De biografiska uppgifterna \u00e4r knapph\u00e4ndiga, men sannolikt var han abbot i ett kloster i n\u00e4rheten av Ankara i b\u00f6rjan av 400-talet. Enligt en tidig livskildring, som numera betraktas som legendartad, kom Nilos ursprungligen fr\u00e5n Konstantinopel. D\u00e4r hade han en ledande st\u00e4llning under kejsar Theodosios (379\u2013375), och blev senare l\u00e4rjunge till Johannes Chrysostomos innan han beslutade sig f\u00f6r att leva en tid som eremit i Sinai. <\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rutom den text som i den engelska utg\u00e5van av Filokalia<\/em> f\u00e5tt rubriken Ascetic discourse<\/em>, finns \u00e4ven bevarad av hans hand en skrift om Jesusb\u00f6nen. Tillsammans med sin n\u00e5got yngre samtida, Diadochos av Fotike, \u00e4r Nilos den f\u00f6rste som uttryckligen kommenterar Jesusb\u00f6nen. <\/p>\n\n\n\n \u00c4ven andra k\u00e4llor fr\u00e5n denna tid bekr\u00e4ftar de f\u00f6rh\u00e5llanden som Nilos uppeh\u00e5ller sig vid i sin text i Filokalia<\/em>, hur ytligheten b\u00f6rjat gripa omkring sig i klosterlivet i generationen efter Antonios, Makarios, Poimen och de \u00f6vriga pionj\u00e4rerna bland de monastiska f\u00e4derna. \u201dVi skiljer oss numera inte fr\u00e5n andra mer \u00e4n genom den dr\u00e4kt vi b\u00e4r\u201d, skriver Nilos och tecknar en bild av hur den asketiska v\u00e4gen blivit \u201dett s\u00e4tt att skaffa sig f\u00f6rdelar\u201d. En konsumtionshets har \u00e4tit sig in hos dem som g\u00e4rna vill uppeh\u00e5lla bilden av sig sj\u00e4lva som asketer medan de i sj\u00e4lva verket drivs av konkurrens och avundsjuka. Nilos skr\u00e4der inte orden n\u00e4r han g\u00e5r till r\u00e4tta med sina medbr\u00f6der:<\/p>\n\n\n\n Rivalitet \u00f6ver materiella \u00e4godelar har f\u00e5tt oss att gl\u00f6mma Herrens v\u00e4gledning n\u00e4r han l\u00e4rde oss att s\u00f6ka Guds rike f\u00f6rst. N\u00e4r vi avsiktligt g\u00f6r det motsatta visar vi att vi litar vi mer p\u00e5 v\u00e5r egen f\u00f6rm\u00e5ga \u00e4n p\u00e5 Herrens omsorg n\u00e4r han sa: \u2019Se p\u00e5 himlens f\u00e5glar, de s\u00e5r inte, sk\u00f6rdar inte och samlar inte i lador, men er himmelska fader f\u00f6der dem.\u2019 (Matt 6:26) \u2026 Lika upptagna av att k\u00f6pa och s\u00e4lja som mannen p\u00e5 gatan uppfattas vi som ett odugligt pack, inte l\u00e4ngre v\u00e4rda omgivningens respekt.\u00a0\u00a0\u00a0<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n \u201dGud gjorde m\u00e4nniskan enkel och rak, men hon hittar p\u00e5 alla m\u00f6jliga konster\u201d, skriver Predikaren (7:30). Eller med den \u00e4ldre \u00f6vers\u00e4ttningens formulering: \u201dGud gjorde m\u00e4nniskorna s\u00e5dan de borde vara.\u201d Nilos av Ankara vill visa oss v\u00e4gen bort fr\u00e5n dubbelhet och splittrande m\u00e5ngfald, till att p\u00e5 nytt bli s\u00e5dana vi \u00e4r skapade att vara: enkla och okonstlade. D\u00e4ri best\u00e5r fr\u00e4lsningen.<\/p>\n\n\n Vem var egentligen Nilos av Ankara, vars v\u00e4gledning om den asketiska v\u00e4gen kommit att ing\u00e5 i Filokalia? De biografiska uppgifterna \u00e4r knapph\u00e4ndiga, men sannolikt var han abbot i ett kloster i n\u00e4rheten av Ankara i b\u00f6rjan av 400-talet. Enligt en tidig livskildring, som numera betraktas som legendartad, kom Nilos ursprungligen fr\u00e5n Konstantinopel. D\u00e4r hade han en […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-11758","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11758","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11758"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11758\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11794,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11758\/revisions\/11794"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11758"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11758"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11758"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-content\/uploads\/sites\/4\/2022\/12\/img_6670-scaled-1.webp\")
<\/figure><\/div>\n\n\n\n