\nN\u00e4r vi kommer fram till uttrycket\u00a0av samma v\u00e4sen som Fadern <\/i>har alla de ord som hittills anv\u00e4nts varit bibliska. Denna formulering inneb\u00e4r n\u00e5got nytt. Det \u00e4r en \u00f6vers\u00e4ttning av grekiskans homoousios to patri<\/i>. Det tog tid innan man kunde enas om att anv\u00e4nda det eftersom m\u00e5nga av biskoparna vid konciliet i Nicaea 325 var tveksamma till att inf\u00f6ra en icke-biblisk term i trosbek\u00e4nnelsen.
\nSk\u00e4let till att man \u00e4nd\u00e5 gjorde det var att det blev n\u00f6dv\u00e4ndigt att f\u00f6rtydliga inneb\u00f6rden av orden f\u00f6dd av Fadern<\/i>. Genom den s\u00e5 kallade arianska striden \u2013 som \u00e4r en viktig historisk bakgrund till Nicenum<\/i>\u2013 hade oklarhet uppst\u00e5tt p\u00e5 denna punkt. En tolkning som gick ut p\u00e5 att Jesus var en skapad varelse hade f\u00e5tt f\u00e4ste bland allt fler. Den fr\u00e5ga som hotade att splittra kristenheten var allts\u00e5 om det fanns en tid n\u00e4r Fadern existerade men inte Sonen.
\nF\u00f6r biskopen i Alexandria d\u00e4r arianismen hade uppst\u00e5tt, Athanasios, var detta ingen abstrakt akademisk fr\u00e5ga. Allt handlade om fr\u00e4lsningen, menade han. \u00c4r m\u00e4nniskans bel\u00e4genhet s\u00e5dan att n\u00e5gon som \u00e4r av en helt annan art m\u00e5ste gripa in och r\u00e4dda henne? Eller kan m\u00e4nniskan fr\u00e4lsa sig sj\u00e4lv? Som f\u00f6rfattaren Lars Gyllensten uttrycker det i en ess\u00e4 i boken Grottan i \u00f6knen<\/i>: \u201dArianerna ville f\u00f6rb\u00e4ttra det som var \u2013 Athanasios s\u00f6kte en f\u00f6r\u00e4ndring fr\u00e5n roten.\u201d
\n
\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
N\u00e4r vi kommer fram till uttrycket\u00a0av samma v\u00e4sen som Fadern har alla de ord som hittills anv\u00e4nts varit bibliska. Denna formulering inneb\u00e4r n\u00e5got nytt. Det \u00e4r en \u00f6vers\u00e4ttning av grekiskans homoousios to patri. Det tog tid innan man kunde enas om att anv\u00e4nda det eftersom m\u00e5nga av biskoparna vid konciliet i Nicaea 325 var […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-3723","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3723","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3723"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3723\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3723"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3723"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3723"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}