<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r Nilos \u00e4r stillheten \u2013 p\u00e5 grekiska hesychia<\/em> \u2013 avg\u00f6rande p\u00e5 v\u00e5r v\u00e4g till mognad och klarsyn. Begreppet \u00e4r s\u00e5 centralt att den spiritualitet som med tiden fick sitt centrum p\u00e5 den grekiska klosterhalv\u00f6n Athos kom att omtalas som hesychasmen<\/em>. Det f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till b\u00f6n som f\u00f6rmedlas i Filokalia<\/em> \u00e4r utpr\u00e4glat hesychastiskt<\/em> till sin karakt\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n Ett ber\u00f6mt citat fr\u00e5n Nilos av Ankara lyder:<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r om\u00f6jligt f\u00f6r grumligt vatten att bli klart om det st\u00e4ndigt r\u00f6rs upp, och det \u00e4r om\u00f6jligt att bli en munk utan hesychia.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n \u201dAtt bli munk\u201d betyder i vidare mening att bli odelad i sitt hj\u00e4rta. Grekiskans monachos<\/em>, fr\u00e5n vilket \u2019munk\u2019 kommer, har just inneb\u00f6rden \u201dodelad\u201d. Motsatsen \u00e4r dubbelheten. Jesu ord i bergspredikan, \u201dSaliga de renhj\u00e4rtade, de skall se Gud\u201d (Matt 5:8), kom att uppfattas som ett av de viktigaste monastiska ledmotiven i evangelierna. Det rena hj\u00e4rtat som Jesus talar om \u00e4r det oblandade hj\u00e4rtat, som n\u00e4r vi anv\u00e4nder uttryck som \u2019rent guld\u2019 eller \u2019rent vin\u2019. Det \u00e4r av ett enda slag, inte uppblandat.<\/p>\n\n\n\n Munk blir man allts\u00e5 inte utan\u00a0hesychia. <\/em>Ordet\u00a0kan \u00f6vers\u00e4ttas med stillhet eller tystnad, och syftar framf\u00f6r allt till den inre stillheten. Fr\u00e5n den monastiska r\u00f6relsens tidigaste skede lyfts det fram som det mest karakt\u00e4ristiska draget i munkens \u2013 och d\u00e4rmed den kristnes \u2013 liv.\u00a0Hesychasmens<\/em>\u00a0k\u00e4rna kan summeras i en uppmaning fr\u00e5n Gud till Abba Arsenios:\u00a0<\/p>\n\n\n\n Fly, Arsenios, var tyst, ty det \u00e4r stillhetens rot.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n Medan den hesychastiska<\/em> v\u00e4gen fr\u00e5n b\u00f6rjan f\u00f6rknippades med eremiter, kom den med tiden att uppfattas som vars och ens v\u00e4g till hj\u00e4rtats ro. \u201dDet betecknar vanligen s\u00f6kandet efter f\u00f6rening med Gud genom \u2019apofatisk\u2019 eller \u2019icke-ikonisk\u2019 b\u00f6n, det vill s\u00e4ga b\u00f6n som \u00e4r fri fr\u00e5n bilder och f\u00f6rest\u00e4llningar\u201d, skriver Kallistos Ware. Fr\u00e5n 400-talet och fram\u00e5t blev Jesusb\u00f6nen, eller hj\u00e4rtats b\u00f6n som den ocks\u00e5 kallas, en av de mest bepr\u00f6vade v\u00e4garna till den tysta b\u00f6nens inre stillhet.<\/p>\n\n\n F\u00f6r Nilos \u00e4r stillheten \u2013 p\u00e5 grekiska hesychia \u2013 avg\u00f6rande p\u00e5 v\u00e5r v\u00e4g till mognad och klarsyn. Begreppet \u00e4r s\u00e5 centralt att den spiritualitet som med tiden fick sitt centrum p\u00e5 den grekiska klosterhalv\u00f6n Athos kom att omtalas som hesychasmen. Det f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till b\u00f6n som f\u00f6rmedlas i Filokalia \u00e4r utpr\u00e4glat hesychastiskt till sin karakt\u00e4r. Ett ber\u00f6mt citat fr\u00e5n Nilos av Ankara lyder: […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-11741","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11741","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11741"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11741\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11757,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11741\/revisions\/11757"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11741"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11741"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11741"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}