e5got som ocks\u00e5 speglas i vilka som i \u00f6stlig tradition upph\u00f6jts till teologer i eminent mening. De \u00e4r tre till antalet: evangelisten Johannes, Gregorios av Nazianzos och Symeon den Nye Teologen. Hos samtliga dessa f\u00f6rmedlas helighetens natur genom bilder och spr\u00e5kliga metaforer, poetisk syntax och rytmik \u2013 precis som i Psaltarens b\u00f6ner. Torsten K\u00e4lvemark ber\u00e4ttar hur det var just den tidiga inskolningen i tideg\u00e4rdens psaltarl\u00e4sning som gav honom insikten om det poetiska spr\u00e5ket som trons r\u00e4tta dialekt.
\nI det andra kapitlet i L\u00e5set av ull<\/em> \u2013 \u201dDe vita kapellen och ikonernas poesi\u201d \u2013 \u00e5terknyter K\u00e4lvemark till Ekel\u00f6f. Denne bek\u00e4nde sig inte som kristen, \u201dkonfessionsl\u00f6s \u00e4r och f\u00f6rblir jag\u201d, skriver han i ett brev till Gunnar Edman. Samtidigt rymmer hans diktning ett specifikt kristet symbolspr\u00e5k. Professorn i litteraturvetenskap, Helena Bodin, g\u00f6r en t\u00e4nkv\u00e4rd iakttagelse om detta f\u00f6rh\u00e5llande n\u00e4r hon i en uppsats visar hur Ekel\u00f6f h\u00e5ller den kristna tron ifr\u00e5n sig \u201ds\u00e5 l\u00e4nge han talar med andra v\u00e4stkristna. N\u00e4r han d\u00e4remot i sina dikter anknyter till den bysantinska hymntraditionen befinner han sig i ett annat symboliskt sammanhang\u201d. Helena Bodin kommenterar: \u201dDen \u00f6stliga traditionen t\u00e5l alla hans paradoxer och mots\u00e4gelser, det ing\u00e5r redan i det ortodoxa spr\u00e5ket och den ortodoxa teologin.\u201d
\nKan konfessionsl\u00f6sheten, som Ekel\u00f6f bek\u00e4nner sig till, sammanfalla med den andliga intuitionen? \u00c4r det m\u00f6jligt att inte bara poesin, men ocks\u00e5 ikonerna liksom de vita kapellen p\u00e5 Patmos, kan vara transfigurerade s\u00e5 att de uppenbarar hemligheter f\u00f6r den som har \u00f6ron att h\u00f6ra och \u00f6gon att se med? Hemligheter som det konventionella spr\u00e5ket inte kommer \u00e5t. Om de sm\u00e5 vita kapellen skriver Torsten K\u00e4lvemark att de \u201dredan genom sin placering och genom sin yttre och inre arkitektur \u00e4r fyllda av en djup mening\u201d. Och han till\u00e4gger: \u201dI alla dem finns ett koncentrat av den grekiska kyrkans innersta tro, den som Ekel\u00f6f paradoxalt nog har lyckats f\u00e5nga klarsynt och intuitivt.\u201d
\nVad \u00e4r det innersta i denna tro? K\u00e4lvemark ger ingen utl\u00e4ggning av detta, men ett svar kan anas n\u00e4r han beskriver hur de \u00f6verallt n\u00e4rvarande kapellen \u00e5 ena sidan markerar en kontinuitet med det klassiska Grekland, \u00e5 andra sidan st\u00e5r f\u00f6r diskontinuiteten med det klassiska arvet: \u201dHelgedomarna \u00e4r inte byggda som besv\u00e4rjelser \u00e5t nyckfulla gudar utan som materialiserade hymner \u00e5t en skapare vars helighet genomtr\u00e4nger naturen.\u201d
\n 
\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

  Redan titeln till den bok vi l\u00e4ser, inspirerad av en dikt av Gunnar Ekel\u00f6f, rymmer ett slags trosbek\u00e4nnelse. Till poesin som trons modersm\u00e5l. N\u00e5got som ocks\u00e5 speglas i vilka som i \u00f6stlig tradition upph\u00f6jts till teologer i eminent mening. De \u00e4r tre till antalet: evangelisten Johannes, Gregorios av Nazianzos och Symeon den Nye Teologen. […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-4719","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4719","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4719"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4719\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4719"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4719"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4719"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}