<\/p>\n\n\n\n
De tv\u00e5 redakt\u00f6rer som \u00e5r 1782 sammanst\u00e4llde och utgav Filoklalia<\/em> \u2013 d\u00e4r Nilos av Ankara \u00e4r en av 36 f\u00f6rfattare \u2013 tillh\u00f6rde en f\u00f6rnyelser\u00f6relse som menade att en vitalisering av kyrkan bara kunde ske genom ett \u00e5terv\u00e4ndande till kristendomens autentiska k\u00e4llor. \u201dV\u00e5rt enda hopp om en verklig f\u00f6rnyelse st\u00e5r till en \u00e5teruppt\u00e4ckt av r\u00f6tterna i v\u00e5r patristiska och bysantinska historia\u201d, skrev de.<\/p>\n\n\n\n I den f\u00f6rnyelse som Nikodimos och Makarios f\u00f6respr\u00e5kade fanns tre viktiga betoningar. F\u00f6r det f\u00f6rsta ville man se en liturgisk v\u00e4ckelse med ett \u00e5terv\u00e4ndande till den tidiga traditionens sj\u00e4lvklara praxis av regelbunden kommunionen, n\u00e5got som vid denna tid inte l\u00e4ngre var allm\u00e4nt bruk i den grekiska kyrkan. Tv\u00e4rtom hade det blivit kontroversiellt och den som verkade f\u00f6r det riskerade att f\u00e5 utst\u00e5 trakasserier.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r det andra framh\u00f6ll man n\u00f6dv\u00e4ndigheten av en ren\u00e4ssans av det teologiska och andliga arvet fr\u00e5n den tidiga kyrkan. Av det sk\u00e4let f\u00f6retog man en ambiti\u00f6s nyutgivning av viktiga texter, inte minst d\u00e5 de som samlades i Filokalia<\/em>.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r det tredje betonade man den spiritualitet som representerades av hesychasmen<\/em>, i synnerhet genom arvet fr\u00e5n Symeon den nye Teologen och Gregorios Palamas. Det \u00e4r just denna tradition som utg\u00f6r Filokalias<\/em> \u201dlevande hj\u00e4rta\u201d, som Kallistos Ware uttrycker det. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6r Nikodimos och Makarios var det viktigt att Filokalia<\/em> inte bara skulle vara en bok f\u00f6r munkar, \u00e4ven om de flesta av dess f\u00f6rfattare skriver utifr\u00e5n en monastisk milj\u00f6. Paulus uppmaning att \u201dbe st\u00e4ndigt\u201d g\u00e4ller inte bara eremiter som lever i grottor och p\u00e5 berg, framh\u00e5ller Nikodimos. Det \u00e4r en uppmaning med universell inneb\u00f6rd. Eller med Kallistos Wares ord: \u201dDet b\u00e4sta tillh\u00f6r alla.\u201d<\/p>\n\n\n\n Vad \u00e4r d\u00e5 det \u00f6vergripande m\u00e5let med den v\u00e4gledning som ges i dessa texter? P\u00e5 den fr\u00e5gan ger Nikodimos ett tydligt svar i f\u00f6rordet till\u00a0Filokalia<\/em>:<\/p>\n\n\n\n Gud, v\u00e4lsignad i evighet, fullkomligare \u00e4n allt fullkomligt, det godas och sk\u00f6nas ursprung, som i sig sj\u00e4lv \u00f6vergl\u00e4nser all godhet och sk\u00f6nhet, har i sin eviga plan f\u00f6rutbest\u00e4mt m\u00e4nniskosl\u00e4ktet gudomligg\u00f6relse (theosis).<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n Det m\u00e5l som kallas theosis<\/em> \u2013 ordet f\u00f6rekommer inte mindre \u00e4n fem g\u00e5nger bara p\u00e5 f\u00f6rordets f\u00f6rsta sida \u2013 utg\u00f6r den enande tr\u00e5den genom hela Filokalia<\/em>. Det r\u00f6r sig om den f\u00f6rening med Gud som nyskapar m\u00e4nniskan till Kristi likhet.<\/p>\n\n\n De tv\u00e5 redakt\u00f6rer som \u00e5r 1782 sammanst\u00e4llde och utgav Filoklalia \u2013 d\u00e4r Nilos av Ankara \u00e4r en av 36 f\u00f6rfattare \u2013 tillh\u00f6rde en f\u00f6rnyelser\u00f6relse som menade att en vitalisering av kyrkan bara kunde ske genom ett \u00e5terv\u00e4ndande till kristendomens autentiska k\u00e4llor. \u201dV\u00e5rt enda hopp om en verklig f\u00f6rnyelse st\u00e5r till en \u00e5teruppt\u00e4ckt av r\u00f6tterna i v\u00e5r patristiska […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-11846","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11846","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11846"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11846\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11849,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11846\/revisions\/11849"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11846"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11846"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11846"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}