<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r rotl\u00f6sheten breder ut sig blir klostret konkretionen f\u00f6r en plats d\u00e4r livet f\u00e5r r\u00f6tter. \u201dDet \u00e4r rotl\u00f6shet, inte meningsl\u00f6shet som \u00e4r utm\u00e4rkande f\u00f6r v\u00e5r tids kris\u201d, skriver teologen Walter Brueggemann. Och han f\u00f6rklarar varf\u00f6r: \u201dDet finns ingen mening utan r\u00f6tter.\u201d<\/p>\n\n\n\n
I den tidiga kristenheten kom kyrkan att beskrivas som det nya Eden, en alltigenom god plats. N\u00e4r martyriets tid \u00e4r \u00f6ver och viktiga v\u00e4rden riskerar att f\u00f6rflyktigas genom inre strider och yttre anpassning, utg\u00e5r f\u00f6rnyelsen fr\u00e5n \u00f6knen. I den nordafrikanska \u00f6knen st\u00e5r klosterr\u00f6relsens vagga. Litteraturen fr\u00e5n denna tid beskriver \u00f6knen som en tr\u00e4dg\u00e5rd, ett gr\u00f6nskande paradis. H\u00e4r h\u00e4mtar Nilos av Ankara och Benedikt av Nursia st\u00f6d och v\u00e4gledning i en tid n\u00e4r r\u00f6tter rycks upp och flanerande munkar flyr varje f\u00f6rpliktelse. Benedikt blir v\u00e4sterlandets fr\u00e4mste klosterarkitekt, och under hans ledning blir den monastiska r\u00f6relsen en profetisk motkultur inte minst genom kallelsen till trohet mot platsen, formulerad som stabilitas loci<\/em>, att f\u00f6rbli boende p\u00e5 en plats.<\/p>\n\n\n\n Stabilitas loci<\/em> representerar de l\u00e5nga linjerna, den \u00f6verl\u00e5telse och trofasthet som f\u00f6rvandlar varje ort till en helig plats. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r eremiten, som aldrig l\u00e4mnade sin cell, kunde besvara inv\u00e4ndningar mot hans livsform med orden: \u201dJag sitter inte, jag \u00e4r p\u00e5 resa.\u201d<\/p>\n\n\n\n Den inre resan, d\u00e4r fram\u00e5tskridandet f\u00f6ruts\u00e4tter r\u00f6tter, \u00e4r f\u00e4rden mot den ort alla goda platser \u00e4r en sinnebild f\u00f6r: det f\u00f6rdolda livet hos Gud. Formulerat i vad som blir den kristna mystikens k\u00e4rnord i Nya testamentet: \u201dNi lever ett osynligt liv tillsammans med Kristus hos Gud\u201d (Kol 3:3). N\u00e4r profeten Jeremia s\u00e4ger \u201dTa den v\u00e4gen och ni skall finna vila\u201d (Jer 6:16), \u00e4r det detta hemliga g\u00f6mst\u00e4lle han antyder. Innesluten i Sonens gemenskap med sin Fader f\u00f6rst\u00e5r m\u00e4nniskan vem hon \u00e4r. P\u00e5 den\u00a0platsen<\/em>\u00a0finner vi v\u00e5rt enda och varaktiga hem.<\/p>\n\n\n\n Den goda platsens k\u00e4nnem\u00e4rke framf\u00f6r andra \u00e4r hesychia<\/em>, tystnaden. \u201dPlatser av tystnad \u00e4r ofta de viktigaste gr\u00e4nssnitten mot mysteriet\u201d, skriver den irl\u00e4ndske poeten John O\u2019Donohue i sin bok Anam Cara<\/em>. Och Nilos av Ankara manar sina medbr\u00f6der i den grekiska Filokalian<\/em>:<\/p>\n\n\n\n L\u00e5t oss ge upp allting och v\u00e4lja ett liv i stillhet. D\u00e5 kommer vi att tysta dem som anklagar oss f\u00f6r att vilja samla saker p\u00e5 h\u00f6g.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n N\u00e4r rotl\u00f6sheten breder ut sig blir klostret konkretionen f\u00f6r en plats d\u00e4r livet f\u00e5r r\u00f6tter. \u201dDet \u00e4r rotl\u00f6shet, inte meningsl\u00f6shet som \u00e4r utm\u00e4rkande f\u00f6r v\u00e5r tids kris\u201d, skriver teologen Walter Brueggemann. Och han f\u00f6rklarar varf\u00f6r: \u201dDet finns ingen mening utan r\u00f6tter.\u201d I den tidiga kristenheten kom kyrkan att beskrivas som det nya Eden, en alltigenom […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-11797","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11797","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11797"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11797\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11803,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11797\/revisions\/11803"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11797"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11797"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11797"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}