{"id":4165,"date":"2019-04-05T05:00:09","date_gmt":"2019-04-05T05:00:09","guid":{"rendered":"http:\/\/ekumeniskakommuniteten.se\/fastebloggen\/?p=4165"},"modified":"2019-04-05T05:00:09","modified_gmt":"2019-04-05T05:00:09","slug":"formandet-av-levande-teologi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2019\/04\/formandet-av-levande-teologi\/","title":{"rendered":"Formandet av levande teologi"},"content":{"rendered":"<p>&nbsp;<br \/>\nHur formas en levande teologi?<br \/>\nBobrinskoy pekar p\u00e5 fyra f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Den f\u00f6rsta \u00e4r <em>metanoia<\/em>, omv\u00e4ndelen, definierad som en genomgripande f\u00f6rnyelse av jaget. M\u00e4nniskan m\u00e5ste med hela sin varelse str\u00e4va efter ett rent hj\u00e4rta.<br \/>\nDen andra f\u00f6ruts\u00e4ttningen \u00e4r ett liv i gemenskap med kyrkan, Kristi kropp. <em>Unus christianus, nullus christianus<\/em>, som Tertullianus uttrycker det p\u00e5 200-talet. En ensam kristen \u00e4r ingen kristen. Att var delaktig i kyrkans liv \u00e4r att vara delaktig i Kristus, hans kropp. &#8220;Min teologi \u00e4r inte min, inte ens den grupps som jag tillh\u00f6r&#8221;, skriver Bobrinskoy. &#8220;Min teologi har formats i de heligas gemenskap fr\u00e5n den f\u00f6rsta pingsten och genom historien. I de heligas gemenskap v\u00e4xer vi in i v\u00e5r heliga kristna tro.&#8221;<br \/>\nEn tredje f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att bli en \u201dteolog\u201d \u00e4r att h\u00e4mta n\u00e4ring ur Skrifterna, i synnerhet Psaltaren, som utg\u00f6r grunden f\u00f6r v\u00e5rt b\u00f6neliv och som v\u00e4gledde Jesus sj\u00e4lv i hans b\u00f6n. N\u00e4r vi dagligen v\u00e4njer oss vid att leva med Bibeln f\u00f6rdjupas v\u00e5r andliga sensibilitet, vi blir mer uppm\u00e4rksamma och lyh\u00f6rda. Bobrinskoy framh\u00e5ller hur evangelierna h\u00e4r utg\u00f6r sj\u00e4lva k\u00e4rnan: \u201dL\u00e4sningen av evangelierna st\u00e4ller oss i Kristi n\u00e4rvaro, precis som en ikon g\u00f6r. Evangelierna utg\u00f6r de fyra grundl\u00e4ggande Kristuskonerna, och de b\u00f6r l\u00e4sas st\u00e5ende eller kn\u00e4b\u00f6jande.\u201d<br \/>\nDet fj\u00e4rde och sista Bobrinskoy betonar \u00e4r vittnesb\u00f6rdet. En teolog \u00e4r ett vittne, med orden i F\u00f6rsta Johannesbrevets inledning: \u201dDet vi har h\u00f6rt, det vi har sett med egna \u00f6gon, det vi har sk\u00e5dat och tagit p\u00e5 med v\u00e5ra h\u00e4nder, det \u00e4r v\u00e5rt \u00e4rende.\u201d Hur ser sambandet ut mellan det vi s\u00e4ger och det vi har sett? Hur f\u00e5r v\u00e5ra ord tyngd och b\u00e4righet? Vi \u00e4r inte tillfreds med paketerad sanning, orden m\u00e5ste l\u00f6sas in i det egna livet. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver teologen ha en vision av v\u00e4rlden s\u00e5 att hon ser den med Gud \u00f6gon. \u201dD\u00e5 kommer s\u00e5v\u00e4l v\u00e5r tystnad som v\u00e5ra ord att vara ett vittnesb\u00f6rd om en levande teologi, f\u00f6rkroppsligad och f\u00f6dd genom b\u00f6n.\u201d<br \/>\n&nbsp;<br \/>\n&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&nbsp; Hur formas en levande teologi? Bobrinskoy pekar p\u00e5 fyra f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Den f\u00f6rsta \u00e4r metanoia, omv\u00e4ndelen, definierad som en genomgripande f\u00f6rnyelse av jaget. M\u00e4nniskan m\u00e5ste med hela sin varelse str\u00e4va efter ett rent hj\u00e4rta. Den andra f\u00f6ruts\u00e4ttningen \u00e4r ett liv i gemenskap med kyrkan, Kristi kropp. Unus christianus, nullus christianus, som Tertullianus uttrycker det p\u00e5 [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-4165","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4165","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4165"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4165\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4165"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4165"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4165"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}