{"id":4154,"date":"2019-04-03T04:13:04","date_gmt":"2019-04-03T04:13:04","guid":{"rendered":"http:\/\/ekumeniskakommuniteten.se\/fastebloggen\/?p=4154"},"modified":"2019-04-03T04:13:04","modified_gmt":"2019-04-03T04:13:04","slug":"vad-ar-teologi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2019\/04\/vad-ar-teologi\/","title":{"rendered":"Vad \u00e4r teologi?"},"content":{"rendered":"<p>&nbsp;<br \/>\nI v\u00e5r fastel\u00e4sning av Boris Bobrinskoys bok <em>The Compassion of the Father<\/em>, har vi nu kommit till den tredje och avslutande delen, tre kapitel samlade under rubriken \u201dP\u00e5 v\u00e4g mot kunskap om Gud\u201d. Inledningsvis behandlar f\u00f6rfattaren f\u00f6rh\u00e5llandet mellan teologi och spiritualitet, och den st\u00e4ndiga risken att de tv\u00e5 lever i skilda v\u00e4rldar. Teologin \u2013 det s\u00f6kande efter Gud som inbegriper v\u00e5rt f\u00f6rnuft \u2013 m\u00e5ste leva i en st\u00e4ndig dialog med spiritualiteten \u2013 livet i Gud.<br \/>\nVad menar vi med teologi?<br \/>\nTeologi \u00e4r sammansatt av tv\u00e5 ord: <em>Theos<\/em>, som betyder \u201dGud\u201d, och <em>logos<\/em>, som betyder \u201dord\u201d. De tv\u00e5 orden syftar till tv\u00e5 personer i den heliga Treenigheten: Gud, Fadern, och hans Ord, Sonen. Bobrinskoy konstaterar:<br \/>\n<em>I en mening utg\u00e5r all teologi fr\u00e5n Johannesevangeliets prolog: \u201dI begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.\u201d Teologi som begrepp, som id\u00e9 eller \u00e4mne, best\u00e5r av det mysterium som uppenbarar hur Gud talar, Gud uttalar sitt Ord. \u201dGuds Ord fl\u00f6dar fram ur Faderns tystnad\u201d, skriver Ignatios av Antiochia. <\/em><br \/>\nTv\u00e5 grundl\u00e4ggande och oskiljbara begrepp , tystnaden och ordet, m\u00e5ste h\u00e5llas samman n\u00e4r vi talar om teologi. Ordet som enbart ord blir babbel, det f\u00e5r inget djup. Tystnad som inte kommer till uttryck blir otillg\u00e4nglig, f\u00f6rklarar Paulus. \u201dHan bor i ett ljus som ingen kan n\u00e5\u201d (1 Tim 6:16) Detta ouppn\u00e5eliga ljus \u00e4r detsamma som tystnaden. Guds ord \u00e4r inte bara grunden f\u00f6r den trinitariska teologin, utan f\u00f6r hela universum. Gud skapar genom sitt ord. Gud sade, och det blev.<br \/>\nTalet om Gud och om ordet, och d\u00e4rmed om teologi, m\u00e5ste man d\u00e4rf\u00f6r n\u00e4rma sig p\u00e5 tre s\u00e4tt: Gud i f\u00f6rsta personen, i andra personen och i tredje personen. Gud i f\u00f6rsta personen s\u00e4ger \u201dJag\u201d. Gud talar \u00e4ven om vi inte kan h\u00f6ra vad hans s\u00e4ger, och han skapar genom sitt tal. Guds ord \u00e4r den grundl\u00e4ggande ontologiska akten: genom den blir m\u00e4nniskan och v\u00e4rlden till.<br \/>\nGud i andra personen \u00e4r den tilltalade. M\u00e4nniskan, liksom \u00e4nglarna och keruberna, s\u00e4ger \u201ddu\u201d till Gud. \u201dVi prisar dig, vi tillber dig, vi tackar dig.\u201d Dialogen med Gud definierar m\u00e4nniskan som person.<br \/>\nSom en f\u00f6ljd av denna dialog kan vi tala om Gud i tredje person. Om man isolerar Gud till tredje person reducerar man honom till ett objekt. \u201dDetta \u00e4r teologins stora fara\u201d, skriver Bobrinskoy. \u201dTeologin blir d\u00e5 avskuren fr\u00e5n sina r\u00f6tter, fr\u00e5n den levande dialog d\u00e4r Gud talar och m\u00e4nniskan svarar. Gud kan man bara tala om utifr\u00e5n en levande relation.\u201d<br \/>\n&nbsp;<br \/>\n&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&nbsp; I v\u00e5r fastel\u00e4sning av Boris Bobrinskoys bok The Compassion of the Father, har vi nu kommit till den tredje och avslutande delen, tre kapitel samlade under rubriken \u201dP\u00e5 v\u00e4g mot kunskap om Gud\u201d. Inledningsvis behandlar f\u00f6rfattaren f\u00f6rh\u00e5llandet mellan teologi och spiritualitet, och den st\u00e4ndiga risken att de tv\u00e5 lever i skilda v\u00e4rldar. Teologin \u2013 [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-4154","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4154","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4154"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4154\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4154"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4154"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4154"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}