<\/p>\n\n\n\n
Vi har nu inlett den fj\u00e4rde och avslutande veckan av adventstiden \u2013 som i \u00e5r \u00e4r ovanligt l\u00e5ng eftersom juldagen infaller p\u00e5 en s\u00f6ndag \u2013 och vi ska sammanfatta v\u00e5r l\u00e4sning av Nilos av Ankara och den andliga undervisning vi m\u00f6ter i Filokalia,<\/em> d\u00e4r han \u00e4r en av f\u00f6rfattarna.<\/p>\n\n\n\n Som vi har sett uppeh\u00e5ller sig Nilos \u00e5tskilligt vid de problem som omogna ambitioner skapar. Han ger exempel p\u00e5 hur illa det kan g\u00e5 n\u00e4r m\u00e4nniskor med stort andligt sj\u00e4lvf\u00f6rtroende, men en grund sj\u00e4lvinsikt, ikl\u00e4der sig rollen som ledare. N\u00e4r drivkrafter som bekr\u00e4ftelse och bel\u00f6ning d\u00f6ljs bakom en from retorik, beger man sig ut p\u00e5 minerad mark. Det tar ofta en \u00e4nde med f\u00f6rskr\u00e4ckelse. Ledarskapet blir en arena d\u00e4r man g\u00f6r sig bred.<\/p>\n\n\n\n Grunden f\u00f6r ett ledarskap som har en l\u00e4ttande inverkan p\u00e5 omgivningen \u00e4r en mogen karakt\u00e4r. Det handlar inte om att vara ofelbar och os\u00e5rbar, utan om att \u00e4ga den inre frihet som i den tradition Nilos st\u00e5r i kallas apatheia<\/em>. Fri fr\u00e5n behovet att i alla l\u00e4gen f\u00f6rsvara eller f\u00f6rklara sig, fr\u00e5n den giriga driften att kommentera och recensera varje inl\u00e4gg. Att f\u00f6rh\u00e5lla sig till tankar och lidelser, alla de intryck och impulser vi st\u00e4ndigt uts\u00e4tts f\u00f6r, s\u00e5 att man inte blir en lika tragisk som komisk lekboll f\u00f6r dessa. Det grekiska ordet apatheia<\/em>, som n\u00e4rmast kommit att beteckna ett sjukdomstillst\u00e5nd i v\u00e5rt spr\u00e5k, representerar h\u00e4r den inre stabilitet och frihet som \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att kunna \u00e4lska utan baktankar.<\/p>\n\n\n\n En sund sj\u00e4lvk\u00e4nsla yttrar sig inte i sj\u00e4lvs\u00e4kerhet, men i den \u201dfrid som varken bekymrar sig om ber\u00f6m eller klander, kritik eller smicker\u201d, som Thomas a Kempis uttrycker det. Den som i stillheten f\u00f6rv\u00e4rvat ett m\u00e5tt av apatheia<\/em> blir varken uppbl\u00e5st eller modl\u00f6s av recensioner och resultatrapporter i ena eller andra riktningen. Hon \u00e4r fri, och tippar inte \u00f6ver i vare sig sj\u00e4lv\u00f6verskattning eller sj\u00e4lvanklagelser.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r Nilos \u00e4r stillheten \u2013 hesychia<\/em> \u2013 den \u201dplats\u201d d\u00e4r sinnesintrycken kommer till ro. Utan den platsen blir v\u00e5r kamp mot kroppens och sj\u00e4lens lidelser bara en \u201dskuggboxning\u201d, som han uttrycker det. <\/p>\n\n\n\n S\u00e5 l\u00e4nge vi forts\u00e4tter att uts\u00e4tta oss f\u00f6r nya intryck, kommer v\u00e5ra tankar att vara upptagna av dessa, och vi f\u00e5r sv\u00e5rare att radera de tidigare. Konsekvensen blir att v\u00e5r kamp mot lidelserna blir sv\u00e5rare eftersom vi till\u00e5ter dem att l\u00e5ngsamt v\u00e4xa sig starkare. Likt en \u00f6versv\u00e4mmad flod dr\u00e4nker de sj\u00e4lens f\u00f6rm\u00e5ga till urskillning med den ena fantasin efter den andra.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n Vi m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r ibland, menar Nilos, \u201dl\u00e4mna staden och dess aktiviteter\u201d. Inte som en flykt eller av f\u00f6rakt, men f\u00f6r att helt st\u00e4nga av str\u00f6mmen av intryck som fl\u00f6dar mot oss och \u201dg\u00f6der v\u00e5ra lidelser\u201d. Att med viss regelbundenhet planera in en retreat \u00e4r, om vi ska tro Nilos av Ankara, ett verksamt s\u00e4tt att bli en friare m\u00e4nniska.<\/p>\n\n\n Vi har nu inlett den fj\u00e4rde och avslutande veckan av adventstiden \u2013 som i \u00e5r \u00e4r ovanligt l\u00e5ng eftersom juldagen infaller p\u00e5 en s\u00f6ndag \u2013 och vi ska sammanfatta v\u00e5r l\u00e4sning av Nilos av Ankara och den andliga undervisning vi m\u00f6ter i Filokalia, d\u00e4r han \u00e4r en av f\u00f6rfattarna. Som vi har sett uppeh\u00e5ller sig Nilos \u00e5tskilligt […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-11966","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11966","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11966"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11966\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11973,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11966\/revisions\/11973"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11966"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11966"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11966"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}