{"id":11781,"date":"2022-12-06T01:33:00","date_gmt":"2022-12-06T01:33:00","guid":{"rendered":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/?p=11781"},"modified":"2022-12-06T02:51:13","modified_gmt":"2022-12-06T02:51:13","slug":"bland-sarabaiter-och-gyrovager","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2022\/12\/bland-sarabaiter-och-gyrovager\/","title":{"rendered":"Slavar under gommens lockelser"},"content":{"rendered":"<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Nilos av Ankaras m\u00e5lande beskrivningar av de munkar som \u201ddrar ner det monastiska livet fr\u00e5n himlen till jorden och l\u00e5ter sig slukas av v\u00e4rldsliga bekymmer\u201d, \u00e4r ett eko av Benedikt av Nursias kommentarer till de tv\u00e5 typer av munkar som han i sin klosterregel kallar&nbsp;<em>sarabaiter<\/em>&nbsp;och&nbsp;<em>gyrovager<\/em>. B\u00e4gge \u00e4r avarter p\u00e5 det monastiska och d\u00e4rmed det sant m\u00e4nskliga livet.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Sarabaiterna (begreppet g\u00e5r tillbaka p\u00e5 ett koptiskt ord vars inneb\u00f6rd \u00e4r omstridd) syftar till de munkar som uppeh\u00e5ller sig kring st\u00e4dernas kyrkor, de lever efter eget godtycke, utan regel och v\u00e4gledning. Med Benedikts karakt\u00e4ristik: \u201dDe har inte likt guld i degeln pr\u00f6vats av n\u00e5gon regel eller i erfarenhetens skola utan blivit veka som bly.\u201d&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Om gyrovager skriver Benedikt:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p><em>Livet igenom drar de fr\u00e5n land till land och stannar som g\u00e4ster tre eller fyra dagar i olika kloster. De \u00e4r alltid p\u00e5 vandring och aldrig bofasta, slavar under egenviljan och gommens lockelser, och i varje avseende v\u00e4rre \u00e4n sarabaiterna.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Kringstr\u00f6vande munkar som drog fr\u00e5n plats till plats hade blivit n\u00e5got av en landspl\u00e5ga, \u00e4mne f\u00f6r satirteckningar bland samtida f\u00f6rfattare. En \u201dciviliserad skaml\u00f6shet\u201d kallar Nilos deras leverne. Motsatsen till dessa ursp\u00e5rade former av munkliv \u00e4r ett liv d\u00e4r&nbsp;<em>gemenskap<\/em>&nbsp;och&nbsp;<em>avskildhet<\/em>&nbsp;odlas tillsammans och fullt ut. F\u00f6rst d\u00e5 blir klostret en f\u00f6rt\u00e4tad bild av kyrkan som den nya m\u00e4nskligheten.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Gemenskap och avskildhet kan tyckas som varandras motsatser, men konkurrerar aldrig. De tv\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4tter inte bara varandra, de berikar och st\u00e4rker varandra, n\u00e5got som f\u00e5ngas i Evagrios ber\u00f6mda definition av munken fr\u00e5n 300-talet: skild fr\u00e5n allt och f\u00f6renad med allt. Thomas Merton skriver i\u00a0<em>V\u00e4gen till kontemplation<\/em>:\u00a0\u00a0<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p><em>Ju mer vi \u00e4r ensamma med Honom, desto mer \u00e4r vi tillsammans med varandra; och ju mer vi \u00e4r i k\u00e4rlekens sanna gemenskap med varandra, desto mer \u00e4r vi ensamma med Kristus.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n<!--themify_builder_content-->\n<div id=\"themify_builder_content-11781\" data-postid=\"11781\" class=\"themify_builder_content themify_builder_content-11781 themify_builder tf_clear\">\n    <\/div>\n<!--\/themify_builder_content-->","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Nilos av Ankaras m\u00e5lande beskrivningar av de munkar som \u201ddrar ner det monastiska livet fr\u00e5n himlen till jorden och l\u00e5ter sig slukas av v\u00e4rldsliga bekymmer\u201d, \u00e4r ett eko av Benedikt av Nursias kommentarer till de tv\u00e5 typer av munkar som han i sin klosterregel kallar&nbsp;sarabaiter&nbsp;och&nbsp;gyrovager. B\u00e4gge \u00e4r avarter p\u00e5 det monastiska och d\u00e4rmed det sant [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-11781","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11781","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11781"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11781\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11792,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11781\/revisions\/11792"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11781"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11781"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11781"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}